fredag 30 juli 2010

Vård till papperslösa kostar mindre än SD

"Vi kan inte hjälpa alla", är ett vanligt argument, inte minst från Sverigedemokraterna, för att neka vissa människor grundläggande behov som t.ex. sjukvård. Vi kan inte hjälpa alla i världen men för de som befinner sig inom Sveriges gränser har vi ett speciellt ansvar. Även om man begått hemska brott har man rätt till sjukvård. Därmed är det märkligt att en del vill neka sjukvård till samhällets allra svagaste grupp. Människor som inte har gjort något ont utan bara försöker överleva, de papperslösa flyktingarna.

Man kan naturligtvis försöka avfärda dessa människor med att deras asylansökan prövats och att man inte funnit anledning att bevilja dem asyl. Ett sådant resonemang förutsätter dock att asylprövningen är exakt och felfri. Att det inte är så visas tydligt av att olika migrationsdomstolar gör olika bedömningar av liknande fall. Vad bristande information kan medföra visas också tydligt av att 64 av 253 eritreaner som tidigare fått avslag fick uppehållstillstånd när Migrationsverket fick tillgång till ny information. Att leva som papperslös i Sverige är inte något åtråvärt. Det är ofta den sista utvägen för att överleva.

Är det någon infödd svensk som går miste om sjukvård därför att papperslösa ges vård? Nej, Region Skåne är ett av de landsting/regioner som ger papperslösa vård. Det är alla partier överens om utom Sverigedemokraterna. År 2008 kostade den vården 310 982 kr. Det säger sig självt att det inte inverkar på svenskars tillgång till sjukvård, särskilt om man jämför med regionens utgift för partistöd till Sverigedemokraterna som samma år var 1 394 000 kr.

Lars Persson

Länkar: DN

torsdag 29 juli 2010

Sverigedemokraterna är bara en inkomstkälla säger avhoppad SD-kandidat

Då och då händer det att någon Sverigedemokratisk kandidat tar reda på vad SD verkligen står för, blir förskräckt, hoppar av och sjunger ut om hur det går till i partiet. Tidigare har Leo Sundberg från Malmö avslöjat vad som pågår bakom den putsade fasaden. Nu är det Staffan Gising i Mariestad som inte skräder orden när han på sin blogg skriver om sitt forna parti.

Han skriver bl.a.: "Kulturen i partiet är skrämmande, och man verkar tro att politk är en inkomstkälla, och ett sätt att försörja sig." Det har tydligt framgått på andra sätt också vilket vi har skrivit om på vår blogg Vi i Sverige. Gising fortsätter: "40% av allt partistöd som betals via kommunerna ska gå oavkortat till riks, jag undrar varför vi aldrig ser en redogörelse hur dessa pengar används ?"

Han jämför också Sverigedemokraterna med Nazityskland: "Man använder sig av samma retorik som Nazityskland gjorde mot Judarna."

Det är glädjande att ytterligare en aktiv Sverigedemokrat insett vad SD står för och lämnar partiet. Samtidigt kan man fråga sig hur man kan gå med i ett parti och stå som kandidat utan att ha kontrollerat vilken politik partiet vill föra. Det är denna okunskap om Sverigedemokraternas åsikter som gör att helt vanliga, vänliga människor funderar på att rösta på SD. Här är också nyckeln till att slippa Sverigedemokraterna i riksdagen. Tala om för människor vad de står för så lägger de flesta benen på ryggen. Tala t.ex. om att med Sverigedemokratisk politik så får man inte bilda familj med vem man vill utan bara med de som uppfyller Sverigedemokraternas dröm om en homogen befolkning. Framförallt så tycker väljare inte om politiker som ljuger, och Sverigedemokratiska politiker ljuger betydligt mer än andra eftersom de inte skulle ha några argument för sin politik utan lögner. Läs gärna i vårt bibliotek och jämför med vad Sverigedemokraterna säger.

Lars Persson

Länkar: BT, YA, GP, Dagen, HD, DN, SvD, Expressen, Aftonbladet, DN

onsdag 28 juli 2010

Varför inte försöka göra det lätt för invandrare?

