Hur bemöter vi Sverigedemokraterna?, frågar Kajsa Ekis Ekman på DN. Att ta avstånd fungerade inte, de blev martyrer, och nu är det vanligare att kräva att man ska ”ta debatten” och ”bemöta deras argument”.
Detta bemötande, vad går det ut på? Nästan enbart att påpeka att de är rasister, och att visa på kopplingarna till fascism och nazism, skriver Ekman.
Som vi skrev på Newsmill för en tid sedan så lever Sverigedemokraterna på myterna om invandringen. Berätta sanningen om invandringen så slår man undan benen på Sverigedemokraterna och skapar samtidigt bättre förutsättningar för integrationen.
Sverigedemokraternas osanningar om invandringen och invandrare bemöts sällan med fakta av media och politiker helt enkelt därför att kunskapen om migrations- och integrationsfrågor är mycket bristfällig hos politiker och media. Det får till följd att SD:s argument snarare får stöd av argument i stil med att "invandringen får kosta för vi ska vara snälla och ta hand om de stackars invandrarna".
Tala istället om vilka som invandrar till Sverige, att de flesta invandrarna bor och arbetar mitt ibland oss, inte i utanförskapsområden som Rosengård. Att de betalar mer skatt än de får i bidrag. Att många är högutbildade. Att invandringen tryggar vår ålderdom genom att 22% av barnen föds av invandrade kvinnor.
Vi som arbetar med bloggen "Vi i Sverige" sysslar med integration varje dag. Redaktionen består nämligen av familjer där svenskar och invandrare lever tillsammans. Vi arbetar och betalar skatt. Statistiken visar att vi är inte unika utan tvärtom ganska typiska mångkulturella familjer. Vi vet hur framgångsrik integration bedrivs och vi delar gärna med oss av vår kunskap till er.
tisdag 30 juni 2009
Asylprövning är ingen exakt vetenskap
Migrationsverket har granskat 253 eritreanska asylärenden som fått avslag i migrationsdomstolen. Det fick till följd att en fjärdedel, 64 personer, fick permanent uppehållstillstånd. Orsaken är ny information som säger att de som lämnar landet illegalt för att undgå militär- och samhällstjänstgöring får mycket svåra straff om de återvänder.
Att notera är att dessa personer fått avslag först av Migrationsverket och sedan i migrationsdomstolen. Dessa beslut baserades uppenbarligen på bristfällig information. Därför är det bra att Migrationsverket nu gjort en ny granskning och ändrat besluten med ledning av den nya informationen.
Det här visar också att asylprövning inte är en exakt vetenskap. Det finns förmodligen ett antal människor som fått avslag på sin ansökan men som skulle ha fått uppehållstillstånd om all information fanns tillgänglig. Själva vet de vad de riskerar om de återvänder. Därför är det heller inte konstigt att en del väljer att gömma sig och leva ett föga avundsvärt liv som papperslös i Sverige.
Det är något att tänka på för de som är avundsjuka för att papperslösa får tillgång till sjukvård.
Lars Persson
Fler länkar: DN
Att notera är att dessa personer fått avslag först av Migrationsverket och sedan i migrationsdomstolen. Dessa beslut baserades uppenbarligen på bristfällig information. Därför är det bra att Migrationsverket nu gjort en ny granskning och ändrat besluten med ledning av den nya informationen.
Det här visar också att asylprövning inte är en exakt vetenskap. Det finns förmodligen ett antal människor som fått avslag på sin ansökan men som skulle ha fått uppehållstillstånd om all information fanns tillgänglig. Själva vet de vad de riskerar om de återvänder. Därför är det heller inte konstigt att en del väljer att gömma sig och leva ett föga avundsvärt liv som papperslös i Sverige.
Det är något att tänka på för de som är avundsjuka för att papperslösa får tillgång till sjukvård.
Lars Persson
Fler länkar: DN
måndag 29 juni 2009
Sanning och främlingsfientlighet går inte ihop
De senaste dagarna har den främlingsfientliga bloggosfären upprörts av att en skola i Trelleborg skulle ha en "muslimsk vecka". Det visar sig nu att allt är påhittat av någon som ringde Skånepartiets närradiosändning (Sydsvenskan). Men de främlingsfientliga bloggarna missar naturligtvis aldrig en chans att sprida falska rykten som de kan ha nytta av.
Det är lätt att starta falska rykten på internet, skriver Sydsvenskan. I främlingsfientliga kretsar har man satt det i system. Ett ofta använt rykte är att invandringen kostar 269 miljarder eller 213 miljarder eller 300 miljarder. Det är sådana rykten vi bemöter genom att istället sammanställa fakta från SCB som visar att invandrarhushåll tvärtemot ryktena betalar mer till samhället än de får tillbaka.
Lars Persson
Det är lätt att starta falska rykten på internet, skriver Sydsvenskan. I främlingsfientliga kretsar har man satt det i system. Ett ofta använt rykte är att invandringen kostar 269 miljarder eller 213 miljarder eller 300 miljarder. Det är sådana rykten vi bemöter genom att istället sammanställa fakta från SCB som visar att invandrarhushåll tvärtemot ryktena betalar mer till samhället än de får tillbaka.
Lars Persson
söndag 28 juni 2009
Invandringen blir alltmer lönsam för Sverige
På DN Debatt idag skriver migrationsminister Tobias Billström och Miljöpartiets Mikaela Valtersson att regeringen och Miljöpartiet fortsätter samarbetet i migrationsfrågor och tillsätter en parlamentarisk kommitté för att utreda speciellt den cirkulära migrationen. Med cirkulär migration menar man att människor flyttar till ett land för att arbeta några år och sedan återvänder till sitt hemland eller flyttar till ett annat land.
