De senaste dagarna har media rapporterat om regeringens reform för etablering av nyanlända invandrare. Man har då passat på att damma av en gammal myt som säger att mediantiden från beviljat uppehållstillstånd till eget arbete är sju år. Det påståendet kommer från flera medier som Riksdag & Departement, Sydsvenskan, Vlt och LO-tidningen. Om så många skriver det så måste det väl vara sant? Nej, det gäller bara flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga, dvs. en fjärdedel av de som får uppehållstillstånd.
Det kan kanske delvis skyllas på en otydlighet i regeringens pressmeddelande. Reformen gäller bara den nämnda fjärdedelen men pressmeddelandet kan ge intryck av att det gäller alla invandrare. I lagrådsremissen, avsnitt 15.2 skriver man: "Mediantiden från folkbokföring till sysselsättning för kommunmottagna vuxna ligger på drygt fem år för män och runt tio år för kvinnor". Det gäller alltså kommunmottagna.
De ursprungliga fakta som det bygger på är förmodligen Integrationsverkets Statistikrapport 2007, diagram 6A och 6B. De diagrammen gäller specifikt flyktingar. I samma rapport visar tabell 2 att sysselsättningen för utrikes födda män med 5-9 år i Sverige var 69,0 procent 2006. För kvinnor var siffran 53,9 procent. Redan efter en vistelsetid på 0-4 år hade 64,6 procent av männen arbete. För kvinnor var den siffran betydligt lägre, 38,8 procent. Det har dock sin naturliga förklaring eftersom många kvinnor föder barn strax efter att de invandrat.
söndag 13 september 2009
fredag 11 september 2009
Det finns redan tusentals etableringslotsar
Integrationsminister Nyamko Sabuni skriver på DN Debatt att staten ska ta över huvudansvaret för nyanlända flyktingars etablering och införa ”etableringslotsar”. Dessa lotsar kan vara företag eller organisationer som mot ersättning ska skaffa fram jobb. Lagen omfattar flyktingar, andra skyddsbehövande med uppehållstillstånd och deras anhöriga i åldern 20–64 år. Även nyanlända i åldern 18–19 år omfattas om de saknar föräldrar i Sverige.
Redan idag finns tusentals etableringslotsar. Det är anhöriginvandrarnas familjemedlemmar som under många år gjort det som regeringens lotsar nu också delvis ska göra. De allra flesta anknytningspersonerna är väletablerade i samhället. Nära 60 procent är svenska medborgare och en tredjedel är födda i Sverige. De hjälper sina invandrade anhöriga med svenskundervisning, samhällsinformation och att skaffa jobb. Under etableringstiden försörjer de sina familjemedlemmar utan samhällets stöd. Den prestationsbaserade ersättningen består i att ju förr den invandrade familjemedlemmen får arbete, desto kortare tid måste familjen leva på en lön.
Den här formen av etableringslotsar är mycket effektiv. Familjer som består av både inrikes och utrikes födda betalar mycket skatt till samhället och får nästan inget socialbidrag. Kanske har regeringen äntligen sneglat på hur dessa framgångsrika familjer sköter integrationen och försöker nu ta efter? De som inte har väletablerade anhöriga i Sverige behöver andra kontakter för att bli en del av samhället. Det återstår att se om statens etableringslotsar blir lika effektiva.
Lars Persson
Fler länkar: Svd, SDS, Ystads Allehanda, Kristianstadsbladet
Redan idag finns tusentals etableringslotsar. Det är anhöriginvandrarnas familjemedlemmar som under många år gjort det som regeringens lotsar nu också delvis ska göra. De allra flesta anknytningspersonerna är väletablerade i samhället. Nära 60 procent är svenska medborgare och en tredjedel är födda i Sverige. De hjälper sina invandrade anhöriga med svenskundervisning, samhällsinformation och att skaffa jobb. Under etableringstiden försörjer de sina familjemedlemmar utan samhällets stöd. Den prestationsbaserade ersättningen består i att ju förr den invandrade familjemedlemmen får arbete, desto kortare tid måste familjen leva på en lön.
