Familjeanknytning är numera det enskilt vanligaste skälet till att invandra till Sverige. 45 procent av arbets- och uppehållstillstånden 2008 gick till anhöriginvandrare. Av dessa var det bara en fjärdedel som var anhöriga till tidigare asylsökande. 57 procent av anknytningspersonerna (den person i Sverige som den sökande har anknytning till) är svenska medborgare och en tredjedel är födda i Sverige.
De flesta anhöriginvandrare kommer till väletablerade personer i Sverige och får därför i de flesta fall ett bra utgångsläge för sin egen etablering. Anknytningspersonen, i regel make, maka eller förälder, ger bostad och försörjning från första dagen och hjälper till med svenskundervisning, samhällsinformation och att skaffa arbete eller utbildning. Det syns tydligt i statistiken att detta är en invandring som är mycket fördelaktig för samhällsekonomin. Hushåll som består av både inrikes och utrikes födda betalar mycket skatt och får mycket lite försörjningsstöd.
Det är svårt att hitta något negativt med att människor från olika delar av världen bildar framgångsrika familjer i Sverige. De som vill ha ett homogent samhälle störs dock av att behöva se människor som inte ser svenska ut. Barnen som har en svensk och en invandrad förälder ställer också till bekymmer för dessa homogenitetsivrare eftersom det inte alltid går att se eller höra att en av deras föräldrar inte är född i Sverige.
Ett vanligt försök till smutskastning är därför att påstå att en stor del av anhöriginvandringen baseras på skenäktenskap. Den myten slår dock Anna-Karin Forsberg, beslutsfattare på Migrationsverket, hål på i en intervju i SvD. ”Min inställning och min uppfattning är att de flesta par är helt seriösa”, säger Anna-Karin Forsberg.
Den som vill invandra på grund av familjeanknytning måste ansöka om uppehållstillstånd från sitt hemland. Den sökande kallas sedan till intervju på en svensk utlandsbeskickning och får där svara på frågor som t.ex. ”Vad arbetar din man/fru med?”, ”Hur stort är huset ni ska bo i?”, ”Vad har ni för framtidsplaner?” Anknytningspersonen i Sverige får svara på samma frågor och om svaren stämmer överens kan den sökande få ett tillfälligt uppehållstillstånd i ett eller två år. När tillståndet ska förlängas ställs liknande kontrollfrågor innan permanent uppehållstillstånd beviljas.
Man kan fråga sig varför man är så misstänksam just mot par från olika länder när man inte ställer samma frågor till helsvenska par? Även bland svenskar kan ju skenäktenskap användas för att skaffa sig fördelar. T.ex. har ju förre statsministern Göran Persson offentligt erkänt att hans förra äktenskap var ett skenäktenskap. Det lär ha gett honom en ansenlig summa från samhället som ersättning för dubbel bosättning.
Lars Persson
tisdag 29 september 2009
onsdag 23 september 2009
Stark förbättring i många utanförskapsområden
Statistiska Centralbyrån redovisar statistik för 38 LUA-områden. Det är områden som omfattas av lokala utvecklingsavtal mellan regeringen och kommunerna i syfte att bryta utanförskapet. TT gör sin egen, som vanligt negativa tolkning och den publiceras i bland annat Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Integrationspolitiken har misslyckats, utropas det och TT:s motivering är främst att andelen personer med utländsk bakgrund ökat i stadsdelarna. Då glömmer man bort att andelen människor med utländsk bakgrund ökat i hela landet. Av alla invånare med utländsk bakgrund i Sverige bodde i själva verket bara 14,1 procent i de 38 LUA-områdena mot 15,1 procent 2002. Segregationen har alltså snarare minskat och siffrorna visar också att de flesta med utländsk bakgrund bor i samma områden som infödda svenskar. Utanförskapsområden är alltså inte typiska invandrarområden.
Integrationsminister Nyamko Sabuni ger en mer balanserad bild. "Integrationspolitiken har ju inte till syfte att sprida ut människor. Vi ser inte det som ett problem att många med invandrarbakgrund bor koncentrerat", säger hon. Hon säger att problemet är arbetslösheten men konstaterar också att sysselsättningen ökar och försörjningsstödet minskar. I 32 av de 38 områdena har andelen förvärvsarbetande ökat mellan 2006 och 2007 och i 36 av områdena har bidragens andel av inkomsten minskat.