Invandringen har förändrats mycket genom åren och skiljer sig mycket från hur det var för 20 år sedan. Då var omkring 60% av invandrarna flyktingar eller anhöriga till flyktingar. Sedan mitten av 90-talet utgör den gruppen bara ca 30%. Nu domineras istället invandringen av EU/EES-medborgare och anhöriga till andra än flyktingar (Invandring - intäkter och kostnader, figur 1).
Sammansättningen på invandringen gör att invandrarhushållen idag bidrar mer till samhället än de får tillbaka. Beräkningar visar att utrikes födda hushåll ger minst 21000 kr i överskott per konsumtionsenhet. För hushåll som består av både svenskar och invandrare är den siffran mer än 100000 kr (Invandring - sysselsättning och samhällsekonomi, tabell 6 i bilagan).
Arbetskraftsinvandring har funnits under flera år, framförallt från EU/EES-länder men ändrade regler som infördes i december 2008 underlättar nu för människor även från andra länder att arbeta i Sverige. Människor som fått avslag på sin asylansökan men som har arbete i Sverige kan nu också få stanna som arbetskraftsinvandrare. Det är glädjande att man fortsätter att underlätta rörligheten för människor över gränserna och att man inte låter den förlegade blockpolitiken stå i vägen för det.
Lars Persson
Fler länkar: Aftonbladet, SvD, BLT, Aftonbladet, SDS, HD
Invandringen har förändrats mycket genom åren och skiljer sig mycket från hur det var för 20 år sedan. Då var omkring 60% av invandrarna flyktingar eller anhöriga till flyktingar. Sedan mitten av 90-talet utgör den gruppen bara ca 30%. Nu domineras istället invandringen av EU/EES-medborgare och anhöriga till andra än flyktingar (Invandring - intäkter och kostnader, figur 1).
Sammansättningen på invandringen gör att invandrarhushållen idag bidrar mer till samhället än de får tillbaka. Beräkningar visar att utrikes födda hushåll ger minst 21000 kr i överskott per konsumtionsenhet. För hushåll som består av både svenskar och invandrare är den siffran mer än 100000 kr (Invandring - sysselsättning och samhällsekonomi, tabell 6 i bilagan).
Arbetskraftsinvandring har funnits under flera år, framförallt från EU/EES-länder men ändrade regler som infördes i december 2008 underlättar nu för människor även från andra länder att arbeta i Sverige. Människor som fått avslag på sin asylansökan men som har arbete i Sverige kan nu också få stanna som arbetskraftsinvandrare. Det är glädjande att man fortsätter att underlätta rörligheten för människor över gränserna och att man inte låter den förlegade blockpolitiken stå i vägen för det.
Lars Persson
Fler länkar: Aftonbladet, SvD, BLT, Aftonbladet, SDS, HD
lördag 27 juni 2009
Invandring - sysselsättning och samhällsekonomi
-
En vanlig fråga är varför Sverige ska ta emot invandrare när det finns arbetslöshet. Det bygger på den felaktiga uppfattningen att det finns ett visst antal arbetstillfällen i ett land och kommer det fler människor så är det fler som ska konkurrera om dessa arbeten. Men antalet arbetstillfällen är starkt beroende av hur många människor det finns i ett land. Fler invånare ger större efterfrågan på varor och tjänster. Därför finns det fler arbetstillfällen i t.ex. Tyskland än i Sverige.
Man kan inte påvisa att länder med låg andel utrikes födda skulle ha lägre arbetslöshet än de som har hög andel invandrare. OECD-länder med låg andel utrikesfödda har mycket skiftande arbetslöshet. Inget av de länder som har hög andel utrikes födda har särskilt hög arbetslöshet.
Utrikes födda har lägre sysselsättning och högre arbetslöshet än inrikes födda. Eftersom det finns betydligt färre barn och även färre pensionärer bland utrikes födda jämfört med inrikes födda så är en större andel i arbetskraften. Räknat på alla åldrar ingår 56,2% av utrikes födda och 52,4% av inrikes födda i arbetskraften. Det får till resultat att nästan lika stor andel invandrare som infödda arbetar, 49,4% utrikes födda och 49,7% inrikes födda, räknat på alla åldrar.
Något lägre andel utrikes födda arbetar heltid än inrikes födda men den faktiska medelarbetstiden är nästan samma för invandrare och infödda.
Det är viktigt att komma ihåg att det tar tid att som nykomling etablera sig på arbetsmarknaden. Den som invandrar till Sverige är i en likartad situation som de som nyss gått ut skolan. Ungdomar har låg sysselsättning men att den ökar med stigande ålder. En liknande bild får vi om vi ser till vistelsetiden hos invandrare. De första 2 åren är många fullt sysselsatta med att lära sig svenska. Därför är det en låg andel som förvärvsarbetar men också arbetslösheten är ganska låg eftersom många är studerande och därför inte står till arbetsmarknadens förfogande.
Sysselsättningen ökar med längre vistelsetid i Sverige men kommer inte upp till samma nivå som för inrikes födda.