Svenska Dagbladet skriver idag om ett av många människoöden som finns bland de som invandrat till Sverige. Det handlar om Faranak Rezaei som flydde från Iran tillsammans med sin dotter. Under flera år nekades hon och dottern uppehållstillstånd trots att en lag skapats just med tanke på att kvinnor i hennes situation skulle kunna få en fristad i Sverige. När hon efter flera år äntligen fick uppehållstillstånd, troligtvis därför att hennes fall uppmärksammades i media, led både hon och dottern av depression på grund av den otrygghet de fått leva med under flera år.

Idag är hon utbildad undersköterska och arbetar med äldre människor. Men både hon och dottern har förlorat flera år av sitt liv när de inte tilläts fungera i det svenska samhället. Förutom den förlust det innebär för Faranak och hennes dotter är det naturligtvis också en förlust för det svenska samhället.

Det finns ingen brist på fantasi när det gäller att hitta på saker som försvårar för invandrare att fungera i samhället.För några år sedan kunde det ta nära ett år för en anhörig till en svensk att få uppehållstillstånd trots att lagen tydligt ger rätt till uppehållstillstånd. Den tiden är betydligt kortare idag och även asylprocessen har kortats ner avsevärt. Men nya förslag för att försvåra invandrares etablering dyker upp då och då. OECD visar i sin rapport International Migration Outlook att medborgarskap underlättar etableringen på arbetsmarknaden. Trots det vill en del partier göra det svårare att bli svensk medborgare genom att införa språk- och medborgarskapstester. Sverigedemokraterna vill att man måste ha bott i Sverige i minst 10 år innan man kan få medborgarskap. Under den tiden ska man dessutom inte ens kunna få permanent uppehållstillstånd utan bara tidsbegränsat.

De som kommer till Sverige som anhöriga till en svensk är de som allra lättast etablerar sig i det svenska samhället. Anknytningspersonen har naturligtvis ett stort intresse av att ens familjemedlemmar ska trivas i Sverige och så snart som möjligt börja bidra till familjens ekonomi. Därför får en anhöriginvandrare hjälp med att förstå hur det svenska samhället fungerar, träning i att tala svenska och tillgång till ett kontaktnät som underlättar etableringen på arbetsmarknaden. Resultatet synns i statistiken. Hushåll som består av både invandrare och infödda har en god inkomst, betalar mycket skatt och får obetydligt med ekonomiskt bistånd.

Tänk så stort värdet skulle vara både mänskligt och för samhället om även asylinvandrare kunde få ett stöd som låg åtminstone i närheten av det som anhöriginvandrare får av sina svenska familjemedlemmar. Frågan ställs ofta vad invandringen kostar. Invandringen kostar inte (se Invandring - sysselsättning och samhällsekonomi) men samhället skulle tjäna ännu mer om man inte hade kostnaden för den avighet, ibland främlingsfientlighet, som riktas mot invandrare. Sverigedemokraterna har en lång rad påhitt för att försvåra situationen för de få invandrare man vill tillåta att komma till Sverige. Det handlar t.ex. om nej till instegsjobb, straffavgift för anhöriginvandring, nej till permanenta uppehållstillstånd och hög tröskel för medborgarskap.

Mycket handlar om avundsjuka. Det finns en föreställning om att invandrare lever livets glada dagar på svenskarnas bekostnad. Invandrarna tar "våra" jobb samtidigt som de lever på bidrag istället för att jobba. Historien om Faranak Rezaei kan kanske få en och annan att tänka efter. Hon har trots alla svårigheter etablerat sig väl i Sverige. Men den avighet som mött henne har kostat samhället resurser som kunde kommit både infödda och invandrare till del.

Det är hög tid att de som likt dagis-barn kivas om vem som fick mest, växer upp och börjar agera utifrån allas bästa. I valet 19 september har vi chansen att rösta på mogna politiker och låta "dagis-barnen" vänta tills de blivit mentalt vuxna.

