onsdag 25 februari 2009

Myter om SFI

SFI (Svenska för invandrare) är en av alla de integrationsfrågor som det finns stor mytbildning kring. Christer Hallerby, statssekreterare vid integrations- och jämställdhetsdepartementet, tar i dagens SvD upp ämnet. Han inleder med att säga att SFI fungerar dåligt.

Låt oss ge lite information från familjer som har SFI-elever.

En myt säger att analfabeter och akademiker blandas. Så är det inte. Det finns 3 studievägar, Sfi 1, 2 och 3 och 4 kurser, A, B, C och D. Sfi 1 består av kurs A och B, Sfi 2 av kurs B och C och Sfi 3 av kurs C och D. De som är analfabeter eller har liten studievana börjar med studieväg Sfi 1. Elever med mer studievana börjar på Sfi 2 eller 3. Efter varje avsnitt i kurserna genomgår man en test för att kontrollera kunskaperna innan man går vidare till nästa test. Likaså gör man en test innan man flyttas till en högre kurs. Undervisningen och studietakten är alltså anpassad efter varje individ.

I undervisningen ingår också studiebesök på t.ex. företag och offentliga institutioner. Obetald praktik kan också erbjudas. Dock är denna praktik inte särskilt anpassad efter individens förutsättningar.

Många avbryter studierna innan de slutfört kurs D. I många fall har det dock naturliga förklaringar. Det kan bero på att eleven utvandrar, börjar arbeta eller föder barn.

En annan myt säger att man kan försörja sig på att läsa SFI. Låt oss en gång för alla slå fast att det är omöjligt. SFI kostar ingenting men ger ingen ersättning, inte ens studiemedel.

Det finns nu ett förslag att införa en SFI-bonus om 12 000 kr för slutförd D-kurs. Meningen är att det ska skapa en ökad motivation att slutföra studierna. Som motivation anser vi inte att den har betydelse. De flesta är ändå mycket motiverade att lära sig svenska och gör så gott de kan beroende på sina förutsättningar. En SFI-bonus kan möjligtvis skapa lite större rättvisa. SFI berättigar inte till studiemedel så som annan vuxenutbildning oftast gör. En högskolestudent kan få 12 000 kr i studiemedel (bidragsdelen) för en termin. Då är samma summa för flera års studier inte oberättigat.

Läs mer om SFI hos Skolverket.

4 kommentarer:

  1. Det är med kunskap som myter grusas sönder...Tack och bra jobbat!

    SvaraRadera
  2. Hur ställer ni er inför Maciej Zarembas påståenden om att akademiker och analfabeter blandas? Tycker ni överlag att SFI fungerar tillfredställande?

    SvaraRadera
  3. I de kommuner vi har erfarenhet av blandas inte analfabeter och akademiker. Analfabeter blandas inte med icke-analfabeter överhuvudtaget. De kommuner som inte har A-kursen i sitt utbud köper platser i andra kommuner.
    Vi tycker att SFI fungerar tillfredsställande i de kommuner vi har personliga erfarenheter av.

    SvaraRadera
  4. SFI fungerar bra. Dock är det politiskt korrekt att kritisera sfi. Alla når inte målet att klara D-nivå på grund av tidigare kunskaper. För att klara D-nivån bör en elev kunna skriva en någorlunda korrekt uppsats. Detta klarar inte många trots år av studier. Att få slutbetyg i sfi är heller inte nödvändigt för att få jobb. Många jobbar trots avsaknad av detta betyg. Många klarar sig utmärkt utan att kunna skriva uppsats på svenska, men tyvärr kräver arbetsförmedlingen att varje arbetssökande ska ha avklarad sfi för att överhuvudtaget få hjälp. Detta krav har medfört att många inte får den hjälp ut på arbetsmarknanden som de behöver. Många talar och förstår utmärkt svenska men sitter ändå kvar på sfi alltför länge för att klara denna sista uppgift.

    SvaraRadera