fredag 27 februari 2009

Sverigedemokraterna vill inskränka även svenskars frihet

Journalisten Petter Larsson har en artikelserie om Sverigedemokraterna i Sydsvenskan. Idag skriver han bl.a. att det är inte är självklart att Sverigedemokraterna lyckas ta sig in i Riksdagen. En undersökning där man studerade 41 invandrarfientliga partier i Europa visade att 34 av dem misslyckades med att ta plats i parlamentet. Av de sju som lyckades hade sex bildats som något annat än ett främlingsfientligt parti. De hade alltså inte en historia i nazistiska kretsar som SD har.

Sverigedemokraterna slår på trumman varje gång en opinionsundersökning ger dem mer än 4%, men dessa tillfällen är sällsynta. Tar man hänsyn till alla undersökningar visar det sig att SD har stannat upp kring 3%.

Petter Larsson säger om Jimmie Åkesson: "Erfarenheterna från andra länder talar för att han kommer att misslyckas, i alla fall om hans motståndare spelar sina kort rätt."

Det är därför viktigt att tala om att Sverigedemokraterna inte "bara" vill inskränka rättigheterna för Sveriges drygt 1,2 miljoner invandrare utan också för svenskar. Häromdagen beskrev vi de raslagar de vill införa för att förhindra eller försvåra familjebildning mellan svenskar och utlänningar (Guillou och Aftonbladet missade Sverigedemokraternas raslagar).

onsdag 25 februari 2009

Guillou och Aftonbladet missade Sverigedemokraternas raslagar

Aftonbladets granskning av Sverigedemokraterna är nu avslutad. När jag läste första dagens reportage av Jan Guillou som mest liknade inledningen på en bok, så tänkte jag att det måste väl komma mera. En verklig granskning av Sverigedemokraternas politik. Tyvärr kom det inte så mycket mera. Det var mest skvaller om interna motsättningar inom SD.

I radioprogrammet Nordengren i P1 säger Jan Guillou en del tänkvärda saker och också en del saker man måste ställa sig frågande till. Det viktigaste han säger är att man måste granska vad Sverigedemokraterna står för idag, inte vad de var för ett eller två decennier sedan. Det är ett grundläggande fel som många gör. Det är speciellt farligt för politiker från de gamla partierna eftersom de då genast blir påminda om vad deras eget parti stod för 60-70 år sedan.

Sedan slår Guillou fast att Sverigedemokraterna inte är rasister och, ännu mer överraskande, de är inte emot invandring! Han säger också att det är ett väldigt stort avstånd mellan Dansk Folkeparti och de "milda" Sverigedemokraterna. Det är överraskande eftersom han i Aftonbladet ställer frågan: "Är Dansk Folkeparti er förebild, är det den rollen ni söker i vår riksdag?" Svaret från Jimmie Åkesson är klart: "Ja, de är vår motsvarighet i Danmark. Vi hoppas alltså få deras roll, att liksom dem få de andra partierna att ändra sig."

Jan Guillou är övertygad om att han fått reda på sanningen eftersom han läst så mycket material och ställt så många frågor. Dessutom är han "för mycket gammelgädda för att bli lurad".

Tyvärr har Jan Guillou och hans kollegor på Aftonbladet missat väsentliga delar av Sverigedemokraternas partiprogram, däribland de raslagar de vill införa. Under 1930-talet införde nazisterna i Tyskland förbud mot äktenskap mellan judar och "arier". Sverigedemokraterna vill införa liknande lagar. I deras invandringspolitiska program presenteras det dock i inlindad form.

Sverigedemokraterna vill att "invandringen av personer från kulturellt avlägsna länder begränsas till ett minimum". Vidare säger man att det kan "bli nödvändig med ett tillfälligt totalstopp för icke- västlig invandring". Eftersom man kan tänka sig en viss invandring av flyktingar lär det inte bli utrymme för t.ex. anhöriginvandring, åtminstone inte från "kulturellt avlägsna länder". För de anhöriginvandrare som trots allt beviljas uppehållstillstånd (från kulturellt närstående länder då förmodligen) ska den härboende betala en straffavgift på ett prisbasbelopp. År 2009 är ett prisbasbelopp 42 800 kronor. Sverigedemokraterna motiverar straffavgiften med att den ska vara ett bidrag till statens utgifter för den anhöriges svenskundervisning och övriga anpassningskostnader.

60 procent av anknytningspersonerna (de personer i Sverige som anhöriginvandrarna kommer till) är svenska medborgare och en tredjedel är födda i Sverige (Anhöriginvandrare och deras familjer). Det handlar alltså om svenska medborgares rätt att bilda familj som Sverigedemokraterna vill inskränka.

De flesta invandrare är unga vuxna som har åtminstone en utbildning motsvarande grundskola och gymnasieskola. Många har också eftergymnasial utbildning. 9 år i grundskola och 3 år i gymnasieskola kostar samhället ca en miljon kronor, bara i undervisningskostnader. Efter "avskrivningar" återstår i medeltal mer än en halv miljon kronor som samhället tillförs av invandrare. Svenska för invandrare kostar 30 600 kronor per år och elev (Skolverket). Den mesta undervisningen i Sverige, även vuxenundervisning, är gratis. Det finns alltså ingen anledning att betala för just svenskundervisning.

