tisdag 29 september 2009

Myten om skenäktenskap

Familjeanknytning är numera det enskilt vanligaste skälet till att invandra till Sverige. 45 procent av arbets- och uppehållstillstånden 2008 gick till anhöriginvandrare. Av dessa var det bara en fjärdedel som var anhöriga till tidigare asylsökande. 57 procent av anknytningspersonerna (den person i Sverige som den sökande har anknytning till) är svenska medborgare och en tredjedel är födda i Sverige.

De flesta anhöriginvandrare kommer till väletablerade personer i Sverige och får därför i de flesta fall ett bra utgångsläge för sin egen etablering. Anknytningspersonen, i regel make, maka eller förälder, ger bostad och försörjning från första dagen och hjälper till med svenskundervisning, samhällsinformation och att skaffa arbete eller utbildning. Det syns tydligt i statistiken att detta är en invandring som är mycket fördelaktig för samhällsekonomin. Hushåll som består av både inrikes och utrikes födda betalar mycket skatt och får mycket lite försörjningsstöd.

Det är svårt att hitta något negativt med att människor från olika delar av världen bildar framgångsrika familjer i Sverige. De som vill ha ett homogent samhälle störs dock av att behöva se människor som inte ser svenska ut. Barnen som har en svensk och en invandrad förälder ställer också till bekymmer för dessa homogenitetsivrare eftersom det inte alltid går att se eller höra att en av deras föräldrar inte är född i Sverige.

Ett vanligt försök till smutskastning är därför att påstå att en stor del av anhöriginvandringen baseras på skenäktenskap. Den myten slår dock Anna-Karin Forsberg, beslutsfattare på Migrationsverket, hål på i en intervju i SvD. ”Min inställning och min uppfattning är att de flesta par är helt seriösa”, säger Anna-Karin Forsberg.

Den som vill invandra på grund av familjeanknytning måste ansöka om uppehållstillstånd från sitt hemland. Den sökande kallas sedan till intervju på en svensk utlandsbeskickning och får där svara på frågor som t.ex. ”Vad arbetar din man/fru med?”, ”Hur stort är huset ni ska bo i?”, ”Vad har ni för framtidsplaner?” Anknytningspersonen i Sverige får svara på samma frågor och om svaren stämmer överens kan den sökande få ett tillfälligt uppehållstillstånd i ett eller två år. När tillståndet ska förlängas ställs liknande kontrollfrågor innan permanent uppehållstillstånd beviljas.

Man kan fråga sig varför man är så misstänksam just mot par från olika länder när man inte ställer samma frågor till helsvenska par? Även bland svenskar kan ju skenäktenskap användas för att skaffa sig fördelar. T.ex. har ju förre statsministern Göran Persson offentligt erkänt att hans förra äktenskap var ett skenäktenskap. Det lär ha gett honom en ansenlig summa från samhället som ersättning för dubbel bosättning.

Lars Persson

onsdag 23 september 2009

Stark förbättring i många utanförskapsområden

Statistiska Centralbyrån redovisar statistik för 38 LUA-områden. Det är områden som omfattas av lokala utvecklingsavtal mellan regeringen och kommunerna i syfte att bryta utanförskapet. TT gör sin egen, som vanligt negativa tolkning och den publiceras i bland annat Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Integrationspolitiken har misslyckats, utropas det och TT:s motivering är främst att andelen personer med utländsk bakgrund ökat i stadsdelarna. Då glömmer man bort att andelen människor med utländsk bakgrund ökat i hela landet. Av alla invånare med utländsk bakgrund i Sverige bodde i själva verket bara 14,1 procent i de 38 LUA-områdena mot 15,1 procent 2002. Segregationen har alltså snarare minskat och siffrorna visar också att de flesta med utländsk bakgrund bor i samma områden som infödda svenskar. Utanförskapsområden är alltså inte typiska invandrarområden.