Den här formen av etableringslotsar är mycket effektiv. Familjer som består av både inrikes och utrikes födda betalar mycket skatt till samhället och får nästan inget socialbidrag. Kanske har regeringen äntligen sneglat på hur dessa framgångsrika familjer sköter integrationen och försöker nu ta efter? De som inte har väletablerade anhöriga i Sverige behöver andra kontakter för att bli en del av samhället. Det återstår att se om statens etableringslotsar blir lika effektiva.
Lars Persson
Fler länkar: Svd, SDS, Ystads Allehanda, Kristianstadsbladet
måndag 7 september 2009
Hur man tar död på fördomar
Helsingborgs Dagblad har en mycket intressant artikel om båtflyktingar som tar död på fördomar som:
"Invandrare är arbetslösa"
"Invandrare lever på socialbidrag"
"Invandrare bor i ghetton"
"Invandrare är analfabeter"
"Invandrare anpassar sig inte"
En mardrömsartikel för främlingsfientliga!
"Invandrare är arbetslösa"
"Invandrare lever på socialbidrag"
"Invandrare bor i ghetton"
"Invandrare är analfabeter"
"Invandrare anpassar sig inte"
En mardrömsartikel för främlingsfientliga!
torsdag 3 september 2009
Moderaterna tror att asylprövningen är felfri
Expressens ledarredaktion skriver idag om oenigheten mellan regeringspartierna om vård till papperslösa flyktingar. Man skriver:
"Att rädda papperslösa människors liv innebär inte, som Moderaterna hävdat, att upplösa det svenska asylsystemet. Det är en fråga om grundläggande medmänsklighet. Sverige är dessutom enligt FN-konventioner skyldigt att ge människor rätt till "bästa möjliga hälsa", vilka de än är."
Moderaterna anser att de som inte har rätt att vistas i Sverige heller inte ska ha sjukvård på skattebetalarnas bekostnad. Det de menar är att de som inte getts rätt av Migrationsverket eller migrationsdomstolen inte ska ha rätt till nästan kostnadsfri sjukvård. Det betyder inte att de inte kan ha anledning att frukta förföljelse och tortyr om de utvisas. Som vi skrivit tidigare är asylprövningen nämligen inte felfri (Illegalt att ha otur?).
Många av Migrationsverkets bedömningar ändras av migrationsdomstolarna men olika domstolar och olika domare skiljer sig mycket i andelen beviljade uppehållstillstånd. De asylsökandes ombud håller inte alltid så god standard och nämndemän har vittnat om att de ibland måste göra ombudens jobb i rättssalen. Informationen om förhållandena i olika länder är ibland bristfällig. Av 253 eritreaner fick en fjärdedel uppehållstillstånd sedan ny information framkommit om förhållandena i Eritrea.
Lars Persson
Fler länkar: Kristianstadsbladet , Ystads Allehanda, Kristianstadsbladet
"Att rädda papperslösa människors liv innebär inte, som Moderaterna hävdat, att upplösa det svenska asylsystemet. Det är en fråga om grundläggande medmänsklighet. Sverige är dessutom enligt FN-konventioner skyldigt att ge människor rätt till "bästa möjliga hälsa", vilka de än är."
Moderaterna anser att de som inte har rätt att vistas i Sverige heller inte ska ha sjukvård på skattebetalarnas bekostnad. Det de menar är att de som inte getts rätt av Migrationsverket eller migrationsdomstolen inte ska ha rätt till nästan kostnadsfri sjukvård. Det betyder inte att de inte kan ha anledning att frukta förföljelse och tortyr om de utvisas. Som vi skrivit tidigare är asylprövningen nämligen inte felfri (Illegalt att ha otur?).
Många av Migrationsverkets bedömningar ändras av migrationsdomstolarna men olika domstolar och olika domare skiljer sig mycket i andelen beviljade uppehållstillstånd. De asylsökandes ombud håller inte alltid så god standard och nämndemän har vittnat om att de ibland måste göra ombudens jobb i rättssalen. Informationen om förhållandena i olika länder är ibland bristfällig. Av 253 eritreaner fick en fjärdedel uppehållstillstånd sedan ny information framkommit om förhållandena i Eritrea.