Lars Persson

Fler länkar: Aftonbladet

tisdag 27 juli 2010

Medborgarskap förbättrar invandrares möjligheter på arbetsmarknaden

OECD har släppt sin rapport International Migration Outlook för 2010. En intressant slutsats är att medborgarskap underlättar integrationen på arbetsmarknaden. Särskilt gäller det invandrare från fattiga länder och för kvinnor. Medborgarskap antas minska barriärerna för att komma in på arbetsmarknaden, öka rörligheten och minska diskrimineringen. Invandrare som är svenska medborgare får bättre betalda arbeten och har lättare att få arbete speciellt inom den offentliga sektorn.
I rapporten rekommenderas att man tillåter dubbelt medborgarskap och att medborgarskapsvillkoren inte ska vara extremt restriktiva. Populistiska förslag som försvårar medborgarskap, som t.ex. språktester försämrar alltså invandrares chanser på arbetsmarknaden. Sverigedemokraternas krav att man måste vara bosatt i Sverige i minst 10 år för att få medborgarskap är kontraproduktivt om man vill att invandrare ska få arbete.

Lars Persson

tisdag 20 juli 2010

Här finns undersökningen Martin Ezpeleta hänvisar till

Vi har tidigare presenterat en undersökning av värdet på den utbildning invandrare tar med sig till Sverige. Martin Ezpeleta hänvisar idag till den i sin krönika i Aftonbladet. Hela undersökningen finns i vårt bibliotek, Värdet av invandrares utbildning. En sammanfattning finns också publicerad på Newsmill.

Det totala värdet av utbildningen hos de som invandrade 2008 har beräknats till 64 miljarder kronor. Efter att man tagit hänsyn till att en hel del kommer att utvandra efter några år återstår 46 miljarder. Den helt dominerande delen, 43 miljarder, står de för som stannar kvar i Sverige till pensionen. Dessa siffror gäller om sysselsättningen är 100 procent. År 2008 var sysselsättningsintensiteten för invandrare, exklusive gäststudenter, 70 procent. Den del av utbildningsvärdet som Sverige drar nytta av blir då 32 miljarder. Det kan jämföras med kostnaden för svenskundervisning som var 1,5 miljard.

Lars Persson

måndag 19 juli 2010

Sverigedemokrater påstår att det är olaga hot att diskutera politik med dem

Sverigedemokrater tycker så synd om sig själva så fort det är någon debatt de inte får vara med i. De tycker också synd om sig själva när någon debatterar med dem men säger emot dem. Det har vi upplevt många gånger på den här bloggen.

Än så länge har vi dock inte blivit polisanmälda för att vi säger emot Sverigedemokraterna. Det blev däremot de ungdomar som kom fram och diskuterade politik med två Sverigedemokrater som hade ett torgmöte i Staffanstorp (Sydsvenskan). Sverigedemokraterna kände sig "omringade" därför att två tonåringar diskuterade politik med dem samtidigt som en man med hund och en svart bil fanns i närheten.

De båda Sverigedemokraterna har nu polisanmält händelsen. Det som hände var - ingenting. Förutom att de blev emotsagda.

Lars Persson

torsdag 15 juli 2010

"Kristna i kravaller" - rubriken som inte finns

När kravaller utbryter i någon av Europas städer brukar media ropa ut "Muslimer i kravaller" eller "Invandrare i kravaller". När därför katoliker och protestanter drabbar samman i Belfast kunde man vänta sig rubriken "Kristna i kravaller". Men nej, det skulle ju kunna peka ut den majoritet av oss som, åtminstone formellt, räknas som kristna. Istället måste media hitta på någon annan rubrik för att kategorisera upprorsmakarna. Tyder det på för mycket eller för lite fantasi att man inte kunde komma på något bättre än "Nioåringar i kravaller"?

Naturligtvis har inte världens alla kristna med kravallerna i Belfast att göra. Varför är det så mycket lättare att förstå än att världens alla muslimer eller Sveriges alla invandrare inte har med bränder i Rosengård att göra?