Integrationsminister Nyamko Sabuni ger en mer balanserad bild. "Integrationspolitiken har ju inte till syfte att sprida ut människor. Vi ser inte det som ett problem att många med invandrarbakgrund bor koncentrerat", säger hon. Hon säger att problemet är arbetslösheten men konstaterar också att sysselsättningen ökar och försörjningsstödet minskar. I 32 av de 38 områdena har andelen förvärvsarbetande ökat mellan 2006 och 2007 och i 36 av områdena har bidragens andel av inkomsten minskat.

Rosengård i Malmö är det område som har lägst andel förvärvsarbetande men den har ökat från 19,9 procent 1997 till 34,2 procent 2007 (20-64 år). I 26 av områdena är andelen förvärvsarbetande över 50 procent och i 8 högre än 65 procent.

Fler länkar: Sydsvenskan

Mer smygpropaganda mot invandring

Häromdagen skrev jag i Aftonbladet att medias oriktiga bild av invandringen gynnar Sverigedemokraterna. Idag kommer ett exempel på det. Hanne Kjöller skriver i DN att "Under decennier har den svenska invandringen uteslutande bestått av asylsökande och deras familjer".

Hanne Kjöller jämför med Kanada där 10 procent av invandrarna är asylsökande och deras familjer. Det går bra för invandrare i Kanada, även för asylsökande. Kjöller menar att det hade gått bättre för asylsökande i Sverige om det samtidigt funnits en stor arbetskraftsinvandring. Hon fortsätter: "En anledning till att invandring är en icke-fråga i Kanada kan vara att invandrarna bidrar till landets utveckling". Menar hon att invandrare till Sverige inte bidrar till landets utveckling?

Sanningen är att sedan mitten av 90-talet har 30 procent av invandrarna varit asylsökande och deras anhöriga. 2008 var 12 procent asylsökande och 12 procent anhöriga till tidigare asylsökande. Resten är arbetskraftsinvandrare, studenter och anhöriga till andra än asylsökande, främst till svenskar. Genom att invandringen har den här sammansättningen så betalar invandrarhushållen mer till samhället än de får i bidrag. Allra lönsammast är de hushåll som består av både inrikes och utrikes födda.

Hanne Kjöller spekulerar i varför invandring är en icke-fråga i Kanada. Det är knappast skillnaden mellan 10 procent och 30 procent skyddsbehövande. Två andra faktorer spelar troligen stor roll. Den ena är att en stor del av Kanadas befolkning har vad som i Sverige skulle kallas invandrarbakgrund. Den andra är att språket i större delen av Kanada är engelska. Det är naturligtvis mycket lättare att skaffa sig kunskaper i engelska före invandringen än kunskaper i svenska.

Lars Persson

Läs mer:
Vilka invandrar till Sverige?
Invandring - sysselsättning och samhällsekonomi

tisdag 22 september 2009

Gå som katten kring het gröt och göra höns av fjädrar

Vi som försöker åstadkomma en seriös debatt om invandring, integration, främlingsfientlighet och rasism kan inte annat än förundras när vi ser vad en del politiker istället föredrar att prata om.

Man behöver inte gå längre än till kommentarerna på den här bloggen för att oroas över det starka hat som uttalas om människor från andra kulturer. Då har vi ändå tagit bort de allra grövsta. Många andra bloggar och även tidningar har mycket lägre eller inga spärrar för vad som tillåts. Ändå har de som avlönas för att bekämpa rasism tid att ägna sig åt negerbollar och ”kvarteret Negern”.

Det finns många viktiga saker att diskutera i ämnet integration. Hur ökar man sysselsättningen? Hur motverkar man gängbildning? Har media och politiker tillräckligt goda kunskaper om ämnet? Uppenbarligen inte eftersom det inte finns många som engagerar sig i de verkligt viktiga frågorna. Istället pratar man om huruvida burka och andra heltäckande slöjor ska tillåtas eller inte. Hur många burkor ser man i Sverige (utöver den som förekommer i humorprogrammet Kvarteret Skatan)?