Lars Persson
Fler länkar: Kristianstadsbladet , Ystads Allehanda, Kristianstadsbladet
Lär av integrationsexperterna
Integrationsminister Nyamko Sabuni skriver idag i Svenska Dagbladet att samhällsorientering är nyckeln till integration. Hon skriver:
”När människor tidigare sökte sig till Sverige var det oftast som arbetskraftsinvandrare. De lärde sig snabbt svenska och fick inblick i det svenska samhället via arbetskamrater. De senaste decennierna har en betydligt större del av de som beviljats uppehållstillstånd varit skyddsbehövande och anhöriga till dessa.”
Som vanligt tycks regeringen inte ha en aning om att den största gruppen som får uppehållstillstånd idag är anhöriga till andra än skyddsbehövande, främst till svenskar. Den samhällsorientering som av någon anledning försvann från sfi-undervisningen för ett par år sedan får dessa invandrare av sina anhöriga, utan samhällets initiativ. Det är en av anledningarna till att dessa invandrare är de som etablerar sig allra snabbast. Det som är en självklarhet i dessa familjer har nu även upptäckts av regeringen. Det finns mycket mer kunskap om integration att hämta i dessa mångkulturella familjer. Lär av experterna som sysslar med integration varje dag.
Lars Persson
Fler länkar: Sydsvenskan
”När människor tidigare sökte sig till Sverige var det oftast som arbetskraftsinvandrare. De lärde sig snabbt svenska och fick inblick i det svenska samhället via arbetskamrater. De senaste decennierna har en betydligt större del av de som beviljats uppehållstillstånd varit skyddsbehövande och anhöriga till dessa.”
Som vanligt tycks regeringen inte ha en aning om att den största gruppen som får uppehållstillstånd idag är anhöriga till andra än skyddsbehövande, främst till svenskar. Den samhällsorientering som av någon anledning försvann från sfi-undervisningen för ett par år sedan får dessa invandrare av sina anhöriga, utan samhällets initiativ. Det är en av anledningarna till att dessa invandrare är de som etablerar sig allra snabbast. Det som är en självklarhet i dessa familjer har nu även upptäckts av regeringen. Det finns mycket mer kunskap om integration att hämta i dessa mångkulturella familjer. Lär av experterna som sysslar med integration varje dag.
Lars Persson
Fler länkar: Sydsvenskan
Insändarstafett i Skånska Dagbladet
Det pågår en insändarstafett om invandring i Skånska Dagbladet som ”Vi i Sverige” deltar i. Tyvärr publiceras den bara i papperstidningen.
Den inleddes 24 augusti med att Paul Nilsson efterlyste en redovisning av invandringens kostnader. Eftersom vi gärna lämnar den servicen till allmänheten skrev vi 26 augusti:
I SkD den 24 augusti efterlyser Paul Nilsson en redovisning av kostnaderna för invandringen och integrationen. Ett problem är att det är mycket komplicerat att entydigt redovisa kostnaderna. En orsak är att det inte är självklart vad som ska räknas som en kostnad för just invandring. Självklart är dock att inte bara kostnaderna ska tas med i beräkningen utan även intäkterna.
Man kan komma en bra bit på vägen genom att beräkna hur mycket som överförs mellan hushållen och samhället. Med hjälp av uppgifter från SCB har vi beräknat att invandrarhushåll betalar drygt 20 000 kr mer till samhället än de får tillbaka (per konsumtionsenhet). Svenskfödda hushåll betalar ca 80 000 kr mer än de får tillbaka. Allra störst överskott ger hushåll som består av både svenskar och invandrare. De ger ett överskott på över 100 000 kr.
I dessa beräkningar ingår stora utgiftsposter som arbetslöshetsstöd, socialbidrag och sjukersättning. Trots det lämnar alltså även invandrarhushållen ett överskott som bidrar till gemensamma kostnader för sjukvård, äldrevård och infrastruktur.