Några "övriga anpassningskostnader" existerar inte. Tvärtom har Statistiska Centralbyrån i Inkomstfördelningsundersökningen 2006, tabell 48, visat att hushåll som består av både svenskar och invandrare betalar mer skatt och får mindre socialbidrag än helsvenska hushåll .

Det är alltså inte ekonomiskt motiverat att förhindra eller försvåra familjebildning mellan svenskar och utlänningar. Det Sverigedemokraterna vill införa är just raslagar, baserade på etnisk tillhörighet. De vill att staten ska bestämma vilka dess medborgare ska bilda familj med. Den majoritet som gifter sig med redan godkända personer, dvs. med svenskar, kommer inte att märka något av raslagarna. Men de andra får finna sig i att betala straffavgiften eller att lämna Sverige för att kunna leva med den man älskar. Med Sverigedemokraternas politik riskerar svenska medborgare att bli flyktingar, liksom deras systerparti Dansk Folkeparti har tvingat danskar i landsflykt.

Lars Persson

Myter om SFI

SFI (Svenska för invandrare) är en av alla de integrationsfrågor som det finns stor mytbildning kring. Christer Hallerby, statssekreterare vid integrations- och jämställdhetsdepartementet, tar i dagens SvD upp ämnet. Han inleder med att säga att SFI fungerar dåligt.

Låt oss ge lite information från familjer som har SFI-elever.

En myt säger att analfabeter och akademiker blandas. Så är det inte. Det finns 3 studievägar, Sfi 1, 2 och 3 och 4 kurser, A, B, C och D. Sfi 1 består av kurs A och B, Sfi 2 av kurs B och C och Sfi 3 av kurs C och D. De som är analfabeter eller har liten studievana börjar med studieväg Sfi 1. Elever med mer studievana börjar på Sfi 2 eller 3. Efter varje avsnitt i kurserna genomgår man en test för att kontrollera kunskaperna innan man går vidare till nästa test. Likaså gör man en test innan man flyttas till en högre kurs. Undervisningen och studietakten är alltså anpassad efter varje individ.

I undervisningen ingår också studiebesök på t.ex. företag och offentliga institutioner. Obetald praktik kan också erbjudas. Dock är denna praktik inte särskilt anpassad efter individens förutsättningar.

Många avbryter studierna innan de slutfört kurs D. I många fall har det dock naturliga förklaringar. Det kan bero på att eleven utvandrar, börjar arbeta eller föder barn.

En annan myt säger att man kan försörja sig på att läsa SFI. Låt oss en gång för alla slå fast att det är omöjligt. SFI kostar ingenting men ger ingen ersättning, inte ens studiemedel.

Det finns nu ett förslag att införa en SFI-bonus om 12 000 kr för slutförd D-kurs. Meningen är att det ska skapa en ökad motivation att slutföra studierna. Som motivation anser vi inte att den har betydelse. De flesta är ändå mycket motiverade att lära sig svenska och gör så gott de kan beroende på sina förutsättningar. En SFI-bonus kan möjligtvis skapa lite större rättvisa. SFI berättigar inte till studiemedel så som annan vuxenutbildning oftast gör. En högskolestudent kan få 12 000 kr i studiemedel (bidragsdelen) för en termin. Då är samma summa för flera års studier inte oberättigat.

Läs mer om SFI hos Skolverket.

tisdag 24 februari 2009

Får man prata skånska?

På två kommunala fritidsgårdar i Rosengård måste man tala svenska uppger SR och SvD. Regeln är till för att undvika mobbning och diskriminering. Alla måste tydligen veta vad någon annan säger, annars förutsätts att man säger något nedlåtande.

Får man prata skånska? Eller gotländska. Värmländska? Det kan vara svårt att förstå dessa ädla tungomål för den som kommer från en annan landsända. Blir man utkastad från fritidsgården om man inte är "spiss i truten"? ("Spiss i truten" är skånska och betyder att man talar rikssvenska trots att man är skåning).

Varför försvåra tillvaron helt i onödan? Borde man inte söka hjälp om man tror att alla som talar på ett annat språk talar illa om en?

söndag 22 februari 2009

Överdriv inte problemen med integrationen

Redaktionen för "Vi i Sverige" försöker så gott vi hinner att balansera den överdrivet negativa bild som ges av invandringen i media. Det finns ingen brist på saker att kommentera. Myterna är många och de upprepas ständigt, ofta pga. okunskap men ibland avsiktligt. Igår skrev vi om det förslag som publicerats av moderaterna med Tobias Billström i spetsen.

Moderaternas förslag tas också upp idag på Svenska Dagbladets ledarsida. P J Anders Linder citerar förslaget som säger att år 2006 hade utrikes födda män med en vistelsetid i Sverige på 0-4 år en sysselsättningsgrad på 64 procent. Motsvarande siffra för kvinnor var 39 procent.

Men är detta så konstigt? Liksom det tar tid för infödda svenskar att förbereda sig för arbetsmarknaden så behöver också invandrare tid att lära sig svenska och kanske komplettera sin utländska utbildning. Det är ungefär som att förfasa sig över den låga sysselsättningsgraden hos 16-åringar.