Lars Persson

måndag 21 september 2009

Fakta bakom artikeln i Aftonbladet

Aftonbladet publicerar idag en artikel av Lars Persson, redaktör för "Vi i Sverige". Här finns länkar till fakta som nämns i artikeln.

Fakta om Rosengård

98,8 procent av Rosengårds barn och ungdomar bekymrar inte polisen

Invandring – sysselsättning och samhällsekonomi

Vilka invandrar till Sverige?

Anhöriginvandrare och deras familjer

Inkomstfördelningsundersökningen 2007

Barnafödande bland inrikes och utrikes födda

Barn med utländsk bakgrund

Obefintliga matematikkunskaper hos Ny Teknik

Tidningen Ny Teknik utnämner Sverigedemokraterna till ett av teknikstudenternas favoritpartier. De andra är Miljöpartiet och Piratpartiet.

Av faktarutan framgår att Sverigedemokraterna kommer på sjunde plats med 5,8 procent. De två partier som ligger i topp är Moderaterna och Socialdemokraterna. Av Ny Tekniks tre favoritpartier är det bara Miljöpartiet som i verkligheten kvalar in bland de tre största.

Vi får hoppas att teknikstudenternas matematikkunskaper inte är lika dåliga som hos Ny Tekniks redaktion.

Fler länkar: Aftonbladet

lördag 19 september 2009

Reinfeldt har problem med invandrare

Expressens partiledarintervju har nu kommit till statsminister Fredrik Reinfeldt. En statsminister har naturligtvis många problem, men störst problem tycks han ha med invandrare. Han säger:

”…vi har problem med att integrera människor som kommer, utrikesfödda till Sverige. Vi har problem att få dem gå och göra sin svenskoleutbildning, vi har problem att få dem att komma in i arbetslivet, vi har problem med att få dem att känna tillit till det svenska samhället. Vi har problem med ett ”vi och dom”-tänkande i vissa områden i Sverige…”.

Det område där det finns problem med ”vi och dom”-tänkande tycks vara regeringskansliet eller i bästa fall Fredrik Reinfeldts tjänsterum.

Den mesta integrationen görs inte av regeringen utan av invandrarna själva och deras anhöriga. De många invandrare som bildar familj med svenskar lär sig svenska snabbt och kommer också ganska snabbt in i arbetslivet och annan gemenskap. Under etableringstiden försörjs de av sina anhöriga och belastar samhället mindre än de flesta infödda.

Asylsökande strävar efter att skaffa arbete så snart som möjligt. Därför bosätter de sig nära sina landsmän där deras kontaktnät hjälper dem att få arbete snabbare än de som bor på av staten anvisade platser.

En stor andel av de som invandrar deltar i svenskundervisning. Av de som inte gör det är det många som avstår därför att de klarar sig bra ändå. De har arbete och lär sig svenska genom att umgås med svenskar, eller så stannar de bara en kort tid i Sverige som arbetskraftsinvandrare. En stor del av de som inte deltar i svenskundervisningen kommer från västländer.

En majoritet av utlandsfödda mellan 20-64 år arbetar. Sysselsättningen är betydligt lägre än bland inrikes födda men då måste man också beakta att det tar några år att lära sig svenska, kanske ta svenskt körkort och på annat sätt komplettera sin utbildning. Många kvinnor föder barn strax efter invandringen vilket naturligtvis försenar deras inträde på arbetsmarknaden.

Fredrik Reinfeldt behöver inse att invandrarna själva löser de flesta problem han radar upp. Kanske skulle han hjälpa till lite genom att t.ex. se till att alla som bor i Sverige kan få ett svenskt ID-kort?

Lars Persson

fredag 18 september 2009

SD:s politik värre än deras icke-politik

Som konstateras på Expressens ledarsida så var Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson svarslös på de flesta frågorna han fick vid partiledarintervjun dagen innan. Det är naturligtvis anmärkningsvärt och nonchalant att ett parti som vill in i riksdagen inte har åsikter om de flesta viktiga frågor som behandlas i riksdagen. Frånvaron av politik på dessa områden är dock ett mindre hot mot medborgarnas frihet än den politik de har på bl.a. området familj.