Det är en vanlig missuppfattning att alla som inte arbetar försörjs av samhället. Så är det inte eftersom även andra vuxna familjemedlemmars inkomst räknas in när ekonomiskt bistånd ska beräknas. Om en i familjen har arbete så försörjer denna lön i de flesta fall hela familjen. Sysselsättningssiffrorna talar därför inte om ifall hushållen är en kostnad eller intäkt för samhället. För att ta reda på det måste vi se hur hushållen försörjer sig.
En beräkning av transfereringarna mellan samhället och tre typer av hushåll har gjorts. De tre typerna av hushåll är inrikes födda, en utrikes och en inrikes samt utrikes födda. Beräkningen visar att alla tre typerna av hushåll betalar mer till samhället än de får tillbaka. Den hushållstyp som ger störst överskott är inte, som man kanske kunde vänta sig, de inrikes födda. Istället är det de hushåll som består av både inrikes och utrikes födda. Att notera är att dessa hushåll får bara en fjärdedel så mycket ekonomiskt bistånd som inrikes födda hushåll och mycket lite bostadsstöd.
Den här beräkningen visar alltså att det går mer pengar från hushållen, även invandrarhushållen, till samhället än i andra riktningen. Det här är en väsentlig del i beräkningen av invandringens samhällsekonomi men ger givetvis inte hela bilden. Andra delar är mer komplicerade att beräkna. De flesta invandrar som unga vuxna och har därmed besparat samhället utgifter förknippade med barndomen, som t.ex. utbildning. 9 år i grundskola och 3 år i gymnasium kostar nära en miljon i utbildningskostnader medan svenskundervisning för invandrare kostar 30600 kr/år. Hur mycket en invandrare tillför samhället den vägen beror på ålder vid invandringen och hur länge han/hon stannar i Sverige. Mest tillför de som invandrar i 20-årsåldern och som inte återutvandrar.
En stor del av samhällets kostnader kan inte hänföras till en viss individ. Det handlar om resurser som utnyttjas av många människor i varierande grad, t.ex. vägar, skolor och sjukhus. En del som försökt beräkna invandringens påverkan på samhällsekonomin har fördelat dessa kostnader lika för alla individer. Så fördelas dock inte kostnaderna i praktiken utan man betalar skatt efter förmåga. Den principen gäller så vitt känt i alla länder och att fördela sådana kostnader jämnt skulle vara en orimlighet. Det är inte svårt att inse att den som har ett lågavlönat arbete, är studerande, arbetslös eller sjuk inte kan betala lika mycket skatt som en högavlönad. Samhällsinsatsen är heller inte enbart beroende på hur mycket skatt man betalar. En hög lön kan t.ex. öka samhällets utgifter eller minska företagens konkurrenskraft.
Vi kan alltså konstatera att invandrarhushållen ger ett överskott till samhället. För att svara på frågan om invandringen totalt sett är en kostnad eller intäkt behöver man beräkna hur mycket samhällets kostnader ökar pga. att det finns fler människor i Sverige. Man skulle ändå behöva ha skolor, sjukhus och vägar, men hur mycket större skolor, sjukhus och vägar behövs?
Det finns heller inte några vattentäta skott mellan de invandrades och inföddas påverkan på samhället. Som vi konstaterat tycks inte en ökad invandring medföra högre arbetslöshet. Eftersom invandrare har högre arbetslöshet, betyder det då att infödda får lägre arbetslöshet pga. invandringen?
Invandrare har lägre sysselsättning och sämre social situation i många länder men inte i alla. Det är därför inte en naturlag att det måste vara så. Den i medeltal sämre sociala situationen för invandrare i Sverige kan inte skyllas på invandrarna som kollektiv eller invandringen som företeelse. Istället bör orsaken sökas i attityder och politik. Att familjer som består av både invandrare och infödda i medeltal är mer framgångsrika än familjer med enbart inrikes födda visar vad en lyckad integration kan åstadkomma. De familjerna får inga speciella favörer av samhället utan den lyckade integrationen sker till största delen av egen kraft. Hos dessa familjer finns många av svaren på hur integration ska bedrivas framgångsrikt men det är något som politiker och myndigheter helt missat. Man har varit alltför upptagen med att studera de exempel där integrationen inte fungerar. Det är hög tid att lära av de som med sunt förnuft och en positiv attityd sedan länge bedriver ett lyckat integrationsarbete.
Läs mer i vårt bibliotek. Där finns även diagram, tabeller och källhänvisningar.
-
En vanlig fråga är varför Sverige ska ta emot invandrare när det finns arbetslöshet. Det bygger på den felaktiga uppfattningen att det finns ett visst antal arbetstillfällen i ett land och kommer det fler människor så är det fler som ska konkurrera om dessa arbeten. Men antalet arbetstillfällen är starkt beroende av hur många människor det finns i ett land. Fler invånare ger större efterfrågan på varor och tjänster. Därför finns det fler arbetstillfällen i t.ex. Tyskland än i Sverige.
Man kan inte påvisa att länder med låg andel utrikes födda skulle ha lägre arbetslöshet än de som har hög andel invandrare. OECD-länder med låg andel utrikesfödda har mycket skiftande arbetslöshet. Inget av de länder som har hög andel utrikes födda har särskilt hög arbetslöshet.
Utrikes födda har lägre sysselsättning och högre arbetslöshet än inrikes födda. Eftersom det finns betydligt färre barn och även färre pensionärer bland utrikes födda jämfört med inrikes födda så är en större andel i arbetskraften. Räknat på alla åldrar ingår 56,2% av utrikes födda och 52,4% av inrikes födda i arbetskraften. Det får till resultat att nästan lika stor andel invandrare som infödda arbetar, 49,4% utrikes födda och 49,7% inrikes födda, räknat på alla åldrar.
