söndag 27 juni 2010

Hur mäter man segregation?

Dilsa Demirbag-Sten skriver om ett mycket viktigt ämne i Dagens Nyheter. Det handlar om hur invandrare betraktas i svenska samhället, framförallt av politiker.

Hon jämför dagens sätt att betrakta invandrare jämfört med när hon kom till Sverige med sin familj 1976. Hon skriver att: "Politikerna talade till oss som samhällsmedborgare i Sverige, oavsett etnisk bakgrund eller religiös tillhörighet."

När arbetslösheten steg på grund av den ekonomiska krisen i slutet av 80-talet gav politiska krafter i form av Ny Demokrati invandrarna skulden. Invandrarna betraktades nu som ett kollektiv som behövde integreras.


Det man framförallt kan ifrågasätta i Dilsa Demirbag-Stens beskrivning är påståendet att det svenska samhället är mer segregerat än någonsin. Frågan är om inte detta också är en bild som politiker och media vill förmedla. För hur mäter man segregation?


Kanske kan man mäta segregation i hur stor andel invandrare som bor i "utanförskapsområden". Då visar det sig att den andelen som bor i 38 sk LUA-områden sjunkit från 15,1% år 2002 till 14,1% år 2008. LUA-områden är områden som omfattas av lokala utvecklingsavtal mellan regeringen och kommunerna i syfte att bryta utanförskapet. Dessutom har andelen förvärvsarbetande ökat inom de flesta av dessa områden.


Sysselsättningen har också ökat hos invandrare i genomsnitt sedan mitten av 1990-talet. Segregationen har kanske ökat jämfört med 1976, men de senaste åren har vi sett en minskad segregation, trots omfattande kampanjer att inbilla oss motsatsen.

Lars Persson


fredag 25 juni 2010

Cecilia Malmström har rätt om Dublinförordningen

En 14-årig, gravid somalisk flicka ska enligt Migrationsdomstolen utvisas till Italien. Där har flickan enligt vad hon berättar bott på gatan i två år. Trots att Italien inte ordnat ett acceptabelt mottagande av flickan hänvisar Migrationsdomstolen till Dublinförordningen som säger att den stat där den första asylansökningen lämnades in är skyldig att pröva ansökan.

EU-kommissionären för migrationsfrågor, Cecilia Malmström, kritiserar utvisningsbeslutet och påpekar att man mycket väl kan göra undantag från principen om första asylland. Hon har rätt. I kapitel 2, artikel 3, punkt 1 av Dublinförordningen står att asylansökan ska prövas av en enda stat som är ansvarig enligt vissa kriterier. Men i punkt 2 står: "Genom undantag från punkt 1 får varje medlemsstat pröva en asylansökan som lämnas in av en tredjelandsmedborgare, även om det inte föreligger någon sådan skyldighet".

En 14-årig flicka som levt på gatan i två år och som blivit gravid efter vad som i svensk lag är våldtäkt, passar inte in i den bild som t.ex. Sverigedemokraterna försöker ge av ensamkommande flyktingbarn. Det är knappast fråga om något "ankarbarn". Flickan finns i Sverige och det är Sveriges moraliska skyldighet att hjälpa henne. Lagen hindrar inte att man hjälper henne, bara ovilja.

Lars Persson

Länkar: DN, Aftonbladet 

onsdag 23 juni 2010

Rakryggad 12-åring misshandlades av rasist

När en sjätteklass i en skola i Vellinge kommun bytte om efter gymnastiken kom en femtonåring in i omklädningsrummet. Han uppmanade pojkarna att säga efter honom när han sa olika rasistiska saker, berättar Sydsvenskan. De flesta lydde men åtminstone en 12-årig pojke vägrade säga att "alla invandrare ska utrotas". Trots att 15-åringen slog honom med en bandyklubba vägrade han upprepa frasen och ifrågasatte istället varför invandrare ska utrotas. Misshandeln fortsatte ända tills tolvåringen tvingades lyda uppmaningen.