Att människor själva ska få välja vem de vill bilda familj med är en självklarhet för de flesta som bor i Sverige. Dock inte för Sverigedemokraterna. I sin strävan att skapa en homogen befolkning vill man hindra svenskar att bilda familj med människor från "icke-västliga" länder genom att stoppa invandringen från sådana länder. Man är heller inte så förtjust i att svenskar bildar familj med personer från kulturellt närstående länder eftersom man vill införa en straffavgift på ett prisbasbelopp (42800 kr år 2009) för personer i Sverige som är anknytningsperson till en invandrare. Man försvarar avgiften med att den ska vara ett bidrag till svenskundervisning och "andra anpassningskostnader". Men svenskundervisningen kostar mindre än en tiondel av vad grundskole- och gymnasieundervisning kostar för en infödd svensk och några andra anpassningskostnader existerar inte. Tvärtom så betalar hushåll som består av både svenskar och invandrare mycket skatt och får mycket lite socialbidrag.

Svenskar som tar emot anhöriga från andra länder är dessutom inte pålitliga medborgare eftersom de ska skriva under en försäkring att de ska anpassa sig och delta i samhällslivet, något som inte andra medborgare behöver skriva under.

Allt detta framgår av Sverigedemokraternas invandringspolitiska program som kan läsas på deras webplats.

Läs även:
SD vill hindra svenskar och invandrare att bilda familj (Newsmill)

onsdag 16 september 2009

Invandrare integrerar sig utan integrationspolitik

Masoud Kamali anklagar på Aftonbladets debattsida regeringen, och i viss mån också oppositionen för att föra en misslyckad integrationspolitik som gynnar främlingsfientliga partier. ”Alliansregeringens främlingsfientliga deklarationer inlindade i integrationsprogram tilltar ju närmare valet vi kommer”, skriver Kamali.

Kritiken är i viss mån berättigad även om de svenska riksdagspartiernas populism är en västanfläkt jämfört med deras motsvarigheter i våra grannländer. Kamali själv medverkar dock till den demonisering och stigmatisering av invandrare som han anklagar regeringen för. Han skriver att våra förorter brinner, Sverige är mer segregerat än någonsin och arbetslinjen och kravpolitiken har misslyckats. Därmed ger han samma bild av invandringen som Sverigedemokraterna älskar att framföra.

En mer balanserad bild av invandringen och integrationen är att bara några få procent av invandrarna bor i förorter som brinner och bara några promille av invånarna i dessa förorter anlägger bränderna. De flesta invandrarna bor i samma områden som infödda svenskar och en allt större del ingår i samma familjer som svenskar. Sverige blir i själva verket allt mindre segregerat.

Det är också en överdrift att påstå att arbetslinjen misslyckats. Sedan mitten av 90-talet har sysselsättningen ökat betydligt bland utrikes födda. Sysselsättningen är fortfarande betydligt lägre än bland inrikes födda, men man måste också beakta de naturliga orsaker som ligger bakom. Många har kommit till Sverige de senaste åren, och precis som det tar en nyanländ svensk cirka 20 år att komma in på arbetsmarknaden så behöver också nyanlända invandrare en viss tid för att lära sig svenska och kanske komplettera sin utländska utbildning. Att många kvinnor föder barn de första åren efter invandringen påverkar givetvis också sysselsättningen.

Den mesta integrationen sköts av invandrarna själva, och i förekommande fall av deras svenska anhöriga. Därför betalar hushåll som består av både invandrare och svenskar mycket skatt. Därför får asylsökande som väljer eget boende lättare jobb än de som bor där de blir anvisade. Integrationen fungerar alltså även om inte integrationspolitiken gör det.

Lars Persson

måndag 14 september 2009

Sverigedemokraternas väljare är ointresserade av kyrkan

Det stundar kyrkoval i Sverige (den 20 september). Sverigedemokraterna försöker framstå som ett mycket kyrkligt parti. Man har presenterat ett kyrkopolitiskt manifest och betonar bl.a. vikten av att ha skolavslutningar i kyrkan. Det som framförallt genomsyrar programmet är dock att man vill ha en kyrka som är mindre tolerant mot andra kulturer och andra religioner än den kristna.