Överdrifterna om invandring och integration är många i media och från politiker. Förutom arbetslösheten gäller det oftast brottslighet och kostnader. Många älskar att tala om att invandrare har en överrepresentation för brott men glömmer att tala om att den överrepresentationen är mindre än för män jämfört med kvinnor.

Bidrag och kostnader talar man gärna om men man förtiger att invandrare betalar mer skatt än de får i bidrag. Man talar t.ex. inte om att hushåll som består av både svenskar och invandrare betalar mer skatt och får mindre socialbidrag än helsvenska hushåll (Inkomstfördelningsundersökningen 2006, tabell 48). Istället tar man som exempel de som får mest bidrag, har högst arbetslöshet, högst kriminalitet och lär sig svenska långsammast. Dessa får representera alla invandrare.

I Aftonbladet idag klagar Hanna Olehäll på att ett program, SVT:s Debatt, inte tar upp de negativa sidorna av invandringen. Måste alla program skylla allt på invandringen? Hanna Olehäll, som presenterar sig som "medlem av Folkpartiet" vill tydligen ha ett samhälle där alla problem kan skyllas på en sak, som när nazisterna skyllde allt på judarna och Sverigedemokraterna skyller allt på invandringen.

Lars Persson

lördag 21 februari 2009

Kan en migrationsminister vara så okunnig?

Häromdagen kom en moderat arbetsgrupp där bl.a. migrationsminister Tobias Billström ingår, med rapporten "Fler vägar in" som behandlar migration och integration. Delar av rapporten är repriser av tidigare rapporter. Det gäller också ett grundläggande fel som moderaterna envisas med att hålla fast vid. Det är påståendet "Numera tar Sverige nästan bara emot asylsökande och anhöriga".

Det är i sammanhanget högst relevant att tala om att bara en tredjedel av anhöriginvandrarna 2008 är anhöriga till flyktingar och skyddsbehövande. Av de övriga är anhöriga till svenska medborgare den dominerande gruppen. Dessa försörjs i de allra flesta fall av sina anhöriga eller genom arbete (Migrationsverkets statistik).

Arbetsgruppen förtiger också att hälften av uppehållstillstånden och uppehållsrätterna gick till arbetskraftsinvandrare, studenter och till EU/EES-medborgare som också är arbetskraftsinvandrare, studenter eller anhöriga till dessa.

Detta ger en helt felaktig bild av invandringen när det kombineras med andra påståenden. Rapporten säger "Av dem som fick uppehållstillstånd av asylskäl 2002 och deltog i kommunal introduktion, var bara var femte självförsörjande efter 30 månader med uppehållstillstånd". Det må vara sant, men tillsammans med det förra påståendet ger det intrycket av att bara en liten del av alla invandrare är självförsörjande, vilket är fel.

Rapporten tar också upp områden med utanförskap, som Rosengård i Malmö. Här presenterar man siffror som inte känns igen från vad Malmö stad uppger. Arbetsgruppen påstår att bara var sjätte person i Rosengård arbetar, 10 procent av kvinnorna och 21 procent av männen. Malmö stad säger däremot att 38 procent i åldrarna 20-64 år arbetar, 34 procent av kvinnorna och 41 procent av männen. Inte ens om man räknar alla åldrar stämmer arbetsgruppens siffror eftersom 4454 av 21955 personer förvärvsarbetar. Deras siffror stämmer bara för en liten del av Rosengård, Herrgården, med 4914 invånare.

Kan en migrationsminister och en stor arbetsgrupp som arbetat länge med detta verkligen vara så okunniga? Eller har de en annan politisk agenda?

De påstår att regeringen nu har infört arbetskraftsinvandring. Är det så att man förtiger att vi redan i många år haft arbetskraftsinvandring för att ge en sämre bild av tidigare regeringars politik? Är det därför man också ger felaktiga siffror för områden som Rosengård? Kommer man inför nästa val att ge de riktiga siffrorna och påstå att det är regeringens förtjänst att de är så mycket bättre än det man presenterat tidigare?

Förslaget att medborgarskap ska kunna återkallas kräver också klargöranden. En av experterna som varit knuten till arbetsgruppen, Thomas Gür, skriver i Svenska Dagbladet att många invändningar bygger på att man inte har satt sig in i förslagets innebörd. Vi har tidigare ställt frågan vad som händer med dem som inte har kvar sitt gamla medborgarskap och vad som händer med de barn som fått medborgarskap därför att föräldrarna uppgett falska uppgifter. Detta framgår inte av förslaget.

Lars Persson

torsdag 19 februari 2009

Bevare oss för Sverigedemokraternas ekonomiska politik

Idag kom de första två delarna av Aftonbladets och Jan Guillous granskning av Sverigedemokraterna. Det finns mycket att kommentera men vi ska här koncentrera oss på SD:s ekonomiska politik.

Jimmie Åkesson påstår att ”massinvandringen” kostar tiotals miljarder i onödan varje år och undergräver åldringsvården och barnomsorgen. Han säger också att ”Så länge vi beviljar 100 000 nya uppehållstillstånd om året blir alla andra åtgärder verkningslösa”. Vidare tycker han att man ska stimulera återvandring, bl.a. genom bidrag.