Rosengård i Malmö är det område som har lägst andel förvärvsarbetande men den har ökat från 19,9 procent 1997 till 34,2 procent 2007 (20-64 år). I 26 av områdena är andelen förvärvsarbetande över 50 procent och i 8 högre än 65 procent.
Fler länkar: Sydsvenskan
Integrationsminister Nyamko Sabuni ger en mer balanserad bild. "Integrationspolitiken har ju inte till syfte att sprida ut människor. Vi ser inte det som ett problem att många med invandrarbakgrund bor koncentrerat", säger hon. Hon säger att problemet är arbetslösheten men konstaterar också att sysselsättningen ökar och försörjningsstödet minskar. I 32 av de 38 områdena har andelen förvärvsarbetande ökat mellan 2006 och 2007 och i 36 av områdena har bidragens andel av inkomsten minskat.
Rosengård i Malmö är det område som har lägst andel förvärvsarbetande men den har ökat från 19,9 procent 1997 till 34,2 procent 2007 (20-64 år). I 26 av områdena är andelen förvärvsarbetande över 50 procent och i 8 högre än 65 procent.
Fler länkar: Sydsvenskan
Mer smygpropaganda mot invandring
Häromdagen skrev jag i Aftonbladet att medias oriktiga bild av invandringen gynnar Sverigedemokraterna. Idag kommer ett exempel på det. Hanne Kjöller skriver i DN att "Under decennier har den svenska invandringen uteslutande bestått av asylsökande och deras familjer".
Hanne Kjöller jämför med Kanada där 10 procent av invandrarna är asylsökande och deras familjer. Det går bra för invandrare i Kanada, även för asylsökande. Kjöller menar att det hade gått bättre för asylsökande i Sverige om det samtidigt funnits en stor arbetskraftsinvandring. Hon fortsätter: "En anledning till att invandring är en icke-fråga i Kanada kan vara att invandrarna bidrar till landets utveckling". Menar hon att invandrare till Sverige inte bidrar till landets utveckling?
Sanningen är att sedan mitten av 90-talet har 30 procent av invandrarna varit asylsökande och deras anhöriga. 2008 var 12 procent asylsökande och 12 procent anhöriga till tidigare asylsökande. Resten är arbetskraftsinvandrare, studenter och anhöriga till andra än asylsökande, främst till svenskar. Genom att invandringen har den här sammansättningen så betalar invandrarhushållen mer till samhället än de får i bidrag. Allra lönsammast är de hushåll som består av både inrikes och utrikes födda.
Hanne Kjöller spekulerar i varför invandring är en icke-fråga i Kanada. Det är knappast skillnaden mellan 10 procent och 30 procent skyddsbehövande. Två andra faktorer spelar troligen stor roll. Den ena är att en stor del av Kanadas befolkning har vad som i Sverige skulle kallas invandrarbakgrund. Den andra är att språket i större delen av Kanada är engelska. Det är naturligtvis mycket lättare att skaffa sig kunskaper i engelska före invandringen än kunskaper i svenska.
Lars Persson
Läs mer:
Vilka invandrar till Sverige?
Invandring - sysselsättning och samhällsekonomi
Hanne Kjöller jämför med Kanada där 10 procent av invandrarna är asylsökande och deras familjer. Det går bra för invandrare i Kanada, även för asylsökande. Kjöller menar att det hade gått bättre för asylsökande i Sverige om det samtidigt funnits en stor arbetskraftsinvandring. Hon fortsätter: "En anledning till att invandring är en icke-fråga i Kanada kan vara att invandrarna bidrar till landets utveckling". Menar hon att invandrare till Sverige inte bidrar till landets utveckling?
Sanningen är att sedan mitten av 90-talet har 30 procent av invandrarna varit asylsökande och deras anhöriga. 2008 var 12 procent asylsökande och 12 procent anhöriga till tidigare asylsökande. Resten är arbetskraftsinvandrare, studenter och anhöriga till andra än asylsökande, främst till svenskar. Genom att invandringen har den här sammansättningen så betalar invandrarhushållen mer till samhället än de får i bidrag. Allra lönsammast är de hushåll som består av både inrikes och utrikes födda.
Hanne Kjöller spekulerar i varför invandring är en icke-fråga i Kanada. Det är knappast skillnaden mellan 10 procent och 30 procent skyddsbehövande. Två andra faktorer spelar troligen stor roll. Den ena är att en stor del av Kanadas befolkning har vad som i Sverige skulle kallas invandrarbakgrund. Den andra är att språket i större delen av Kanada är engelska. Det är naturligtvis mycket lättare att skaffa sig kunskaper i engelska före invandringen än kunskaper i svenska.