Att tala om att invandringen bidrar till välfärden brukar inte vara så populärt i alla läger. Således kom redan 27 augusti en insändare från Olle Hedin där han ifrågasätter siffrorna. Han skrev: ”Men merparten av de invandrare som vi har tagit emot de senaste åren kommer ju inte in på arbetsmarknaden och måste följaktligen få sin försörjning via allmänna medel.” Han fortsätter: ”Med den invandring vi har haft så har ju den tärande (eller snyltande) delen av vår befolkning ökat markant.”
Vi svarade den 29 augusti:
Olle Hedin påstår i SkD 27 augusti att merparten av invandrarna inte kommer in på arbetsmarknaden. Det är inte sant. Sysselsättningen för utrikes födda, 20-64 år, var 67 procent år 2008. En person som arbetar försörjer dessutom i många fall inte bara sig själv utan även familjemedlemmar. De senaste 15 åren har sysselsättningen ökat med cirka 10 procentenheter bland utrikes födda.
Olle Hedin skriver om den "närande" och "tärande" delen av befolkningen och påstår att den "tärande" delen ökat på grund av invandringen. Det är inte heller sant. Räknat på alla åldrar så arbetar 49,4% av de utrikes födda och 49,7% av inrikes födda, dvs. nästan exakt lika stor andel.
Vi har använt aktuella uppgifter från SCB för våra beräkningar, främst Inkomstfördelningsundersökningen 2007. Beskrivning av beräkningarna finns i detalj på http://viisverige.blogspot.com/.
Stafettpinnen övertogs nu av Göran Johansson som den 1 september tyckte att invandringen skulle bedömas efter de som bor i Herrgården i Malmö, inte efter de som arbetar. Han hänvisar också till undersökningar av Bo Södersten och Jan Ekberg och skriver:
”De talar givetvis om helheten, något som LP naturligtvis LP är ointresserad av, han väljer i stället att använda den delen av SCB:s statistik som passar han syften.
Den 21 augusti skrev Bassem Nasr i sin krönika att 1 128 av 1 360 hushåll i Herrgården lever på försörjningsunderstöd, 83 procent. År efter år. Detta är endast ett exempel av otaliga här i landet. Var finns de i LP:s statistik?
Lars Persson är inte trovärdig.”
Idag, 3 september, publicerar Skånska Dagbladet vårt svar:
Stafetten som går ut på att problematisera invandringen går vidare. Senast är det Göran Johansson som i SkD den 1 september tar upp stafettpinnen.
Jag har tidigare skrivit att majoriteten av invandrarna arbetar och att invandrarhushåll i medeltal betalar mer till samhället än de får tillbaka. Göran Johansson vill istället att hela invandringen ska representeras av de få promille som bor i Herrgården.
Ska man få en riktig bild av invandringen måste man naturligtvis bedöma helheten, och man måste använda uppgifter som gäller nuläget. Jan Ekbergs undersökning som Göran Johansson hänvisar till avser förhållandena i mitten av 1990-talet. Då var det lågkonjunktur och ett stort antal flyktingar hade nyligen anlänt från forna Jugoslavien. Under perioden 1985 – 1995 var 60 procent av invandrarna flyktingar eller anhöriga till flyktingar. Efter 1995 utgör den gruppen bara 30 procent. Nu domineras istället invandringen av arbetskraftsinvandrare, studenter och anhöriga till andra än flyktingar, främst till svenskar. Dessa försörjer sig genom arbete, stipendier eller av sina anhöriga.
Mediabilden är att invandrare bor i nedslitna områden som Herrgården, är arbetslösa och lever på socialbidrag. Därför tycker man att folk borde bli glada när de får veta att de flesta invandrarna arbetar och försörjer sig utan samhällets hjälp. Förhoppningsvis blir de flesta glada och kanske nyfikna på att få veta mer, men det finns också människor som blir arga och försöker förneka det som officiell statistik visar. Varför önskar man så starkt att invandrare ska vara arbetslösa och leva på socialbidrag?