Varför är 100 000 uppehållstillstånd ett ekonomiskt problem? Av 90021 uppehållstillstånd och uppehållsrätter år 2008 fick 29 procent uppehållstillstånd pga. arbete eller studier. 22 procent kom från EU/EES som arbetskraft, studenter eller anhöriga till dessa. 25 procent var anhöriga till andra än flyktingar. Anhöriga till svenska medborgare är den dominerande gruppen här. Dessa 76 procent är självförsörjande i samma utsträckning som svenskar. 24 procent var flyktingar, skyddsbehövande eller anhöriga till dessa. Det är bara denna fjärdedel som behöver speciellt stöd de första åren.

Det ekonomiska resultatet av att vi har denna sammansättning på invandringen blir att invandrare betalar mer skatt än de får i bidrag (Inkomstfördelningsundersökningen 2006). Vi har alltså inte en ”massinvandring” som kostar tiotals miljarder varje år.

Kostnader får vi däremot om vi stimulerar återvandringen. Liksom för nyanlända svenskar så har samhället utgifter för en del invandrare de första åren och för deras barn som fötts i Sverige. Denna investering ger pengarna tillbaka när invandrarna och deras barn börjar arbeta och betala skatt. En återvandring innebär däremot att Sverige bara får utgifterna men inte intäkterna från dessa personer.

Sverigedemokraterna talar gärna om kostnader, men i själva verket är det inte kostnaderna som de vill undvika genom att begränsa invandringen och stimulera återvandringen. De tycker helt enkelt inte om utlänningar, och de är beredda att låta svenska samhället betala för att de ska slippa se människor av annan etnisk härkomst än de själva.

onsdag 18 februari 2009

Rosengård är inget typiskt invandrarområde

"Det är lätt att fastna i problemen, men man måste också lyfta fram allt det positiva i Rosengård". Det var integrationsminister Nyamko Sabunis budskap vid hennes besök i Rosengård idag (DN).

Det är kloka ord som i lika hög utsträckning gäller hela invandringen. Tyvärr har inte Nyamko Sabuni och flera av hennes allianskollegor alltid predikat detta budskap. Det är alltför vanligt att bara dra fram problemen när man diskuterar invandring. Rosengård med sina sociala problem och gatukravaller får ofta stå som exempel för invandringen generellt.

Men Rosengård är inget typiskt invandrarområde. Bara en procent av Sveriges invandrare bor i Rosengård. Av de 13 000 invandrare som bor i Rosengård var det bara några promille som deltog i kravallerna nyligen.

Rosengård är också ett genomströmningsområde. På fem år byts halva befolkningen ut. Mot den bakgrunden är det inte så konstigt att det bara är 38 procent som förvärvsarbetar. En vanlig anledning till att flytta från Rosengård är just att man fått arbete.

Svartmålningen av Rosengård drabbar också de 99 procent av invandrarna som inte bor i Rosengård. Myterna är många. De flesta talar om arbetslöshet, bidragsberoende, brottslighet och kostnader. Låt oss ge lite fakta om invandringen till Sverige.

  • I åldrarna 20 - 64 år är 66,4 procent av utrikes födda sysselsatta jämfört med 82,7 procent av inrikes födda. Det innebär inte att alla som inte arbetar försörjs av samhället. Många försörjs av anhöriga som har arbete, så som var vanligt i Sverige för några decennier sedan. Räknat på alla åldrar är det lika stor andel utrikes och inrikes födda som arbetar, ca 50 procent.
  • Det finns en överrepresentation för utrikes födda när det gäller brott men den överrepresentationen är mindre än skillnaden mellan män och kvinnor.
  • Utrikes födda hushåll betalar mer skatt än de får i bidrag (Inkomstfördelningsundersökningen 2006).
Det är bra att integrationsministern besöker Rosengård, men för att få en riktig bild av invandringens betydelse för Sverige bör hon, Tobias Billström och andra politiker studera också andra miljöer där invandrare bor. De kommer att finna att många invandrare bor i samma områden som svenskar, ibland i samma hushåll som svenskar, och att de lever laglydigt, arbetar och betalar skatt.

Fler länkar: HD, SDS

tisdag 17 februari 2009

SD-toppar misstänkta för rån

En reporter på Sveriges Radio anklagar fyra män med toppositioner inom Sverigedemokraterna för att ha stängt in henne i en hytt på Estlandsfärjan och rånat henne på hennes handväska och videokamera (Expressen). Reportern var utsänd av Sveriges Radio. Sveriges Radios Kalibers producent Sanna Klinghoffer säger:"Vi ville se om det de säger utåt stämmer överens med vad de säger bakom stängda dörrar."

Sverigedemokraterna förnekar händelsen och säger att det ska bli intressant att höra reportaget i Sveriges Radio. Det är nog många som tycker att det ska bli intressant.

En del av vad Sverigedemokraterna säger bakom stängda dörrar kan man läsa på den numera avhoppade sverigedemokraten Leo Sundbergs blogg (Uppdatering 2009-03-09: Bloggen är numera borttagen).

Varför är Billström & Co alltid så negativa?

Så har då Moderaternas arbetsgrupp mot utanförskap och segregation kommit med ett nytt utspel (DN). Som vanligt ger man ett mycket negativt intryck av invandringen. Liksom Sverigedemokraterna så radar man upp de värsta exemplen. De som tar längst tid på sig att lära sig svenska. De grupper som har högst arbetslöshet. De som får mest bidrag.