Lars Persson
Läs mer:
Vilka invandrar till Sverige?
Invandring - sysselsättning och samhällsekonomi
tisdag 22 september 2009
Gå som katten kring het gröt och göra höns av fjädrar
Vi som försöker åstadkomma en seriös debatt om invandring, integration, främlingsfientlighet och rasism kan inte annat än förundras när vi ser vad en del politiker istället föredrar att prata om.
Man behöver inte gå längre än till kommentarerna på den här bloggen för att oroas över det starka hat som uttalas om människor från andra kulturer. Då har vi ändå tagit bort de allra grövsta. Många andra bloggar och även tidningar har mycket lägre eller inga spärrar för vad som tillåts. Ändå har de som avlönas för att bekämpa rasism tid att ägna sig åt negerbollar och ”kvarteret Negern”.
Det finns många viktiga saker att diskutera i ämnet integration. Hur ökar man sysselsättningen? Hur motverkar man gängbildning? Har media och politiker tillräckligt goda kunskaper om ämnet? Uppenbarligen inte eftersom det inte finns många som engagerar sig i de verkligt viktiga frågorna. Istället pratar man om huruvida burka och andra heltäckande slöjor ska tillåtas eller inte. Hur många burkor ser man i Sverige (utöver den som förekommer i humorprogrammet Kvarteret Skatan)?
Lars Persson
Man behöver inte gå längre än till kommentarerna på den här bloggen för att oroas över det starka hat som uttalas om människor från andra kulturer. Då har vi ändå tagit bort de allra grövsta. Många andra bloggar och även tidningar har mycket lägre eller inga spärrar för vad som tillåts. Ändå har de som avlönas för att bekämpa rasism tid att ägna sig åt negerbollar och ”kvarteret Negern”.
Det finns många viktiga saker att diskutera i ämnet integration. Hur ökar man sysselsättningen? Hur motverkar man gängbildning? Har media och politiker tillräckligt goda kunskaper om ämnet? Uppenbarligen inte eftersom det inte finns många som engagerar sig i de verkligt viktiga frågorna. Istället pratar man om huruvida burka och andra heltäckande slöjor ska tillåtas eller inte. Hur många burkor ser man i Sverige (utöver den som förekommer i humorprogrammet Kvarteret Skatan)?
Lars Persson
måndag 21 september 2009
Fakta bakom artikeln i Aftonbladet
Aftonbladet publicerar idag en artikel av Lars Persson, redaktör för "Vi i Sverige". Här finns länkar till fakta som nämns i artikeln.
Fakta om Rosengård
98,8 procent av Rosengårds barn och ungdomar bekymrar inte polisen
Invandring – sysselsättning och samhällsekonomi
Vilka invandrar till Sverige?
Anhöriginvandrare och deras familjer
Inkomstfördelningsundersökningen 2007
Barnafödande bland inrikes och utrikes födda
Barn med utländsk bakgrund
Fakta om Rosengård
98,8 procent av Rosengårds barn och ungdomar bekymrar inte polisen
Invandring – sysselsättning och samhällsekonomi
Vilka invandrar till Sverige?
Anhöriginvandrare och deras familjer
Inkomstfördelningsundersökningen 2007
Barnafödande bland inrikes och utrikes födda
Barn med utländsk bakgrund
Obefintliga matematikkunskaper hos Ny Teknik
Tidningen Ny Teknik utnämner Sverigedemokraterna till ett av teknikstudenternas favoritpartier. De andra är Miljöpartiet och Piratpartiet.
Av faktarutan framgår att Sverigedemokraterna kommer på sjunde plats med 5,8 procent. De två partier som ligger i topp är Moderaterna och Socialdemokraterna. Av Ny Tekniks tre favoritpartier är det bara Miljöpartiet som i verkligheten kvalar in bland de tre största.
Vi får hoppas att teknikstudenternas matematikkunskaper inte är lika dåliga som hos Ny Tekniks redaktion.
Fler länkar: Aftonbladet
Av faktarutan framgår att Sverigedemokraterna kommer på sjunde plats med 5,8 procent. De två partier som ligger i topp är Moderaterna och Socialdemokraterna. Av Ny Tekniks tre favoritpartier är det bara Miljöpartiet som i verkligheten kvalar in bland de tre största.
Vi får hoppas att teknikstudenternas matematikkunskaper inte är lika dåliga som hos Ny Tekniks redaktion.