Svaret är naturligtvis att ett antal extrema partiers hela existens hänger på att allmänheten kan inbillas att invandringen hotar välfärden. Dessa partier presenterar inga lösningar på de problem som ändå finns, och de är heller inte intresserade av några lösningar. Deras största problem är att invandringen inte orsakar så stora problem som de skulle önska.
Lars Persson
Redaktör för ”Vi i Sverige”
Den inleddes 24 augusti med att Paul Nilsson efterlyste en redovisning av invandringens kostnader. Eftersom vi gärna lämnar den servicen till allmänheten skrev vi 26 augusti:
I SkD den 24 augusti efterlyser Paul Nilsson en redovisning av kostnaderna för invandringen och integrationen. Ett problem är att det är mycket komplicerat att entydigt redovisa kostnaderna. En orsak är att det inte är självklart vad som ska räknas som en kostnad för just invandring. Självklart är dock att inte bara kostnaderna ska tas med i beräkningen utan även intäkterna.
Man kan komma en bra bit på vägen genom att beräkna hur mycket som överförs mellan hushållen och samhället. Med hjälp av uppgifter från SCB har vi beräknat att invandrarhushåll betalar drygt 20 000 kr mer till samhället än de får tillbaka (per konsumtionsenhet). Svenskfödda hushåll betalar ca 80 000 kr mer än de får tillbaka. Allra störst överskott ger hushåll som består av både svenskar och invandrare. De ger ett överskott på över 100 000 kr.
I dessa beräkningar ingår stora utgiftsposter som arbetslöshetsstöd, socialbidrag och sjukersättning. Trots det lämnar alltså även invandrarhushållen ett överskott som bidrar till gemensamma kostnader för sjukvård, äldrevård och infrastruktur.
Att tala om att invandringen bidrar till välfärden brukar inte vara så populärt i alla läger. Således kom redan 27 augusti en insändare från Olle Hedin där han ifrågasätter siffrorna. Han skrev: ”Men merparten av de invandrare som vi har tagit emot de senaste åren kommer ju inte in på arbetsmarknaden och måste följaktligen få sin försörjning via allmänna medel.” Han fortsätter: ”Med den invandring vi har haft så har ju den tärande (eller snyltande) delen av vår befolkning ökat markant.”
Vi svarade den 29 augusti:
Olle Hedin påstår i SkD 27 augusti att merparten av invandrarna inte kommer in på arbetsmarknaden. Det är inte sant. Sysselsättningen för utrikes födda, 20-64 år, var 67 procent år 2008. En person som arbetar försörjer dessutom i många fall inte bara sig själv utan även familjemedlemmar. De senaste 15 åren har sysselsättningen ökat med cirka 10 procentenheter bland utrikes födda.
Olle Hedin skriver om den "närande" och "tärande" delen av befolkningen och påstår att den "tärande" delen ökat på grund av invandringen. Det är inte heller sant. Räknat på alla åldrar så arbetar 49,4% av de utrikes födda och 49,7% av inrikes födda, dvs. nästan exakt lika stor andel.
Vi har använt aktuella uppgifter från SCB för våra beräkningar, främst Inkomstfördelningsundersökningen 2007. Beskrivning av beräkningarna finns i detalj på http://viisverige.blogspot.com/.
Stafettpinnen övertogs nu av Göran Johansson som den 1 september tyckte att invandringen skulle bedömas efter de som bor i Herrgården i Malmö, inte efter de som arbetar. Han hänvisar också till undersökningar av Bo Södersten och Jan Ekberg och skriver:
”De talar givetvis om helheten, något som LP naturligtvis LP är ointresserad av, han väljer i stället att använda den delen av SCB:s statistik som passar han syften.
Den 21 augusti skrev Bassem Nasr i sin krönika att 1 128 av 1 360 hushåll i Herrgården lever på försörjningsunderstöd, 83 procent. År efter år. Detta är endast ett exempel av otaliga här i landet. Var finns de i LP:s statistik?
Lars Persson är inte trovärdig.”