Varför talar man aldrig om den stora majoriteten invandrare som talar bra svenska, arbetar och betalar skatt?

Ett av förslagen kräver några klargöranden. Man vill återkalla medborgarskap som getts på falska grunder. Men vad händer om personen i fråga inte har kvar sitt gamla medborgarskap? Då skapar man en situation där personen är statslös. Artikel 15 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna säger att var och en har rätt till en nationalitet. Och vad händer med barn som fått svenskt medborgarskap på grund av falska uppgifter som föräldrarna lämnat?

Fler länkar: Svd, SDS, YA, KB, TA, Barometern, SMP, BLT, Aftonbladet

måndag 16 februari 2009

Avundsjuka Sverigedemokrater

Sverigedemokraternas partisekreterare Björn Söder ondgör sig på sin blogg över att Räddningstjänst Syd har inlett ett projekt där 24 "icke etniska svenskar" skall få en kostnadsfri tio månader lång utbildning. Syftet är att kunna ge information på annat språk än svenska i områden som t.ex. Rosengård i Malmö.

Björn Söder frågar: "Hur många privilegier skall utlänningar ges på bekostnad av svenska folket?" Han påstår att utlänningar ges förmåner som inte landets ursprungsbefolkning ges. Björn Söder tar sig för pannan och en kommentator säger sig varken kunna tänka, skriva eller tala kultiverat längre.

Nu är det ju så att den här utbildningen inte alls är en förmån som inte landets ursprungsbefolkning ges. I Sverige är den mesta utbildningen gratis, även vuxenutbildning. Det gäller också utbildningen Skydd mot olyckor för den som vill bli brandman.

Varför vill Sverigedemokraterna att "icke etniska svenskar" som bor i Sverige ska ha sämre villkor än andra? Varför ska man ha svårare att få en utbildning enbart på grund av sin etniska tillhörighet? Är det därför att Sverigedemokraterna tycker det är bra att invandrare och deras barn har högre arbetslöshet och sämre levnadsstandard än "etniska svenskar"?

Lars Persson

Länkar: SvD

Har Migrationsverket nu upptäckt att de måste följa lagen?

Rättschefen vid Migrationsverket, Mikael Ribbenvik, skriver idag i Svenska Dagbladet:

"...en svensk myndighet och svenska domstolar måste spela efter de demokratiska spelreglerna som innebär att vi följer våra folkvaldas beslut.
Hur skulle vårt samhälle se ut om Migrationsverket eller domstolarna skulle överpröva riksdagens beslut?
Det skulle i praktiken innebära att vi fick ett styre där de folkvaldas makt försvinner och icke-valda tjänstemäns viljor skulle styra."


Om Migrationsverket nu insett att det är Riksdagen som stiftar lagarna och att Migrationsverket ska följa dem så kanske det innebär att 17-åriga Lollo nu får det uppehållstillstånd som Utlänningslagen ger henne rätt till?

lördag 14 februari 2009

Fler lagar som Migrationsverket vägrar följa?

I dagens Svenska Dagbladet föreslår Birgitta Dahl och Véronique Lönnerblad, Unicef Sverige, att Barnkonventionen ska göras till lag. Man menar att det skulle stärka barnens rättigheter inom rättsväsendet och i asylprocessen, t.ex. i fallet Lollo.

Visst kan man göra Barnkonventionen till lag, men tyvärr skulle det bara bli ännu en lag som Migrationsverket vägrar följa. Utlänningslagen ger redan idag Lollo rätt att stanna. Det som krävs är att domstolar och tjänstemän inser att det är riksdagen som stiftar lagarna och att de har att följa dem.

fredag 13 februari 2009

Hur beräknar man intäkter och kostnader för invandringen?

Då och då efterfrågas en redovisning av kostnaderna för invandringen. Av någon anledning är det mer sällan någon vill veta hur stora intäkterna från invandringen är, men naturligtvis måste man räkna både intäkter och kostnader för att veta hur invandringen påverkar samhällsekonomin.

Varför finns det då inget enkelt svar på frågan? Ja, dels påverkas intäkter och kostnader av många olika faktorer och det är dessutom inte självklart vilka faktorer man ska räkna.

En sak man kan titta på är hur mycket invandrarhushållen får i bidrag jämfört med hur mycket de betalar i skatt. Statistiska Centralbyråns undersökning "Inkomstfördelningsundersökningen 2006" visar att utrikes födda hushåll i genomsnitt betalar 51 000 kr i skatt per konsumtionsenhet medan de får 47 200 kr i diverse bidrag. Man kan också beräkna att de betalar ca 15 000 kr i moms varje år. En sådan beräkning visar alltså på ett överskott.

Det finns också hushåll som består av både inrikes och utrikes födda. Dessa betalar 94 900 kr i inkomstskatt medan de får 34 000 kr i bidrag. Momsen kan uppskattas till ca 22 000 kr. Dessa hushåll är lönsammare för samhället än helsvenska hushåll som betalar 81 000 kr i inkomstskatt, 20 000 kr i moms och får 31 100 kr i bidrag.