Något lägre andel utrikes födda arbetar heltid än inrikes födda men den faktiska medelarbetstiden är nästan samma för invandrare och infödda.
Det är viktigt att komma ihåg att det tar tid att som nykomling etablera sig på arbetsmarknaden. Den som invandrar till Sverige är i en likartad situation som de som nyss gått ut skolan. Ungdomar har låg sysselsättning men att den ökar med stigande ålder. En liknande bild får vi om vi ser till vistelsetiden hos invandrare. De första 2 åren är många fullt sysselsatta med att lära sig svenska. Därför är det en låg andel som förvärvsarbetar men också arbetslösheten är ganska låg eftersom många är studerande och därför inte står till arbetsmarknadens förfogande.
Sysselsättningen ökar med längre vistelsetid i Sverige men kommer inte upp till samma nivå som för inrikes födda.
Det är en vanlig missuppfattning att alla som inte arbetar försörjs av samhället. Så är det inte eftersom även andra vuxna familjemedlemmars inkomst räknas in när ekonomiskt bistånd ska beräknas. Om en i familjen har arbete så försörjer denna lön i de flesta fall hela familjen. Sysselsättningssiffrorna talar därför inte om ifall hushållen är en kostnad eller intäkt för samhället. För att ta reda på det måste vi se hur hushållen försörjer sig.
En beräkning av transfereringarna mellan samhället och tre typer av hushåll har gjorts. De tre typerna av hushåll är inrikes födda, en utrikes och en inrikes samt utrikes födda. Beräkningen visar att alla tre typerna av hushåll betalar mer till samhället än de får tillbaka. Den hushållstyp som ger störst överskott är inte, som man kanske kunde vänta sig, de inrikes födda. Istället är det de hushåll som består av både inrikes och utrikes födda. Att notera är att dessa hushåll får bara en fjärdedel så mycket ekonomiskt bistånd som inrikes födda hushåll och mycket lite bostadsstöd.
Den här beräkningen visar alltså att det går mer pengar från hushållen, även invandrarhushållen, till samhället än i andra riktningen. Det här är en väsentlig del i beräkningen av invandringens samhällsekonomi men ger givetvis inte hela bilden. Andra delar är mer komplicerade att beräkna. De flesta invandrar som unga vuxna och har därmed besparat samhället utgifter förknippade med barndomen, som t.ex. utbildning. 9 år i grundskola och 3 år i gymnasium kostar nära en miljon i utbildningskostnader medan svenskundervisning för invandrare kostar 30600 kr/år. Hur mycket en invandrare tillför samhället den vägen beror på ålder vid invandringen och hur länge han/hon stannar i Sverige. Mest tillför de som invandrar i 20-årsåldern och som inte återutvandrar.
En stor del av samhällets kostnader kan inte hänföras till en viss individ. Det handlar om resurser som utnyttjas av många människor i varierande grad, t.ex. vägar, skolor och sjukhus. En del som försökt beräkna invandringens påverkan på samhällsekonomin har fördelat dessa kostnader lika för alla individer. Så fördelas dock inte kostnaderna i praktiken utan man betalar skatt efter förmåga. Den principen gäller så vitt känt i alla länder och att fördela sådana kostnader jämnt skulle vara en orimlighet. Det är inte svårt att inse att den som har ett lågavlönat arbete, är studerande, arbetslös eller sjuk inte kan betala lika mycket skatt som en högavlönad. Samhällsinsatsen är heller inte enbart beroende på hur mycket skatt man betalar. En hög lön kan t.ex. öka samhällets utgifter eller minska företagens konkurrenskraft.
Vi kan alltså konstatera att invandrarhushållen ger ett överskott till samhället. För att svara på frågan om invandringen totalt sett är en kostnad eller intäkt behöver man beräkna hur mycket samhällets kostnader ökar pga. att det finns fler människor i Sverige. Man skulle ändå behöva ha skolor, sjukhus och vägar, men hur mycket större skolor, sjukhus och vägar behövs?
Det finns heller inte några vattentäta skott mellan de invandrades och inföddas påverkan på samhället. Som vi konstaterat tycks inte en ökad invandring medföra högre arbetslöshet. Eftersom invandrare har högre arbetslöshet, betyder det då att infödda får lägre arbetslöshet pga. invandringen?
Invandrare har lägre sysselsättning och sämre social situation i många länder men inte i alla. Det är därför inte en naturlag att det måste vara så. Den i medeltal sämre sociala situationen för invandrare i Sverige kan inte skyllas på invandrarna som kollektiv eller invandringen som företeelse. Istället bör orsaken sökas i attityder och politik. Att familjer som består av både invandrare och infödda i medeltal är mer framgångsrika än familjer med enbart inrikes födda visar vad en lyckad integration kan åstadkomma. De familjerna får inga speciella favörer av samhället utan den lyckade integrationen sker till största delen av egen kraft. Hos dessa familjer finns många av svaren på hur integration ska bedrivas framgångsrikt men det är något som politiker och myndigheter helt missat. Man har varit alltför upptagen med att studera de exempel där integrationen inte fungerar. Det är hög tid att lära av de som med sunt förnuft och en positiv attityd sedan länge bedriver ett lyckat integrationsarbete.
Läs mer i vårt bibliotek. Där finns även diagram, tabeller och källhänvisningar.
