lördag 27 november 2010

Fel eller ingen behandling är SD:s vårdpolitik

"Till i våras hade vi egentligen ingen uttalad vårdpolitik, nu har vi det", säger Sverigedemokraternas partisekreterare Björn Söder enligt Svenska Dagbladet.

Andra partier har åtminstone ambitionen att vården ska upprätthållas och helst bli bättre, men Sverigedemokraternas vårdpolitik går enbart ut på att göra den sämre för människor de inte gillar. Naturligtvis ingår där att låta människor i Sverige dö därför att de inte har uppehållstillstånd. Det kan t.ex. handla om en misstänkt cancer som inte behandlas i tid.

Men även människor som har uppehållstillstånd ska få sämre vård. Om patienten inte kan förklara så att vårdpersonalen förstår finns risk för felbehandling. Likaså om patienten inte förstår läkarens instruktioner om medicinering. Därför anlitas tolkar för att försäkra sig om att även nyanlända invandrare får adekvat vård. Den tjänsten vill Sverigedemokraterna ta bort.

Sverigedemokraterna har fortfarande ingen vårdpolitik därför att invandrarhat är inte vårdpolitik.

Lars Persson

fredag 26 november 2010

Utbildning biter inte på alla

I Göteborgsposten finns idag en debattartikel av Lisbeth Lindeborg, som bland annat signerat med titeln fil dr. Artikeln visar att utbildning inte biter på alla.

Lindeborg slänger ur sig påståenden som att stora delar av invandrarbefolkningen inte kan svenska och inte accepterar lagarna. Beträffande laglydigheten så är det bara ett fåtal procent av invandrarna som är dömda för brott, en betydligt lägre andel än exempelvis inom Sverigedemokraternas kansli. Var hon hämtat uppgiften att en stor andel inte kan svenska framgår inte. Eftersom hon tydligen inte bor i Sverige är det förmodligen baserat på hörsägen.

Lisbeth Lindeborg påstår att segregationen firar triumfer och att invandrare lever i parallella samhällen. Mot dessa påståenden står fakta. De flesta invandrare bor i samma områden som infödda svenskar och jobbar på samma arbetsplatser som infödda. Bara 14 procent bor i något av de områden som klassats som utanförskapsområden, och även där bor både infödda och invandrare.

I familjer som består av både invandrare och infödda finns den mest effektiva integrationen. Sådana familjer blir allt fler. Idag har 11 procent av barnen i Sverige en utrikes och en inrikes född förälder. Det är lika många som har två utrikes födda föräldrar.

Lars Persson

söndag 21 november 2010

Jimmie Åkesson borde veta att inte bara invandrare begår brott

Sverigedemokraterna försöker påskina att brottsligheten i Sverige beror på invandringen. Man talar gärna om invandrare som begått brott men inte lika gärna om Anders Eklund, Ulf Olsson, Ragnar Nilsson och Niklas Lindgren. Jimmie Åkesson har många gånger pratat om invandrares överrepresentation för brott. Då menar man att om en andel över en viss nivå i en grupp begår brott så ska alla i gruppen hållas ansvariga för brotten. Om brottsligheten i en grupp är mindre än en viss nivå så är gruppen inte ansvarig. Av någon anledning lyckas man alltid placera brytpunkten mellan invandrares och svenskars brottslighet så att invandrare alltid är kollektivt ansvariga för enskilda individers brottslighet men aldrig svenskar.

Man undrar hur de ska kunna undvika att hela SD:s personal görs ansvariga för kriminaliteten när det nu visat sig att en betydande del av deras kanslipersonal är dömda för brott (Expressen).

Lars Persson

Hundratals tvingas fly från Danmark

Mellan 500 till 800 par har enligt Jyllands-Posten tvingats fly från Danmark på grund av de danska raslagarna. Liknande lagar vill Dansk Folkepartis "hang-arounds", Sverigedemokraterna, införa i Sverige.

En dansk medborgare som vill leva tillsammans med en partner från ett land utanför Norden eller EU tvingas fly från sitt land om paret inte uppfyller det poängsystem som baseras på bland annat utbildning, bostadsort och ekonomiska tillgångar. Sydsvenskan berättar om Thomas Christensen och Elina Zanina som nu flyr till Sverige och bosätter sig i Landskrona.

Integrationsministern Birthe Rønn Hornbech tror att fler länder kommer att införa samma poängsystem. Men även i Danmark höjs nu röster för att man gått för långt.

Lars Persson

Finns det några svenskar enligt SD?

Om man vill föra en främlingsfientlig politik är en central fråga vilka människor som är svenskar. För Sverigedemokraterna och andra "invandringskritiska" räcker det inte med att man är född i Sverige för att räknas som svensk. Har man någon utomnordisk förälder är man inte heller riktigt svensk. Ja, inte ens om ens förfäder bott i Sverige i generationer, t.ex. romer, godkänns man som svensk av de invandringskritiska.

I en mycket intressant artikel i DN presenteras en undersökning som visar att de som även Sverigedemokraterna godkänner som svenskar invandrade från nuvarande Turkiet till norra Europa för 6000 år sedan. Då fanns redan ett jägar- och samlarfolk i området som invandrat 4000 år tidigare. De nya invandrarna förde med sig jordbruket och klarade sig därmed bättre än ursprungsbefolkningen.

Den som försöker använda sig av ursprung för att bestämma vem som är en "riktig svensk" kommer bara att trassla in sig i diskussioner man inte kan komma ur. Det finns bara två kriterier som har betydelse för svenskheten genom de speciella rättigheter och skyldigheter de ger. Det är svenskt medborgarskap och folkbokförd i Sverige.

Lars Persson

torsdag 18 november 2010

Rätt till vård-konferensen 26 november

En konferens om papperslösas rätt till vård arrangeras den 26 november av 36 olika organisationer. Sista anmälningsdag är 21 november.

Plats: Sal Andreas Vesalius, Berzelius väg 3, Karolinska Institutet, Solna

Webbsida: http://www.ratttillvard.se/
 

onsdag 17 november 2010

Etableringslots har provats och fungerar

Integrationsminister Erik Ullenhag skriver idag i DN om regeringens etableringsreform för nyanlända invandrare. Reformen är inriktad på självförsörjning och därför ska Arbetsförmedlingen ta över samordningsansvaret från kommunerna för insatser som gäller arbete och försörjning.


En del i reformen är införandet av etableringslotsar. Denne ska hjälpa den nyanlände att hitta arbete och försörjning. Den nyanlände väljer själv lots och ersättningen till etableringslotsen är resultatbaserad.

Vi har länge efterfrågat att man ska ta lärdom av de invandrare som lyckas snabbast med sin integration. Det är de som kommer hit som anhöriga till väletablerade invånare. Många av dessa anknytningspersoner är svenska medborgare och många är också födda i Sverige. I dessa familjer fungerar anknytningspersonerna som etableringslotsar. Familjemedlemmarnas kunskap om svenska förhållanden och kontaktnät hjälper den nyanlände att komma in i samhället snabbt.

För den som kommer som flykting till Sverige och kanske inte har någon anhörig som kan hjälpa till kan kanske samhällets etableringslotsar vara en bra hjälp. Det är inte självklart att det kommer att fungera när samhället försöker göra det som enskilda lyckas med, men det är absolut värt ett försök.

Lars Persson

DN