De flesta invandrar som unga vuxna. Sverige har inte haft utgifter för grundskola och gymnasieskola och i en del fall högskolestudier för dessa. Istället ställer samhället upp med svenskundervisning (SFI). Efter avskrivningar bidrar invandrare i medeltal med en utbildning värd ca en halv miljon kronor medan SFI kostar 30 600 kr per år.

Sedan blir det svårare. Utrikes födda har en högre arbetslöshet (kostnaden för detta inräknat i ovanstående). Får vi en högre arbetslöshet på grund av invandringen eller är det så att invandrare får ta arbetslösheten i större utsträckning och att inrikes födda därmed får en högre sysselsättningsgrad? En jämförelse mellan OECD-länder visar inte på något samband mellan arbetslöshet och andel invandrare. Sverige har inte högre arbetslöshet än andra länder. T.ex. har Finland högre arbetslöshet men lägre andel invandrare.

Invandrare är något överrepresenterade för brott. Ska detta räknas som en kostnad för invandringen? Arbetslöshet och därmed fattigdom bidrar till en högre kriminalitet. Negativa attityder hos myndigheter och privatpersoner ger upphov till utanförskap som i en del fall tar sig i uttryck i kriminella gäng. Är detta en kostnad för invandringen eller för främlingsfientligheten?

Den som vill veta intäkter och kostnader för invandringen kommer att få svar, men inte ett svar utan kanske lika många svar som det finns människor.

Länkar: Smålandsposten

torsdag 12 februari 2009

Fallet Lollo: Den här gången är politikerna oskyldiga

I dagens Svenska Dagbladet uppmanar Cordelia Edvardson Migrationsverkets generaldirektör att avgå så att han slipper följa regelverket och utvisa 17-åriga Lollo. Hon skriver att "ansvaret är trots allt inte hans, utan bärs av de män och kvinnor som stiftade lagarna".

Men den här gången är faktiskt politikerna oskyldiga, och problemet är att Migrationsverket inte följer lagen. Vi har tidigare publicerat detta utdrag ur Utlänningslagen:

4 kap. 2 § säger att den som "känner välgrundad fruktan för att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning" är skyddsbehövande.

5 kap. 1 § säger: "Flyktingar och skyddsbehövande i övrigt som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd". De undantag som kan ge rätt att vägra uppehållstillstånd gäller knappast i det här fallet. Undantag kan vara om utlänningen bedrivit verksamhet som hotar rikets säkerhet. Övriga punkter har att göra med inresan till Sverige och kan knappast vara aktuella eftersom hon är född i Sverige.

5 kap. 3 a § säger att uppehållstillstånd får ges till "en utlänning som har svenskt ursprung eller som har vistats i Sverige under lång tid med uppehållstillstånd". När det finns synnerliga skäl får uppehållstillstånd också beviljas till den som på annat sätt har särskild anknytning till Sverige.

5 kap. 6 § ger möjlighet att bevilja uppehållstillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter även om uppehållstillstånd inte kan ges på annan grund. "Vid bedömningen skall särskilt beaktas utlänningens hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet. Barn får beviljas uppehållstillstånd enligt denna paragraf även om de omständigheter som kommer fram inte har samma allvar och tyngd som krävs för att tillstånd skall beviljas vuxna personer." Som barn räknas den som är under 18 år.

Slutligen förbjuder 12 kap. 1 § verkställighet om "utlänningen där skulle vara i fara att straffas med döden eller att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning".

Det finns alltså många möjligheter att låta Lollo stanna i Sverige utan att bryta mot lagen. Dan Eliasson hänvisar istället till en "praxis" som påstås omöjliggöra att ge uppehållstillstånd till Lollo. Vad som står i denna praxis har vi inte fått veta. Det vi kan konstatera är dock att denna praxis inte tolkar lagen utan sätter sig över den. Den lag som Sveriges Riksdag beslutat om har i smyg körts över av domstolar och tjänstemän. Fallet Lollo har därmed blivit mer än ett enskilt migrationsärende. Det är också en demokratifråga där man gjort våld på självaste Regeringsformen och fråntaget Riksdagen dess rätt att stifta lagar. Vad är det man brukar kalla det? Statskupp?

Lars Persson

tisdag 10 februari 2009

Varför är Sverigedemokraterna motståndare till anhöriginvandring?

I Kristianstadsbladet idag finns en sverigedemokratisk insändare som vill ta emot färre invandrare. "En svensk" skriver bl.a.

"Vi tycker att det är viktigare att hjälpa människor i nöd, än att ha en stor anhöriginvandring till Sverige."

Detta vittnar om okunskap om anhöriginvandringen. En tredjedel av anknytningspersonerna är födda i Sverige och 60 procent är svenska medborgare (Anhöriginvandrare och deras familjer). Det handlar om att dessa personer vill utnyttja sin självklara rätt att bilda familj med vem de vill (FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna).Det har inget att göra med att hjälpa människor i nöd.

Hushåll som består av både svenskar och invandrare betalar mer skatt och får mindre socialbidrag än helsvenska hushåll. Trots det vill SD införa en straffavgift på för närvarande 42800 kr för de som vill bilda familj med en utlänning (SD:s invandringspolitiska program). De vill också införa ett stopp för invandring från "icke-västliga" länder.

Motståndet mot anhöriginvandring är helt baserat på etnisk tillhörighet. Man vill förhindra familjebildning mellan olika etniska grupper. Var har vi hört det förr?