-
fredag 26 juni 2009
Sverigedemokraterna har stagnerat
I DN/Synovates opinionsmätning för juni minskar Sverigedemokraterna från 3,6 till 3,3 procent. SD har legat på den nivån i över två år utan någon tendens till varaktig ökning. Det är inte konstigt att opinionssiffrorna stagnerat. Samma sak gäller deras politik. Ett parti som inte förnyar sig och inte presenterar lösningar utan bara klagar kan inte samla mer än en mindre del missnöjda väljare.
De som är trötta på de etablerade partierna och främst söker förnyelse kan ibland tilltalas av något nytt, bara för att det är nytt. Men Sverigedemokraterna erbjuder inte längre något nytt. Det är samma mantra som upprepas att alla problem beror på "massinvandringen" och mångkulturen. De som söker något nytt vänder sig istället till Piratpartiet och till Miljöpartiet som förnyat sig bl.a. genom att ge upp sitt EU-motstånd.
Främlingsfientlighet är helt enkelt inte så lockande. Inse det.
Lars Persson
Fler länkar: SvD, BLT, Dagen, BLT
De som är trötta på de etablerade partierna och främst söker förnyelse kan ibland tilltalas av något nytt, bara för att det är nytt. Men Sverigedemokraterna erbjuder inte längre något nytt. Det är samma mantra som upprepas att alla problem beror på "massinvandringen" och mångkulturen. De som söker något nytt vänder sig istället till Piratpartiet och till Miljöpartiet som förnyat sig bl.a. genom att ge upp sitt EU-motstånd.
Främlingsfientlighet är helt enkelt inte så lockande. Inse det.
Lars Persson
Fler länkar: SvD, BLT, Dagen, BLT
onsdag 17 juni 2009
Hur man ger intryck av att SD ökar när de minskar
Flera tidningar presenterar SCB:s partisympatiundersökning med rubriken "SD större än Piratpartiet". Med Piratpartiets framgångar i EU-valet i färskt minne får man lätt intryck av att Sverigedemokraterna plötsligt ökat flera procentenheter och nu skulle ligga en bra bit över 4-procentspärren. I själva verket har de minskat med 0,2 procentenheter (inte 0,5 procent som media, förmodligen TT, påstår). Det är visserligen sant att de är större än Piratpartiet men PP har ju mycket lägre siffror i mätningarna till riksdagsvalet än de fick i EU-valet.
Eftersom så många tidningar har samma rubrik kan man misstänka att denna också kommer från TT. Som vi tidigare visat så har TT lite kvalitetssäkringsarbete att göra.
Länkar: Aftonbladet, DN, SvD, SDS
Eftersom så många tidningar har samma rubrik kan man misstänka att denna också kommer från TT. Som vi tidigare visat så har TT lite kvalitetssäkringsarbete att göra.
Länkar: Aftonbladet, DN, SvD, SDS
Problem för främlingsrädda
"Ibland när jag hör någon runt mig kalla någon för blatte säger jag att jag faktiskt är halvblatte. För det är det ingen som tror", säger Linda Letelier från Skanör i en intervju i Sydsvenskan.
Enligt sverigedemokratiska och nationaldemokratiska teorier borde Linda och hennes familj bo i Rosengård och vara arbetslösa. Hennes pappa kom nämligen hit som flykting från Chile. Istället bor hon i Vellinge kommun, av en del kallad "en vit fläck på kartan". Bilden i Sydsvenskan visar en glad familj med blont hår och "typiskt svenskt" utseende.
Sverigedemokraterna hävdar att invandringen medför att Sveriges befolkning byts ut och att svenskarna inom x antal år kommer att bli en minoritet i sitt eget land. Men hur ska man kunna avgöra vem som är svensk, invandrare eller "av invandrarbakgrund" när invandrarna och deras barn BLIR svenskar?
Det måste vara jobbigt att vara rädd för invandrare.
Enligt sverigedemokratiska och nationaldemokratiska teorier borde Linda och hennes familj bo i Rosengård och vara arbetslösa. Hennes pappa kom nämligen hit som flykting från Chile. Istället bor hon i Vellinge kommun, av en del kallad "en vit fläck på kartan". Bilden i Sydsvenskan visar en glad familj med blont hår och "typiskt svenskt" utseende.
Sverigedemokraterna hävdar att invandringen medför att Sveriges befolkning byts ut och att svenskarna inom x antal år kommer att bli en minoritet i sitt eget land. Men hur ska man kunna avgöra vem som är svensk, invandrare eller "av invandrarbakgrund" när invandrarna och deras barn BLIR svenskar?
Det måste vara jobbigt att vara rädd för invandrare.
måndag 15 juni 2009
Utbildning hos invandrare
Analfabeter eller högutbildade? Det cirkulerar många rykten om invandrares utbildningsnivå. Vi har undersökt vad statistiken säger. De flesta uppgifterna är hämtade från SCB:s publikation Befolkningens utbildning 2006 och från Statistikdatabasen, SCB.
Minst lika stor andel utrikes födda har eftergymnasial utbildning på minst 3 år jämfört med inrikes födda. Det är en större andel invandrare än infödda som har enbart förgymnasial utbildning.
De som invandrat nyligen har i medeltal högre utbildning än de som invandrade före 1990.
Det förekommer ofta påståenden från Sverigedemokrater att invandrare skulle ha låg utbildning. En jämförelse mellan utbildningsnivån hos invandrare och Sverigedemokraternas väljare visar att en avsevärt större andel av invandrarna har hög utbildning. Det gäller särskilt nyanlända invandrare.