Finns det då ett genuint intresse för kyrkan bland SD:s väljare? Vill de överhuvudtaget ha skolavslutningar i kyrkan?

Vid riksdagsvalet 2006 gjorde SCB en undersökning bland partiernas väljare som redovisas i Allmänna valen 2006. Så här många svarade att de gick i kyrkan minst en gång i månaden:

Kristdemokraterna 35%
Folkpartiet 10%
Centerpartiet 9%
Miljöpartiet 6%
Moderaterna 4%
Socialdemokraterna 4%
Vänsterpartiet 3%
Sverigedemokraterna 2%

Så här många svarade att de aldrig gick i kyrkan:

Sverigedemokraterna 60%
Vänsterpartiet 57%
Miljöpartiet 44%
Socialdemokraterna 41%
Folkpartiet 40%
Moderaterna 36%
Centerpartiet 24%
Kristdemokraterna 14%

Enligt en undersökning som tidningen Dagen gjort är Sverigedemokraterna passiva i kyrkopolitiken. I många församlingar har närvaron av SD:s representanter varit låg. I en del församlingar eller stiftsfullmäktige har närvaron varit hög men SD-representanterna har varit passiva eller kommit med poänglösa förslag.

Sverigedemokraternas engagemang i kyrkopolitiken bottnar knappast i något intresse för det kyrkliga arbetet. Istället ser man kyrkan mest som en politisk plattform där man genom det allmänt låga valdeltagandet kan skaffa sig inflytande.

De flesta av Svenska kyrkans medlemmar har blivit medlemmar genom sina föräldrars försorg och saknar mer eller mindre intresse för kyrkliga frågor. Men eftersom kyrkan riskerar att bli ett redskap för intoleranta krafter är det viktigt att rösta den 20 september. Även om man inte är intresserad av kyrkan så är den en del av samhället och har ett visst inflytande. Rösta därför på något av de partier som vill att kyrkan ska ställa upp för de svaga och vara öppen och tolerant för olika kulturer och religioner.

Länkar: SvD

söndag 13 september 2009

Fakta om integration är inte medias starka sida

De senaste dagarna har media rapporterat om regeringens reform för etablering av nyanlända invandrare. Man har då passat på att damma av en gammal myt som säger att mediantiden från beviljat uppehållstillstånd till eget arbete är sju år. Det påståendet kommer från flera medier som Riksdag & Departement, Sydsvenskan, Vlt och LO-tidningen. Om så många skriver det så måste det väl vara sant? Nej, det gäller bara flyktingar, skyddsbehövande och deras anhöriga, dvs. en fjärdedel av de som får uppehållstillstånd.

Det kan kanske delvis skyllas på en otydlighet i regeringens pressmeddelande. Reformen gäller bara den nämnda fjärdedelen men pressmeddelandet kan ge intryck av att det gäller alla invandrare. I lagrådsremissen, avsnitt 15.2 skriver man: "Mediantiden från folkbokföring till sysselsättning för kommunmottagna vuxna ligger på drygt fem år för män och runt tio år för kvinnor". Det gäller alltså kommunmottagna.

De ursprungliga fakta som det bygger på är förmodligen Integrationsverkets Statistikrapport 2007, diagram 6A och 6B. De diagrammen gäller specifikt flyktingar. I samma rapport visar tabell 2 att sysselsättningen för utrikes födda män med 5-9 år i Sverige var 69,0 procent 2006. För kvinnor var siffran 53,9 procent. Redan efter en vistelsetid på 0-4 år hade 64,6 procent av männen arbete. För kvinnor var den siffran betydligt lägre, 38,8 procent. Det har dock sin naturliga förklaring eftersom många kvinnor föder barn strax efter att de invandrat.

fredag 11 september 2009

Det finns redan tusentals etableringslotsar

Integrationsminister Nyamko Sabuni skriver på DN Debatt att staten ska ta över huvudansvaret för nyanlända flyktingars etablering och införa ”etableringslotsar”. Dessa lotsar kan vara företag eller organisationer som mot ersättning ska skaffa fram jobb. Lagen omfattar flyktingar, andra skyddsbehövande med uppehållstillstånd och deras anhöriga i åldern 20–64 år. Även nyanlända i åldern 18–19 år omfattas om de saknar föräldrar i Sverige.