Idag, 3 september, publicerar Skånska Dagbladet vårt svar:
Stafetten som går ut på att problematisera invandringen går vidare. Senast är det Göran Johansson som i SkD den 1 september tar upp stafettpinnen.
Jag har tidigare skrivit att majoriteten av invandrarna arbetar och att invandrarhushåll i medeltal betalar mer till samhället än de får tillbaka. Göran Johansson vill istället att hela invandringen ska representeras av de få promille som bor i Herrgården.
Ska man få en riktig bild av invandringen måste man naturligtvis bedöma helheten, och man måste använda uppgifter som gäller nuläget. Jan Ekbergs undersökning som Göran Johansson hänvisar till avser förhållandena i mitten av 1990-talet. Då var det lågkonjunktur och ett stort antal flyktingar hade nyligen anlänt från forna Jugoslavien. Under perioden 1985 – 1995 var 60 procent av invandrarna flyktingar eller anhöriga till flyktingar. Efter 1995 utgör den gruppen bara 30 procent. Nu domineras istället invandringen av arbetskraftsinvandrare, studenter och anhöriga till andra än flyktingar, främst till svenskar. Dessa försörjer sig genom arbete, stipendier eller av sina anhöriga.
Mediabilden är att invandrare bor i nedslitna områden som Herrgården, är arbetslösa och lever på socialbidrag. Därför tycker man att folk borde bli glada när de får veta att de flesta invandrarna arbetar och försörjer sig utan samhällets hjälp. Förhoppningsvis blir de flesta glada och kanske nyfikna på att få veta mer, men det finns också människor som blir arga och försöker förneka det som officiell statistik visar. Varför önskar man så starkt att invandrare ska vara arbetslösa och leva på socialbidrag?
Svaret är naturligtvis att ett antal extrema partiers hela existens hänger på att allmänheten kan inbillas att invandringen hotar välfärden. Dessa partier presenterar inga lösningar på de problem som ändå finns, och de är heller inte intresserade av några lösningar. Deras största problem är att invandringen inte orsakar så stora problem som de skulle önska.
Lars Persson
Redaktör för ”Vi i Sverige”
onsdag 2 september 2009
SD får ingen makt
I en intervju i Expressen får Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand frågan: "Kan ni tänka er ett samarbete med alliansen för att hålla Jimmy Åkesson utanför regeringen?" Hon svarar: "Det är en fråga som jag inte kan svara ja på".
Svaret är intressant eftersom det också betyder: "Det är en fråga som jag inte kan svara nej på". Vi kan alltså få en uppluckring av den föråldrade blockpolitiken. Det är viktigt eftersom det inte ger ett litet, främlingsfientligt parti som Sverigedemokraterna en vågmästarställning. Det är viktigt också därför att inget annat parti behöver lägga populistiska förslag för att vinna väljare från SD.
Allra bäst är dock att hålla SD utanför riksdagen. Det gör man genom att krossa myterna om deras huvudfråga, invandringen. Börja med att tala om att en stor del av invandrarna är arbetskraftsinvandrare och anhöriga till svenskar, att de flesta inte lever i ghetton utan mitt ibland oss andra, att de lever laglydigt, arbetar och hjälper till att trygga välfärden.
Lars Persson
Svaret är intressant eftersom det också betyder: "Det är en fråga som jag inte kan svara nej på". Vi kan alltså få en uppluckring av den föråldrade blockpolitiken. Det är viktigt eftersom det inte ger ett litet, främlingsfientligt parti som Sverigedemokraterna en vågmästarställning. Det är viktigt också därför att inget annat parti behöver lägga populistiska förslag för att vinna väljare från SD.
Allra bäst är dock att hålla SD utanför riksdagen. Det gör man genom att krossa myterna om deras huvudfråga, invandringen. Börja med att tala om att en stor del av invandrarna är arbetskraftsinvandrare och anhöriga till svenskar, att de flesta inte lever i ghetton utan mitt ibland oss andra, att de lever laglydigt, arbetar och hjälper till att trygga välfärden.
Lars Persson
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)