Läs mer i biblioteket: Utbildning hos invandrare
Minst lika stor andel utrikes födda har eftergymnasial utbildning på minst 3 år jämfört med inrikes födda. Det är en större andel invandrare än infödda som har enbart förgymnasial utbildning.
De som invandrat nyligen har i medeltal högre utbildning än de som invandrade före 1990.
Det förekommer ofta påståenden från Sverigedemokrater att invandrare skulle ha låg utbildning. En jämförelse mellan utbildningsnivån hos invandrare och Sverigedemokraternas väljare visar att en avsevärt större andel av invandrarna har hög utbildning. Det gäller särskilt nyanlända invandrare.
Läs mer i biblioteket: Utbildning hos invandrare
lördag 13 juni 2009
Säpochefen sansar debatten om Rosengård
Säpochefen Anders Danielsson ger i Sveriges Radios Lördagsintervjun en helt annan bild av Rosengård än den vanliga mediebilden och också en annan bild än den utredning om hot mot demokratin som tidigare överlämnats till regeringen. Danielsson säger att hotbilden mot Sverige är väldigt låg och att samarbetet med imamer och muslimska församlingar i Rosengård är gott. Det är bara vissa individer som har extrema åsikter och som Säpo håller koll på.
”Rosengård fungerar hur bra som helst, men i Herrgården finns det problem” säger Danielsson. ” Vi pratar för mycket om symptomen och mindre kring orsaker till brottslighet. Kriminologisk forskning visar att mycket av den brottslighet som finns i dag går att finna i sociala orsaker”.
Anders Danielsson var länspolismästare i Skåne mellan 2002 och 2007 och det är glädjande att någon med erfarenhet av Rosengård sansar debatten. Några andra användbara fakta är att det bor 22 000 invånare i Rosengård varav 13 000 utrikes födda (1% av Sveriges invandrare). Många bor inte så länge i Rosengård. På fem år byts hälften av befolkningen ut. Det påstås ibland att sysselsättningen är bara 15% men det gäller bara Herrgården med ca 4000 invånare. Några delar har över 60% sysselsättning och i medeltal är sysselsättningen 38% för hela Rosengård.
Läs även artikeln i Sydsvenskan
Fler länkar: Kvällsposten
”Rosengård fungerar hur bra som helst, men i Herrgården finns det problem” säger Danielsson. ” Vi pratar för mycket om symptomen och mindre kring orsaker till brottslighet. Kriminologisk forskning visar att mycket av den brottslighet som finns i dag går att finna i sociala orsaker”.
Anders Danielsson var länspolismästare i Skåne mellan 2002 och 2007 och det är glädjande att någon med erfarenhet av Rosengård sansar debatten. Några andra användbara fakta är att det bor 22 000 invånare i Rosengård varav 13 000 utrikes födda (1% av Sveriges invandrare). Många bor inte så länge i Rosengård. På fem år byts hälften av befolkningen ut. Det påstås ibland att sysselsättningen är bara 15% men det gäller bara Herrgården med ca 4000 invånare. Några delar har över 60% sysselsättning och i medeltal är sysselsättningen 38% för hela Rosengård.
Läs även artikeln i Sydsvenskan
Fler länkar: Kvällsposten
tisdag 9 juni 2009
Sitt inte och vänta på att SD kommer in i riksdagen
Vi svenskar kan fortfarande nöjt konstatera att vi inte har skickat någon främlingsfientlig representant till EU-parlamentet och vi har inget främlingsfientligt parti i riksdagen. Men som Peter Wolodarski skriver i DN så skulle Sverigedemokraterna mycket väl kunnat få ett mandat i EU-valet om inte Piratpartiet lockat en del av deras potentiella väljare.
Nu försöker många göra prognoser som säger att Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen 2010. Jimmie Åkesson har rent matematiskt försökt räkna ut att SD kommer över 4 procent. Men som han själv sagt, siffror är inte hans grej.
Saken är den att vi behöver inte passivt sitta och titta på medan SD värvar väljare. Sverigedemokraternas existens bygger helt på hat mot invandrare och deras framgång är beroende av att de ska kunna övertyga en bredare skara att invandringen är ett hot mot deras välfärd. Det är nämligen inte så många som hatar invandrare. De flesta vill bara trygga sin välfärd och ha ett rättvist samhälle där ingen snyltar på någon annan.
Därför borde inte invandringen väcka några negativa känslor. De flesta invandrar som unga vuxna och har därför besparat det svenska samhället kostnader förknippade med barndomen, som skolgång och barnomsorg. De är redo att gå in i arbetslivet antingen omedelbart eller efter 2-3 års svenskundervisning. Därför visar SCB:s undersökningar år efter år att invandrarhushåll betalar mer skatt än de får i bidrag.
Sverigedemokraterna är beroende av att svenska folket ska ha en helt annan bild. Därför talar de gärna om den högre arbetslösheten hos invandrare men bortser från skatteintäkterna. De använder Rosengård som ett exempel för hur invandrare lever trots att bara 1 procent av Sveriges invandrare bor där.
Trots att riksdagspartierna inte vill se SD i riksdagen upprepar de ofta Sverigedemokraternas felaktiga påståenden. Oftast beror det på okunnighet. Samma sak gäller många i medievärlden. Om politiker och medier fortsätter som hittills lär SD bryta 4%-spärren i nästa val. Man behöver dock inte sitta och titta på som om det var oundvikligt. Ge svenska folket riktig information om invandringens betydelse så kommer det inte längre att finnas grogrund för Sverigedemokraterna eller andra invandrarfientliga partier.