Fler länkar: Aftonbladet
lördag 19 september 2009
Reinfeldt har problem med invandrare
Expressens partiledarintervju har nu kommit till statsminister Fredrik Reinfeldt. En statsminister har naturligtvis många problem, men störst problem tycks han ha med invandrare. Han säger:
”…vi har problem med att integrera människor som kommer, utrikesfödda till Sverige. Vi har problem att få dem gå och göra sin svenskoleutbildning, vi har problem att få dem att komma in i arbetslivet, vi har problem med att få dem att känna tillit till det svenska samhället. Vi har problem med ett ”vi och dom”-tänkande i vissa områden i Sverige…”.
Det område där det finns problem med ”vi och dom”-tänkande tycks vara regeringskansliet eller i bästa fall Fredrik Reinfeldts tjänsterum.
Den mesta integrationen görs inte av regeringen utan av invandrarna själva och deras anhöriga. De många invandrare som bildar familj med svenskar lär sig svenska snabbt och kommer också ganska snabbt in i arbetslivet och annan gemenskap. Under etableringstiden försörjs de av sina anhöriga och belastar samhället mindre än de flesta infödda.
Asylsökande strävar efter att skaffa arbete så snart som möjligt. Därför bosätter de sig nära sina landsmän där deras kontaktnät hjälper dem att få arbete snabbare än de som bor på av staten anvisade platser.
En stor andel av de som invandrar deltar i svenskundervisning. Av de som inte gör det är det många som avstår därför att de klarar sig bra ändå. De har arbete och lär sig svenska genom att umgås med svenskar, eller så stannar de bara en kort tid i Sverige som arbetskraftsinvandrare. En stor del av de som inte deltar i svenskundervisningen kommer från västländer.
En majoritet av utlandsfödda mellan 20-64 år arbetar. Sysselsättningen är betydligt lägre än bland inrikes födda men då måste man också beakta att det tar några år att lära sig svenska, kanske ta svenskt körkort och på annat sätt komplettera sin utbildning. Många kvinnor föder barn strax efter invandringen vilket naturligtvis försenar deras inträde på arbetsmarknaden.
Fredrik Reinfeldt behöver inse att invandrarna själva löser de flesta problem han radar upp. Kanske skulle han hjälpa till lite genom att t.ex. se till att alla som bor i Sverige kan få ett svenskt ID-kort?
Lars Persson
”…vi har problem med att integrera människor som kommer, utrikesfödda till Sverige. Vi har problem att få dem gå och göra sin svenskoleutbildning, vi har problem att få dem att komma in i arbetslivet, vi har problem med att få dem att känna tillit till det svenska samhället. Vi har problem med ett ”vi och dom”-tänkande i vissa områden i Sverige…”.
Det område där det finns problem med ”vi och dom”-tänkande tycks vara regeringskansliet eller i bästa fall Fredrik Reinfeldts tjänsterum.
Den mesta integrationen görs inte av regeringen utan av invandrarna själva och deras anhöriga. De många invandrare som bildar familj med svenskar lär sig svenska snabbt och kommer också ganska snabbt in i arbetslivet och annan gemenskap. Under etableringstiden försörjs de av sina anhöriga och belastar samhället mindre än de flesta infödda.
Asylsökande strävar efter att skaffa arbete så snart som möjligt. Därför bosätter de sig nära sina landsmän där deras kontaktnät hjälper dem att få arbete snabbare än de som bor på av staten anvisade platser.
En stor andel av de som invandrar deltar i svenskundervisning. Av de som inte gör det är det många som avstår därför att de klarar sig bra ändå. De har arbete och lär sig svenska genom att umgås med svenskar, eller så stannar de bara en kort tid i Sverige som arbetskraftsinvandrare. En stor del av de som inte deltar i svenskundervisningen kommer från västländer.
En majoritet av utlandsfödda mellan 20-64 år arbetar. Sysselsättningen är betydligt lägre än bland inrikes födda men då måste man också beakta att det tar några år att lära sig svenska, kanske ta svenskt körkort och på annat sätt komplettera sin utbildning. Många kvinnor föder barn strax efter invandringen vilket naturligtvis försenar deras inträde på arbetsmarknaden.
Fredrik Reinfeldt behöver inse att invandrarna själva löser de flesta problem han radar upp. Kanske skulle han hjälpa till lite genom att t.ex. se till att alla som bor i Sverige kan få ett svenskt ID-kort?
Lars Persson
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)