Femtonåringen åtalas för misshandel, olaga tvång och hets mot folkgrupp.

Tolvåringen kommer nog att gå långt i livet med sitt civilkurage.

Skånes skattebetalare luras av SD

"Sverigedemokraterna i Region Skåne resonerar kring skattepengar ungefär som om det var deras egen lilla hushållskassa", skriver Helsingborgs Dagblad. Utbildningsstödet som Region Skåne betalar ut ska användas till att dess politiker ska utbilda sig. Men Sverigedemokraterna har flera gånger använt stödet till sådant som inte har med Region Skåne att göra. T.ex. har det bekostat hotellfakturor för Jimmie Åkesson trots att han inte är politiker i Region Skåne. När William Petzäll från Borås var på SD:s kommunpolitiska konferens i Gävle fick Region Skåne betala räkningen. Jens Leandersson tog med sin son till Stockholm utan att särredovisa kostnader för olika personer. Kostnaden godkändes av partisekreteraren Björn Söder.

Björn Söder tycker inte att sådant spelar någon roll men Peter Back, ekonom på Region Skåne, säger att det här är naturligtvis inte okej.

Alla landsting och regioner har inte utbildningsstöd. T.ex. betalar varken Stockholm eller Region Västra Skåne ut sådant stöd. Skattebetalarna i Skåne utnyttjas därför av Sverigedemokraterna för att bygga upp deras organisation på riksplanet istället för att ge skånska SD-politiker den utbildning de så väl behöver, vilket skulle kommit Region Skåne till nytta.

Lars Persson

torsdag 17 juni 2010

Bättre undervisning för invandrade barn är redan betald

Sveriges kommuner och landsting kräver mer resurser till undervisning av nyanlända invandrarbarn (Svenska Dagbladet). Som goda exempel tar man upp förberedelseklasser där de får svenskundervisning och anpassad undervisning i andra ämnen. Modersmålsundervisningens betydelse för att lyckas i andra ämnen betonas också.

Det är naturligtvis oerhört viktigt att invandrade elever snabbt kan tillgodogöra sig undervisningen. Det påverkar de fortsatta möjligheterna att skaffa sig utbildning och därmed hela livet. En bra utbildning är viktig både för individen och samhället.

Det borde inte vara något problem att avsätta dessa resurser. Den som anländer som sjuåring har redan besparat samhället från en halv miljon kronor i kostnad för förskola. En 13-åring som anländer till Sverige har inte kostat en miljon i utbildningskostnader som de infödda kamraterna har.

Lars Persson

söndag 13 juni 2010

SD blir aldrig vågmästare

Varje gång en opinionsmätning visar att varken alliansen eller de rödgröna får egen majoritet och Sverigedemokraterna samtidigt klarar fyraprocentspärren så utropar media att SD kan bli vågmästare. Men SD blir aldrig vågmästare. Alla riksdagspartierna har klart deklarerat att de inte kommer att regera tillsammans med Sverigedemokraterna. Hellre söker de samarbeten över de nuvarande blockgränserna. Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann säger t.ex. att om det blir ett oklart parlamentariskt läge kommer de att söka ett bredare stöd för sin politik, i första hand hos Miljöpartiet. Miljöpartiet å sin sida verkar inte helt utesluta ett samarbete med alliansen.

Det är alltså inte hugget i sten att de nuvarande blocken består efter valet. Det man kan vara mest säker på är att ingen vill ge Sverigedemokraterna något inflytande. Utan den nuvarande blockindelningen finns inte heller förutsättningar för en vågmästarställning för SD. En röst på SD betyder därför att man avstår från att påverka Sveriges politik.

torsdag 10 juni 2010

Sverigedemokraterna vill inte ha kompetenta kandidater

I sitt invandringspolitiska program skriver Sverigedemokraterna att bara svenska medborgare ska ha rösträtt i allmänna val. Med det brukar följa att bara de som har rösträtt själva är valbara. Men på SD:s valsedel till landstinget i Kalmar är var tionde kandidat utländsk medborgare. Det är nödvändigt för att få ihop tillräckligt kompetenta kandidater menar förstanamnet Claus Zaar när han intervjuas av Barometern. Men om SD:s politik genomförs utestänger man alltså dessa kompetenta kandidater och tvingas sätta upp mindre kompetenta på listan.