Lars Persson
Läs mer:
Sverigedemokraterna lever på myterna om invandringen
Kostar invandringen?
Invandrare med villa, vovve och Volvo
Fler länkar: SDS, KB, KB, Expressen, SvD
Nu försöker många göra prognoser som säger att Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen 2010. Jimmie Åkesson har rent matematiskt försökt räkna ut att SD kommer över 4 procent. Men som han själv sagt, siffror är inte hans grej.
Saken är den att vi behöver inte passivt sitta och titta på medan SD värvar väljare. Sverigedemokraternas existens bygger helt på hat mot invandrare och deras framgång är beroende av att de ska kunna övertyga en bredare skara att invandringen är ett hot mot deras välfärd. Det är nämligen inte så många som hatar invandrare. De flesta vill bara trygga sin välfärd och ha ett rättvist samhälle där ingen snyltar på någon annan.
Därför borde inte invandringen väcka några negativa känslor. De flesta invandrar som unga vuxna och har därför besparat det svenska samhället kostnader förknippade med barndomen, som skolgång och barnomsorg. De är redo att gå in i arbetslivet antingen omedelbart eller efter 2-3 års svenskundervisning. Därför visar SCB:s undersökningar år efter år att invandrarhushåll betalar mer skatt än de får i bidrag.
Sverigedemokraterna är beroende av att svenska folket ska ha en helt annan bild. Därför talar de gärna om den högre arbetslösheten hos invandrare men bortser från skatteintäkterna. De använder Rosengård som ett exempel för hur invandrare lever trots att bara 1 procent av Sveriges invandrare bor där.
Trots att riksdagspartierna inte vill se SD i riksdagen upprepar de ofta Sverigedemokraternas felaktiga påståenden. Oftast beror det på okunnighet. Samma sak gäller många i medievärlden. Om politiker och medier fortsätter som hittills lär SD bryta 4%-spärren i nästa val. Man behöver dock inte sitta och titta på som om det var oundvikligt. Ge svenska folket riktig information om invandringens betydelse så kommer det inte längre att finnas grogrund för Sverigedemokraterna eller andra invandrarfientliga partier.
Lars Persson
Läs mer:
Sverigedemokraterna lever på myterna om invandringen
Kostar invandringen?
Invandrare med villa, vovve och Volvo
Fler länkar: SDS, KB, KB, Expressen, SvD
lördag 6 juni 2009
Vill du avsluta Sverigedemokraterna i EU?
Den 7 juni har du chansen att avsluta Sverigedemokraterna i EU innan de har börjat.
Länkar: DN, DN, SvD, SvD, SvD, SDS, SDS, Aftonbladet, Aftonbladet, Expressen
torsdag 4 juni 2009
Hur lång tid tar det att läsa SD:s partiprogram?
Michael Zand, fullmäktigeledamot för Sverigedemokraterna i Halmstad, hoppar av partiet sedan han nu upptäckt att SD är smygrasister (Expressen).
Hur lång tid tar det en Sverigedemokrat att läsa igenom deras partiprogram? Bemödar man sig om det upptäcker man inte bara smygrasism utan öppen rasism. Sverigedemokraterna vill ha en homogen befolkning utan inslag från kulturellt avlägsna länder eller icke-västliga länder. Svenskar som vill bilda familj med någon från t.ex. Kanada, Japan eller Nya Zeeland ska betala en hög straffavgift.
Hade Michael Zand läst partiprogrammet innan han satte sig i fullmäktige för SD hade han kunnat göra något mer produktivt dessa år.
Lars Persson
Hur lång tid tar det en Sverigedemokrat att läsa igenom deras partiprogram? Bemödar man sig om det upptäcker man inte bara smygrasism utan öppen rasism. Sverigedemokraterna vill ha en homogen befolkning utan inslag från kulturellt avlägsna länder eller icke-västliga länder. Svenskar som vill bilda familj med någon från t.ex. Kanada, Japan eller Nya Zeeland ska betala en hög straffavgift.
Hade Michael Zand läst partiprogrammet innan han satte sig i fullmäktige för SD hade han kunnat göra något mer produktivt dessa år.
Lars Persson
Sverigedemokraterna skaffar mer "partistöd"
Sverigedemokraterna har mot alla regler använt Region Skånes kuvert för att skicka ut valsedlar, uppger Sydsvenskan. SD fick 1 394 000 kr i partistöd från Region Skåne år 2008 men det räcker tydligen inte.
Noterbart är att SD påstår att regionens invånare får sämre sjukvård därför att akut sjukvård till papperslösa kostat 300 000 kr. Hur mycket sämre blir sjukvården på grund av Sverigedemokraternas partistöd, både det de får lagligt och det de skaffar på annat sätt?
Fler länkar: HD, TA
Noterbart är att SD påstår att regionens invånare får sämre sjukvård därför att akut sjukvård till papperslösa kostat 300 000 kr. Hur mycket sämre blir sjukvården på grund av Sverigedemokraternas partistöd, både det de får lagligt och det de skaffar på annat sätt?
Fler länkar: HD, TA
tisdag 2 juni 2009
Åldersfördelning och barnafödande hos invandrare
Av Sveriges 9 256 347 invånare 2008-12-31 var 1 281 581, eller 13,8% födda i utlandet. 101 171 personer invandrade och 45 294 utvandrade. Nettoinvandringen var alltså 55 877.