Redan idag finns tusentals etableringslotsar. Det är anhöriginvandrarnas familjemedlemmar som under många år gjort det som regeringens lotsar nu också delvis ska göra. De allra flesta anknytningspersonerna är väletablerade i samhället. Nära 60 procent är svenska medborgare och en tredjedel är födda i Sverige. De hjälper sina invandrade anhöriga med svenskundervisning, samhällsinformation och att skaffa jobb. Under etableringstiden försörjer de sina familjemedlemmar utan samhällets stöd. Den prestationsbaserade ersättningen består i att ju förr den invandrade familjemedlemmen får arbete, desto kortare tid måste familjen leva på en lön.

Den här formen av etableringslotsar är mycket effektiv. Familjer som består av både inrikes och utrikes födda betalar mycket skatt till samhället och får nästan inget socialbidrag. Kanske har regeringen äntligen sneglat på hur dessa framgångsrika familjer sköter integrationen och försöker nu ta efter? De som inte har väletablerade anhöriga i Sverige behöver andra kontakter för att bli en del av samhället. Det återstår att se om statens etableringslotsar blir lika effektiva.

Lars Persson

Fler länkar: Svd, SDS, Ystads Allehanda, Kristianstadsbladet

måndag 7 september 2009

Hur man tar död på fördomar

Helsingborgs Dagblad har en mycket intressant artikel om båtflyktingar som tar död på fördomar som:

"Invandrare är arbetslösa"
"Invandrare lever på socialbidrag"
"Invandrare bor i ghetton"
"Invandrare är analfabeter"
"Invandrare anpassar sig inte"

En mardrömsartikel för främlingsfientliga!

torsdag 3 september 2009

Moderaterna tror att asylprövningen är felfri

Expressens ledarredaktion skriver idag om oenigheten mellan regeringspartierna om vård till papperslösa flyktingar. Man skriver:

"Att rädda papperslösa människors liv innebär inte, som Moderaterna hävdat, att upplösa det svenska asylsystemet. Det är en fråga om grundläggande medmänsklighet. Sverige är dessutom enligt FN-konventioner skyldigt att ge människor rätt till "bästa möjliga hälsa", vilka de än är."

Moderaterna anser att de som inte har rätt att vistas i Sverige heller inte ska ha sjukvård på skattebetalarnas bekostnad. Det de menar är att de som inte getts rätt av Migrationsverket eller migrationsdomstolen inte ska ha rätt till nästan kostnadsfri sjukvård. Det betyder inte att de inte kan ha anledning att frukta förföljelse och tortyr om de utvisas. Som vi skrivit tidigare är asylprövningen nämligen inte felfri (Illegalt att ha otur?).

Många av Migrationsverkets bedömningar ändras av migrationsdomstolarna men olika domstolar och olika domare skiljer sig mycket i andelen beviljade uppehållstillstånd. De asylsökandes ombud håller inte alltid så god standard och nämndemän har vittnat om att de ibland måste göra ombudens jobb i rättssalen. Informationen om förhållandena i olika länder är ibland bristfällig. Av 253 eritreaner fick en fjärdedel uppehållstillstånd sedan ny information framkommit om förhållandena i Eritrea.

Lars Persson

Fler länkar: Kristianstadsbladet , Ystads Allehanda, Kristianstadsbladet

Lär av integrationsexperterna

Integrationsminister Nyamko Sabuni skriver idag i Svenska Dagbladet att samhällsorientering är nyckeln till integration. Hon skriver:

”När människor tidigare sökte sig till Sverige var det oftast som arbetskraftsinvandrare. De lärde sig snabbt svenska och fick inblick i det svenska samhället via arbetskamrater. De senaste decennierna har en betydligt större del av de som beviljats uppehållstillstånd varit skyddsbehövande och anhöriga till dessa.”