Lars Persson

lördag 7 februari 2009

Make love, not war

När man som vi dagligen deltar i debatten om invandring möts man ofta av mycket hat. Därför vill vi förmedla lite läsning från Kristianstadbladet som gör oss, och förhoppningsvis också er, glada.

Släpp in dem!
Lämna lite kärlek

Vad kostar främlingsfientligheten?

En vanlig fråga är: Vad kostar invandringen? De som har intresse av att framställa invandringen som en belastning påpekar gärna att invandrare har högre arbetslöshet och är överrepresenterade i brottsstatistiken. Dessa negativa sidor överdrivs ofta samtidigt som man "glömmer" att redovisa intäkterna som följer av att de allra flesta invandrare är laglydiga och betalar skatt.

Invandrare har lägre sysselsättningsgrad och är något överrepresenterade för brott.
Är då detta en kostnad som beror på invandringen?

Likaväl som en infödd svensk kostar samhället pengar under sin uppväxt och utbildningstid så är det naturligt att det finns en kostnad medan en invandrare lär svenska och i övrigt förbereder sig för den svenska arbetsmarknaden. Eftersom de flesta invandrar i arbetsför ålder är den kostnaden mycket lägre än för den som är född i Sverige.

Många utrikes födda har naturligtvis ett handikapp på arbetsmarknaden, t.ex. på grund av sämre svenskkunskaper. Invandrares högre arbetslöshet beror dock inte enbart på kvalifikationer. Det numera nedlagda Integrationsverket skriver i Rapport Integration 2005 (sidan 39 och 73) att infödda ungdomar och adoptivbarn med utomeuropeisk bakgrund har högre arbetslöshet än andra infödda ungdomar trots samma utbildningsnivå, skolbetyg och svenskkunskaper. Den mest troliga förklaringen anser man beror på att de diskrimineras.

Arbetslöshet och utanförskap är en grogrund för gängbildning och i förlängningen gängkriminalitet. Redan under skoltiden kan negativa attityder mot invandrare skapa detta utanförskap. På Flashback ställdes frågan: Hur motarbetar du invadringen/invandrare? Här är några av svaren.

"Jag hötter med näven (i fickan) o gör en arg min."

"Bli nazist såklart och spöa upp dem."

"frysa ut de när man har möjligheten, neka de jobb om man är arbetsgivare"

"Jag röstar på Sverigedemokraterna, jag försöker att inte stödja svartingarna ekonomiskt etc. Sedan så tror jag många svartingar förstår att jag inte tycker om dem genom att vara allmänt dryg och kort mot dem.Jag önskar man kunde göra mer, känns lite sisådär att bara gå runt och bonka ner svartingar till höger och vänster."

"bojkotta pizzerior och turkbutiker, inte umgås med invandrare, försöka undvika att anställa invandrare"

"varje gång en neger/arab sätter sig bredvid mig på bussen/tåget reser jag mig upp o går därifrån"

"Jag pratar inte med folk som bär slöja och är så otrevlig kan kan mot dessa pedofildyrkare. När jag var yngre så brukade jag och en annan kille i min klass dra av slöjan på en tjej i klassen. Detta kryddades upp även med att kasta skinka/bacon på henne. Detta gjorde att hon bytte skola till en islamisk friskola. Det roliga är att vi blev kallade till rektorn några gånger men skön som han var sket han i. Han tyckte det inte var värre än att vi drog av nån randoms keps. Sen med skinkan skrattade han bara åt haha."

"Röstar på sverigedemokraterna, ser till att deras jobbansökningar hamnar i papperskorgen omgående, tilltalar inte blattar, svarar inte på tilltal från blattar, och den dagen tiden är rätt så ska jag jobba frivilligt i …" (Redaktionen avstår från att citera det obehagliga slutet)

Integration är inte bara en sak för invandrare och politiker. Alla har ett ansvar att samarbeta för att samhället ska fungera och det innefattar också integrationen. Hur stor del av arbetslösheten och hur stor del av kriminaliteten beror på dessa negativa attityder? Med andra ord: Vad kostar främlingsfientligheten?

Lars Persson

Uppdatering 7 februari.
Speciellt förödande blir det när främlingsfientlighet förekommer inom myndigheter. De senaste dagarnas berättelser om vissa polisers attityd har vi hört förut, men då från de som utsatts. De har ofta avfärdats som icke trovärdiga men nu får vi bekräftelse inifrån organisationen. Det är dock bra att det kommer i dagen. Nu kanske man kan komma till rätta med problemet.

Länkar: DN, SvD, SDS, YA, KB, TA, Expressen, Aftonbladet

fredag 6 februari 2009

God ekonomi att låta Lollo stanna

Vi som anser att Lollo ska få stanna i Sverige möts ofta av argumentet: "Vill du betala?" Om inte annat så blottar det en okunnighet om hur samhällsekonomin fungerar.

De flesta av oss har perioder av vårt liv när vi kostar samhället pengar och perioder när vi bidrar ekonomiskt. Liksom för andra barn och ungdomar har svenska samhället satsat stora resurser under flera år för att ge Lollo skolgång, hälsovård m.m. Nu när hon står på tröskeln till vuxenlivet och inom några år kan börja betala skatt så tänker man utvisa henne. Tala om dåligt ekonomiskt tänkande!