Åldersfördelningen hos migranterna skiljer sig avsevärt från den infödda befolkningen. Det påverkar samhället genom ett annorlunda behov av bl.a. skolgång, barnomsorg och åldringsvård.
Mer än hälften av invandrarna är i åldern 20-39 år när de invandrar. En dryg fjärdedel är barn och ungdomar upp till 19 år. Att notera är att bara 2% är pensionärer. Påståendet att ett stort antal äldre släktingar till invandrare kommer som anhöriginvandrare är alltså inte sant.
Av utvandrarna är nästan exakt lika stor andel mellan 20-39 år. Däremot finns det något fler äldre och färre ungdomar bland utvandrarna.
Av de 1 281 581 utrikes födda som var folkbokförda i Sverige 2008-12-31 var en betydligt större andel i åldern 20-54 år än bland inrikes födda. Andelen barn, ungdomar och pensionärer var däremot lägre.
Genom att så stor andel av invandrarna är i fertil ålder påverkas barnafödandet i betydlig utsträckning av invandringen. År 2007 föddes 22% av barnen av kvinnor som själva var födda utomlands (SCB: Barnafödande bland inrikes och utrikes födda). Fruktsamhetstalet för utrikes födda var 2,21 barn per kvinna jämfört med 1,82 barn per kvinna bland svenskfödda. Totalt ger det ett fruktsamhetstal på 1,88. För att uppnå full reproduktionsnivå krävs 2,1 barn per kvinna.
Det högre fruktsamhetstalet betyder dock inte att invandrarfamiljer är särskilt stora. Bara 6% av invandrarhushållen består av fler än 4 personer jämfört med 4% hos övriga ( SCB: Fakta och myter om integration ).
Läs mer i vårt bibliotek.
Åldersfördelningen hos migranterna skiljer sig avsevärt från den infödda befolkningen. Det påverkar samhället genom ett annorlunda behov av bl.a. skolgång, barnomsorg och åldringsvård.
Mer än hälften av invandrarna är i åldern 20-39 år när de invandrar. En dryg fjärdedel är barn och ungdomar upp till 19 år. Att notera är att bara 2% är pensionärer. Påståendet att ett stort antal äldre släktingar till invandrare kommer som anhöriginvandrare är alltså inte sant.
Av utvandrarna är nästan exakt lika stor andel mellan 20-39 år. Däremot finns det något fler äldre och färre ungdomar bland utvandrarna.
Av de 1 281 581 utrikes födda som var folkbokförda i Sverige 2008-12-31 var en betydligt större andel i åldern 20-54 år än bland inrikes födda. Andelen barn, ungdomar och pensionärer var däremot lägre.
Genom att så stor andel av invandrarna är i fertil ålder påverkas barnafödandet i betydlig utsträckning av invandringen. År 2007 föddes 22% av barnen av kvinnor som själva var födda utomlands (SCB: Barnafödande bland inrikes och utrikes födda). Fruktsamhetstalet för utrikes födda var 2,21 barn per kvinna jämfört med 1,82 barn per kvinna bland svenskfödda. Totalt ger det ett fruktsamhetstal på 1,88. För att uppnå full reproduktionsnivå krävs 2,1 barn per kvinna.
Det högre fruktsamhetstalet betyder dock inte att invandrarfamiljer är särskilt stora. Bara 6% av invandrarhushållen består av fler än 4 personer jämfört med 4% hos övriga ( SCB: Fakta och myter om integration ).
Läs mer i vårt bibliotek.
SD vill att staten ska bestämma vem du ska leva med
En ny rapport visar att 70 000 svenskar inte får välja själva vem de ska gifta sig med (Svenska Dagbladet). Det är oftast föräldrar som bestämmer eller påverkar vem deras barn ska gifta sig med. Det är en föråldrad tradition som tidigare varit vanlig även i Sverige. Regeringen planerar nu en lagändring för att hindra tvångsäktenskap. "Det är ett så grovt ingrepp på barns rättigheter att samhället måste ingripa", säger integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (FP).
Sverigedemokraterna vill gå i motsatt riktning och ytterligare begränsa svenskars rätt att välja partner. Det är dock inte föräldrarna som ska avgöra vem man ska leva tillsammans med utan staten. SD eftersträvar en homogen befolkning och man vill därför hindra svenskar att bilda familj med personer från "kulturellt avlägsna" eller "icke-västliga" länder. Även de som vill bilda familj med någon från västliga länder ska tvingas betala en straffavgift på över 40 000 kr. Det framgår av Sverigedemokraternas invandringspolitiska program.
Läs även på Newsmill: SD vill hindra svenskar och invandrare att bilda familj
Vifta inte bort flickors rädsla för tvångsgifte
Fler länkar: Expressen,
SvD
Sverigedemokraterna vill gå i motsatt riktning och ytterligare begränsa svenskars rätt att välja partner. Det är dock inte föräldrarna som ska avgöra vem man ska leva tillsammans med utan staten. SD eftersträvar en homogen befolkning och man vill därför hindra svenskar att bilda familj med personer från "kulturellt avlägsna" eller "icke-västliga" länder. Även de som vill bilda familj med någon från västliga länder ska tvingas betala en straffavgift på över 40 000 kr. Det framgår av Sverigedemokraternas invandringspolitiska program.
Läs även på Newsmill: SD vill hindra svenskar och invandrare att bilda familj
Vifta inte bort flickors rädsla för tvångsgifte
Fler länkar: Expressen,
SvD
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)