Lars Persson

Länkar: SvD, DN, SDS, GP, GD, SvT, SkD, BT, Dagen, LTZ
, DN

tisdag 13 juli 2010

Ska vi tvingas gå nakna i värmen?

Ett stort antal politiker runt om i Europa ägnar sin tid åt att kräva förbud mot vissa klädesplagg, som burka och niqab. Det är naturligtvis mycket enklare än att ägna sig åt verkliga problem som arbetslöshet. Man riskerar inte heller att stöta sig med så många potentiella väljare eftersom det är försvinnande få i Europa som går klädda i sådana plagg. I Danmark har man inte hittat en enda kvinna som går klädd i burka och förmodligen inte i Sverige heller. I Frankrike uppges ett par hundra av 61 miljoner invånare gå klädda i burka.

Argumenten för förbud brukar vara att plaggen är religiösa symboler som inte hör hemma i ett sekulariserat samhälle. Man försöker också påstå att det är kvinnoförtryck. De kvinnor som väljer att bära heltäckande klädsel anses inte förmögna att själva bestämma hur de ska gå klädda.

Om argumenten för ett förbud mot religiösa symboler är relevanta, och inte bara ett sätt att terrorisera muslimer så borde i konsekvensens namn alla religiösa symboler förbjudas. Det skulle bli förbjudet att bära smycken i form av ett kors. Följderna skulle dock bli mer långtgående än så.

De senaste dagarnas värmebölja har fått människor att slänga det ena plagget efter det andra. Män och kvinnor i shorts och T-shirt syns på gatorna och på badstranden lämnar vissa badbyxor och bikinis inte mycket utrymme för fantasin. Men det finns en gräns. Med undantag för vissa områden som avsatts till nakenbad behåller vi alltid klädesplagg som döljer våra intima delar av kroppen.

Det finns naturligtvis ingen praktisk orsak till att ha kvar enbart shorts när det är 30 grader varmt. Så varför döljer vi fortfarande vissa delar av vår kropp? Svaret är enkelt. Det är helt enkelt inte accepterat och anses till och med som förargelseväckande beteende att gå omkring naken på gatorna. Det härstammar från hundratals år tillbaka när religionen kontrollerade människor betydligt mer än idag och krävde mer eller mindre heltäckande klädsel även i vårt land.

Så vad är funktionen av shorts och minimala badbyxor? Jo, de är inget annat än religiösa symboler. Som sådana skulle de också få stryka på foten vid ett konsekvent förbud mot sådana. Ingen politiker kommer dock ens att försöka föreslå att alla måste gå nakna i sommarhettan. Att dölja delar av vår kropp är så djupt inrotat att de flesta skulle känna stort obehag av att tvingas vara nakna inför okända människor och också att tvingas se andra människor nakna. Det har ingenting att göra med om vi betraktar oss som religiösa idag.

Vi kräver vår rätt att bära opraktiska plagg i sommarhettan därför att vi skulle känna oss utlämnade, obekväma och kanske till och med kränkta av att tvingas vara nakna inför andra. Varför är det så svårt att förstå att andra kan känna samma obehag att exponera delar av sin kropp?

Lars Persson

Länkar: Expressen, DN, SvD, SvD, SkD, SDS, DN, Svd, DN, Expressen, HD, SDS, GP

måndag 12 juli 2010

Sverigedemokraterna isolerar sig ännu mer

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson blev så grinig när han inte fick vara med i TV att han nu säljer sin TV-mottagare, berättar Sveriges Television.

"Är det inte viktigt för en partiledare som vill in i riksdagen att följa det som händer i SVT?", frågar SVT. "Jo", svarar Jimmie Åkesson, "men det kan man göra på andra sätt. Måste man absolut se något i SVT får man väl åka hem till någon som har sin tv kvar. Men jag tror inte att man missar något väsentligt".