"Vi har inte haft, och kommer inte att få, möjligheten att genomföra alla våra politiska förslag", säger Claus Zaar.

Sverigedemokraterna har alltså inte ambitionen att genomföra den politik de går till val på. Det är ytterligare ett bevis på att man ser politiska uppdrag som en inkomstkälla och inte som förtroendeuppdrag.

Lars Persson

Fler länkar: DN

tisdag 8 juni 2010

Imponerande insats av utlandsfödda elever

Skolverket har på uppdrag av Svenska Dagbladet undersökt studieresultat för elever med olika nationell bakgrund. Eftersom eleverna har fått så olika möjligheter finns det som väntat stora skillnader i hur många som klarar behörighet till gymnasiet.

89% av alla elever klarar behörighet till gymnasiet. Av elever födda utomlands lyckas elever från Finland bäst med 82%. Av somaliska elever klarar 25% gymnasiebehörighet. Man måste då tänka sig in i den situation de befinner sig i. Först och främst har många missat flera år i svensk skola och har kanske pga den krigsliknande situationen i Somalia och flykten därifrån inte fått kontinuerlig undervisning före ankomsten till Sverige. Somaliska elever som kommer till Sverige före skolstart lyckas betydligt bättre. 75% klarar gymnasiebehörighet trots att undervisningen inte bedrivs på deras modersmål. Det säger sig självt att det ligger hög ambition och en stor arbetsinsats bakom att majoriteten uppnår målet.

Det är naturligtvis ytterst viktigt även för samhället att så många som möjligt kan tillgodogöra sig undervisningen. Därför måste undervisningen vara individuellt anpassad efter elevers bakgrund och förutsättningar. Modersmålsundervisning har visat sig ge bättre studieresultat även i andra ämnen. Att stoppa den undervisningen, som vissa partier vill, är därför ingen bra idé, varken ekonomiskt eller mänskligt.

Lars Persson

Fler länkar: DN, Expressen, SvD

lördag 5 juni 2010

Skolavslutning i kyrkan - ett litet lättlöst problem

Vid den här tiden på året är skolavslutning i kyrkan alltid en huvudnyhet. Det har blivit en politisk fråga genom att framförallt Sverigedemokraterna driver frågan som ett av sina många argument mot invandring. Man påstår att det är av hänsyn till invandrare som en del skolor väljer att inte ha avslutningen i kyrkan och att man då bryter en lång tradition.

När jag själv gick i skolan på 60- och 70-talet firades skolavslutningen för det mesta inte i kyrkan och det var inga upprörda känslor för det. Anledningen var förmodligen att man inte kunde skylla på invandrarna eftersom det inte fanns så många. De som var kyrkligt intresserade, eller snarare, hade kyrkligt intresserade föräldrar, kunde gå i söndagsskolan som hade sin egen avslutning.

Kyrkan får allt färre medlemmar och idag är det 71% av befolkningen som är medlemmar. Av dessa är det inte så stor andel som tycker det är viktigt att gå i kyrkan. Sverigedemokraternas väljare är faktiskt de minst flitiga kyrkobesökarna enligt Allmänna valen 2006. Bara 2% uppger att de går i kyrkan minst en gång i månaden och 60% säger att de aldrig går i kyrkan.