Som vanligt tycks regeringen inte ha en aning om att den största gruppen som får uppehållstillstånd idag är anhöriga till andra än skyddsbehövande, främst till svenskar. Den samhällsorientering som av någon anledning försvann från sfi-undervisningen för ett par år sedan får dessa invandrare av sina anhöriga, utan samhällets initiativ. Det är en av anledningarna till att dessa invandrare är de som etablerar sig allra snabbast. Det som är en självklarhet i dessa familjer har nu även upptäckts av regeringen. Det finns mycket mer kunskap om integration att hämta i dessa mångkulturella familjer. Lär av experterna som sysslar med integration varje dag.

Lars Persson

Fler länkar: Sydsvenskan

Insändarstafett i Skånska Dagbladet

Det pågår en insändarstafett om invandring i Skånska Dagbladet som ”Vi i Sverige” deltar i. Tyvärr publiceras den bara i papperstidningen.

Den inleddes 24 augusti med att Paul Nilsson efterlyste en redovisning av invandringens kostnader. Eftersom vi gärna lämnar den servicen till allmänheten skrev vi 26 augusti:

I SkD den 24 augusti efterlyser Paul Nilsson en redovisning av kostnaderna för invandringen och integrationen. Ett problem är att det är mycket komplicerat att entydigt redovisa kostnaderna. En orsak är att det inte är självklart vad som ska räknas som en kostnad för just invandring. Självklart är dock att inte bara kostnaderna ska tas med i beräkningen utan även intäkterna.

Man kan komma en bra bit på vägen genom att beräkna hur mycket som överförs mellan hushållen och samhället. Med hjälp av uppgifter från SCB har vi beräknat att invandrarhushåll betalar drygt 20 000 kr mer till samhället än de får tillbaka (per konsumtionsenhet). Svenskfödda hushåll betalar ca 80 000 kr mer än de får tillbaka. Allra störst överskott ger hushåll som består av både svenskar och invandrare. De ger ett överskott på över 100 000 kr.

I dessa beräkningar ingår stora utgiftsposter som arbetslöshetsstöd, socialbidrag och sjukersättning. Trots det lämnar alltså även invandrarhushållen ett överskott som bidrar till gemensamma kostnader för sjukvård, äldrevård och infrastruktur.

Att tala om att invandringen bidrar till välfärden brukar inte vara så populärt i alla läger. Således kom redan 27 augusti en insändare från Olle Hedin där han ifrågasätter siffrorna. Han skrev: ”Men merparten av de invandrare som vi har tagit emot de senaste åren kommer ju inte in på arbetsmarknaden och måste följaktligen få sin försörjning via allmänna medel.” Han fortsätter: ”Med den invandring vi har haft så har ju den tärande (eller snyltande) delen av vår befolkning ökat markant.”

Vi svarade den 29 augusti:

Olle Hedin påstår i SkD 27 augusti att merparten av invandrarna inte kommer in på arbetsmarknaden. Det är inte sant. Sysselsättningen för utrikes födda, 20-64 år, var 67 procent år 2008. En person som arbetar försörjer dessutom i många fall inte bara sig själv utan även familjemedlemmar. De senaste 15 åren har sysselsättningen ökat med cirka 10 procentenheter bland utrikes födda.

Olle Hedin skriver om den "närande" och "tärande" delen av befolkningen och påstår att den "tärande" delen ökat på grund av invandringen. Det är inte heller sant. Räknat på alla åldrar så arbetar 49,4% av de utrikes födda och 49,7% av inrikes födda, dvs. nästan exakt lika stor andel.

Vi har använt aktuella uppgifter från SCB för våra beräkningar, främst Inkomstfördelningsundersökningen 2007. Beskrivning av beräkningarna finns i detalj på http://viisverige.blogspot.com/.