Nej, Jimmie Åkesson missar nog inget som han eller andra Sverigedemokrater tycker är väsentligt. De lever redan i en fantasivärld och att ytterligare isolera sig från intryck utifrån är kanske enda chansen för dom att fortsätta leva i sin egen värld. Om de bara håller sig till sin värld och låter bli att sprida sitt hat i vår värld så är ingen större skada skedd.

Lars Persson

lördag 10 juli 2010

Landskronapublik gillar inte Sverigedemokrater

Den publik som på lördagen kom till Citadellet i Landskrona för att lyssna på bl.a. Lars Winnerbäck gillar av allt att döma inte Sverigedemokraterna. Den slutsatsen kan man dra av de stora applåder som Love Antell fick när han från scenen gav uppmaningen: "Se till att gå och rösta i höst så att inga rasister, Sverigedemokrater, kommer in i Riksdagen."

Helsingborgs Dagblad och Sydsvenskan rapporterar om evenemanget.

fredag 9 juli 2010

Gränspolisen bryter mot de mänskliga rättigheterna flera gånger i månaden

Strax före jul rapporterade flera medier att polisen stoppat ett bröllop mellan en svensk medborgare och en asylsökande som fått avslag på sin asylansökan. Idag rapporterar Sydsvenskan att detta sker flera gånger i månaden.

Artikel 16 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna säger: "Fullvuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning med avseende på ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj." Att förhindra ett giftermål mellan två vuxna som båda samtycker till äktenskapet är alltså ett brott mot de mänskliga rättigheterna.

Polisens avsikt tycks vara att förhindra att personen senare ska kunna söka uppehållstillstånd som anhörig. Den som är gift med en svensk medborgare har rätt till uppehållstillstånd såvida inte äktenskapet anses oseriöst. Den bedömningen gör Migrationsverket med hjälp av intervjuer där båda parter ska redogöra för vad de vet om varandra. Sådana utredningar gör inte polisen och de kan därför inte göra en sådan bedömning. Det är inte polisens uppgift att avgöra om en person ska få uppehållstillstånd eller inte.

Enligt lagen skulle ärendet ha den här gången:
1. Den asylsökande tillåts gifta sig.
2. Den asylsökande lämnar Sverige eftersom han/hon inte har uppehållstillstånd.
3. Den asylsökande söker uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin make/maka.
4. Migrationsverket prövar ansökan och beviljar uppehållstillstånd såvida man inte kan visa att äktenskapet är oseriöst.

Lars Persson

Fler länkar: Dagen

fredag 2 juli 2010

Fullständig beräkning av invandringens ekonomi finns inte

Frågan om invandringens påverkan på samhällsekonomin diskuteras ständigt och idag tar Sakine Madon upp det på Expressens ledarsida. Hon skriver att det är en myt att frågan om invandringens ekonomiska effekter inte är utredd och hänvisar till Jan Ekbergs undersökningar.


Det stämmer att det gjorts undersökningar på delar av invandringens påverkan. Däremot finns det inte någon undersökning som tar med alla faktorer som har betydelse. Förmodligen kommer det heller aldrig att komma någon fullständig beräkning eftersom en sådan är mycket komplicerad att göra. Det är heller inte självklart hur man ska räkna. En vanlig förenkling är att enbart räkna skatteintäkterna som inkomst från invandrarna men inte värdet av att arbeta för en låg lön. Om det bara gällde att få in så stora skatteintäkter som möjligt skulle ju statsmakterna verka för höjda löner för alla i Sverige. Att man inte gör det beror på att höjda löner skulle medföra högre kostnader i den offentliga sektorn och lägre konkurrenskraft för företag som verkar i Sverige.

Någon fullständig kunskap om invandringens påverkan på samhällsekonomin lär vi aldrig få. Däremot kan vi komma sanningen nära genom att väga samman kunskapen från undersökningar av delarna. Några viktiga fakta är:

  • Utrikes födda hushåll betalar mer i skatt än de får i bidrag.
  • Ett års invandring tillför Sverige över 30 miljarder i värde av utbildning.
  • 12000 invandrare medför en ökad export värd 7 miljarder och ökad import värd 10 miljarder.
Lars Persson