Det är alltså inte av hänsyn till invandrare som man väljer att inte ha skolavslutning i kyrkan utan för att svenskar i allmänhet är sekulariserade. Lösningen på problemet är enkel. Kyrkan kan ordna sin egen, frivilliga avslutning efter skolans avslutning. Då kan man sjunga vilka psalmer man vill och prata om Gud så mycket man vill.

Lars Persson

Länkar: Newsmill, Dagen, Dagen, Aftonbladet

tisdag 1 juni 2010

SD är inga budgetexperter, säger Jimmie Åkesson

”Vi har inga experter att tillgå”, är Jimmie Åkessons försvar när SD:s hemmasnickrade skuggbudget kritiseras av Jan Ekberg, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Det märks. Man behöver inte själv vara expert för att förundras över de märkliga påståenden och beräkningar som skuggbudgeten är uppbyggd kring.

Det som framförallt gör budgeten oseriös från början till slut är att man bara räknar kostnader och intäkter för nyanlända invandrare. Skulle man göra en motsvarande beräkning för infödda svenskar och bara ta med nyanlända skulle man komma fram till en sysselsättningsnivå på 0%, mycket låg utbildningsnivå, höga vård- och bidragskostnader och inga skatteintäkter.

SD bryr sig tydligen bara om de närmaste tre åren, kanske därför att man räknar med att det är på sin höjd så länge man sitter i Riksdagen. Därför bryr man sig inte om att det man sparar på att minska invandringen med 90% under dessa tre år gör att svenska samhället går miste om de intäkter som invandrare skulle tillfört de följande decennierna. Till exempel tillför ett års invandring utbildning till ett värde av över 30 miljarder.

Man saknar också kännedom om de allra mest uppenbara sambanden. I budgeten skriver de att invandringen måste kraftigt begränsas för att inte fylla på det redan befintliga överutbudet av arbetskraft. Tydligen har de inte förstått att fler människor också ger fler arbetstillfällen. Det är ingen slump att Tyskland med 82 miljoner invånare har 38 miljoner arbetstillfällen medan Sverige med 9 miljoner invånare bara har 4,4 miljoner sysselsatta. I Sverige jobbar hälften av alla infödda och hälften av alla invandrare, räknat på alla åldrar. Två invånare ger ett jobb.

Sverigedemokraterna drar sig som vanligt inte för att påstå rena lögner som att 30% är sysselsatta efter 3 år i Sverige. Man hänvisar till uppgifter från Integrationsdepartementet men den undersökning de gjort handlar bara om en fjärdedel av invandrarna, de kommunplacerade. Men när Sverigedemokraterna hittar en uppgift om en mindre grupp som passar deras syften drar de sig inte för att påstå att det gäller alla invandrare.

Sverigedemokraterna vill också försvåra integrationen av invandrare på flera olika sätt. Man vill slopa modersmålsundervisningen trots att det visats att goda kunskaper i modersmålet underlättar inlärning, också av svenska, och trots att flerspråkighet är en stor tillgång i arbetslivet. Alla asylsökande ska tvingas bo på förläggning trots att Boverket visat att de som ordnar eget boende snabbare kommer in i arbetslivet. Man vill också försvåra för invandrare att få sitt första arbete genom att slopa instegsjobben.

De mest välintegrerade familjerna är de som består av både infödda svenskar och invandrare. Dessa betalar mycket skatt och får mycket lite ekonomiskt bistånd. Däremot hotar de Sverigedemokraternas dröm om en homogen befolkning. Därför vill Sverigedemokraterna försvaga dessa familjers ekonomi genom att införa en straffavgift på över 40000 kr för den som vill bilda familj med en utländsk medborgare.

Med tanke på att Sverigedemokraterna får åtskilliga miljoner i partistöd borde de haft råd att låta någon ekonomikunnig göra deras skuggbudget. Det borde skattebetalarna kräva för de pengar de tvingas betala till SD. Men då hade SD naturligtvis tvingats finansiera sina vidlyftiga löften på annat sätt än genom minskad invandring.

Lars Persson