I fallet Lollo är det medmänskligheten och demokratin som är det viktigaste. Utöver det har vi som debatterar för Lollo i media, Facebook och på bloggar anledning att ställa en fråga till de som vill utvisa henne: "Vill ni betala?"

Lars Persson

Länkar: BLT

onsdag 4 februari 2009

Maria Leissner: Lagen ger utrymme för att låta Lollo stanna

Maria Leissner har samma uppfattning som "Vi i Sverige"-redaktionen i fallet Lollo. Lagen ger Lollo rätt att stanna. Så här säger hon i BLT om Dan Eliassons påstående att det inte finns utrymme i lagen för något annat beslut:

"Så har chefer på invandrarverk sagt förut. Då har riksdagen skrivit om lagen, men det låter likadant ändå. Det finns visst möjlighet och utrymme inom lagen för andra bedömningar."

Vi har tidigare konstaterat att Utlänningslagen ger Lollo rätt att stanna och ifrågasatt vem som egentligen stiftar lagarna i Sverige. Det är glädjande att Maria Leissner har samma uppfattning. Det är avgörande för Lollos framtid och också en viktig demokratifråga för Sverige.

Lars Persson

Fler länkar: BLT

Försörjningskrav vid anhöriginvandring

Förslaget om försörjningskrav som ett villkor för anhöriginvandring får kritik bl.a. av Barnläkarföreningen. Barnläkaren Lars H Gustafsson säger att omfattande internationell forskning visar att det finns stor risk att utveckla psykiska problem hos barn som hålls åtskilda från sina föräldrar en längre tid. (SR, Dagen)

Att bilda familj är en av de grundläggande rättigheter som ingår i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 16 säger att "Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och har rätt till samhällets och statens skydd".

Det kritiserade förslaget innebär att invandrare som vill ta sina anhöriga till Sverige måste kunna försörja sig själva och ha en lämplig bostad för sig själv och sina anhöriga. Utredarna menar att integrationen främjas om nyanlända kommer till ett ordnat boende. Försörjningskravet ska också skapa incitament för arbete och egenförsörjning.

Birgitta Hart Carpenter som arbetar i Huddinge kommun med att introducera nyanlända flyktingar i det svenska samhället menar dock att en sådan lag skulle motverka sitt syfte. "Speciellt för dem som är längre ifrån arbetsmarknaden, som har ett trauma med sig eller som har familjen i en svårare situation någonstans ute i världen. För dem är det väldigt svårt att fokusera på arbete, utbildning och rehabilitering när oron är så stor. Får man hit familjen så går det mycket snabbare sedan."

Skulle ett sådant förslag få stor positiv inverkan på samhällsekonomin? Låt oss försöka uppskatta hur många som skulle beröras.

Utredningen föreslår att stora grupper ska undantas från försörjningskravet. Det gäller om anknytningspersonen


  • är svensk eller medborgare i annat EU/EES land eller Schweiz
  • är flykting, kvotflykting eller vissa skyddsbehövande
  • är ett barn
  • har vistats i Sverige med permanent uppehållstillstånd i minst 4 år

I SCB:s publikation Anhöriginvandrare och deras familjer kan man läsa att 60 procent av anknytningspersonerna är svenska medborgare. Genast har alltså 60 procent av anknytningspersonerna fallit bort. Några procent är också medborgare i andra EU-länder.


De anknytningspersoner som kommit hit som flyktingar är undantagna och rimligtvis också större delen av de som räknas som skyddsbehövande.

Arbetskraftsinvandrare har rimligtvis möjlighet att försörja sig själva och berörs därför inte heller av kravet. Likaså måste studenter ha medel för sitt uppehälle för att få uppehållstillstånd. Studenterna är ju i regel unga personer som bara avser att stanna i Sverige ett fåtal år.

Den enda grupp som möjligtvis kan beröras tycks vara en mindre del av de skyddsbehövande. Det är de skyddsbehövande som INTE känner välgrundad fruktan för att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och som INTE behöver skydd på grund av yttre eller inre väpnad konflikt. Hur många är det? Förmodligen inte många.

Dessutom undantas de som haft permanent uppehållstillstånd i fyra år. Det tycks alltså röra sig om ett fåtal skyddsbehövande där familjen inte kunde söka uppehållstillstånd samtidigt med anknytningspersonen.

Samhällsekonomiskt lär försörjningskravet inte få någon positiv ekonomisk betydelse. Däremot kan det drabba ett mindre antal personer. Integrationen för dessa gynnas knappast av att de måste vara åtskilda från sin familj.

Fler länkar: SvD, Newsmill

måndag 2 februari 2009

Vad experterna säger om modersmål

En arbetsgrupp inom Folkpartiet vill förbjuda ämnesstudier på modersmål (SvD). Man menar att elevernas utveckling i svenska språket försämras. Miljöpartiet anser att ämnesundervisning på det egna språket inte bara är effektivt för inlärning av matematik utan också för svenska.

Läs här vad experterna säger om modersmålets betydelse:

Att läsa och skriva (Myndigheten för skolutveckling)
Myter om tvåspråkighet (Inger Lindberg)

Andra medier: YA, BLT, HD, KB, TA, Barometern
Insändare i KB