Stafettpinnen övertogs nu av Göran Johansson som den 1 september tyckte att invandringen skulle bedömas efter de som bor i Herrgården i Malmö, inte efter de som arbetar. Han hänvisar också till undersökningar av Bo Södersten och Jan Ekberg och skriver:

De talar givetvis om helheten, något som LP naturligtvis LP är ointresserad av, han väljer i stället att använda den delen av SCB:s statistik som passar han syften.
Den 21 augusti skrev Bassem Nasr i sin krönika att 1 128 av 1 360 hushåll i Herrgården lever på försörjningsunderstöd, 83 procent. År efter år. Detta är endast ett exempel av otaliga här i landet. Var finns de i LP:s statistik?
Lars Persson är inte trovärdig.”

Idag, 3 september, publicerar Skånska Dagbladet vårt svar:

Stafetten som går ut på att problematisera invandringen går vidare. Senast är det Göran Johansson som i SkD den 1 september tar upp stafettpinnen.

Jag har tidigare skrivit att majoriteten av invandrarna arbetar och att invandrarhushåll i medeltal betalar mer till samhället än de får tillbaka. Göran Johansson vill istället att hela invandringen ska representeras av de få promille som bor i Herrgården.

Ska man få en riktig bild av invandringen måste man naturligtvis bedöma helheten, och man måste använda uppgifter som gäller nuläget. Jan Ekbergs undersökning som Göran Johansson hänvisar till avser förhållandena i mitten av 1990-talet. Då var det lågkonjunktur och ett stort antal flyktingar hade nyligen anlänt från forna Jugoslavien. Under perioden 1985 – 1995 var 60 procent av invandrarna flyktingar eller anhöriga till flyktingar. Efter 1995 utgör den gruppen bara 30 procent. Nu domineras istället invandringen av arbetskraftsinvandrare, studenter och anhöriga till andra än flyktingar, främst till svenskar. Dessa försörjer sig genom arbete, stipendier eller av sina anhöriga.

Mediabilden är att invandrare bor i nedslitna områden som Herrgården, är arbetslösa och lever på socialbidrag. Därför tycker man att folk borde bli glada när de får veta att de flesta invandrarna arbetar och försörjer sig utan samhällets hjälp. Förhoppningsvis blir de flesta glada och kanske nyfikna på att få veta mer, men det finns också människor som blir arga och försöker förneka det som officiell statistik visar. Varför önskar man så starkt att invandrare ska vara arbetslösa och leva på socialbidrag?

Svaret är naturligtvis att ett antal extrema partiers hela existens hänger på att allmänheten kan inbillas att invandringen hotar välfärden. Dessa partier presenterar inga lösningar på de problem som ändå finns, och de är heller inte intresserade av några lösningar. Deras största problem är att invandringen inte orsakar så stora problem som de skulle önska.

Lars Persson
Redaktör för ”Vi i Sverige”

onsdag 2 september 2009

SD får ingen makt

I en intervju i Expressen får Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand frågan: "Kan ni tänka er ett samarbete med alliansen för att hålla Jimmy Åkesson utanför regeringen?" Hon svarar: "Det är en fråga som jag inte kan svara ja på".

Svaret är intressant eftersom det också betyder: "Det är en fråga som jag inte kan svara nej på". Vi kan alltså få en uppluckring av den föråldrade blockpolitiken. Det är viktigt eftersom det inte ger ett litet, främlingsfientligt parti som Sverigedemokraterna en vågmästarställning. Det är viktigt också därför att inget annat parti behöver lägga populistiska förslag för att vinna väljare från SD.

Allra bäst är dock att hålla SD utanför riksdagen. Det gör man genom att krossa myterna om deras huvudfråga, invandringen. Börja med att tala om att en stor del av invandrarna är arbetskraftsinvandrare och anhöriga till svenskar, att de flesta inte lever i ghetton utan mitt ibland oss andra, att de lever laglydigt, arbetar och hjälper till att trygga välfärden.

Lars Persson