söndag 11 januari 2009

Fakta om invandringen finns här

I ett brev till Barometerns ledarsida efterlyser Morgan Emanuelsson en saklig diskussion om invandring. "Punktera myten att invandringen kostar mer än vad den inbringar" är Emanuelssons uppmaning.

Det är just dessa fakta som redaktionen för Vi i Sverige vill förmedla. I vårt bibliotek kan man läsa om Invandring - intäkter och kostnader som beskriver att invandrare betalar mer skatt än de får i bidrag.

I våra inlägg försöker vi punktera de många myter och missuppfattningar som förekommer om invandring, bl.a. i Dagens rätt och fel.

För den som vill lägga ner lite mer arbete på att sätta sig in i migrations- och integrationsfrågor tillhandahåller vi ett antal länkar till officiell statistik och rapporter från bl.a. SCB.

8 kommentarer:

  1. Att fara med osanning som Morgan Emanuelsson föreslår kan knappast vara något framgångskoncept, vare sig när det gäller Sd eller något annat. Tittar man t.ex. på den akademiska forskning som gjorts på området så framgår t.ex. tydligt att dagens invandrings/integrationspolitik är en samhällsekonomisk belastning, hur stor beror på vilken beräkningsmodell man använder. Här finns en sammanställning: Länk

    SvaraRadera
  2. Alla de undersökningar som gjorts har flera år på nacken. T.ex. gjordes Ekbergs undersökning när arbetslösheten var som störst. Efter det har dessutom invandringen ändrat karaktär från tidigare 60 procent flyktingar till bara 30 procent. Det här beskrivs i dokumentet Invandring -intäkter och kostnader.

    SvaraRadera
  3. Ekberg baserar sina beräkningar att invandring kostnader utgör 1-2% av BNP på data från 1991, inte som du felaktigt anger 1995: Länk

    Huruvida de som kommer hit får flyktingsstatus eller icke är i sammanhanget irrelevant. Tittar man på sysselsättningsgraden så är konstant mycket låg för de utomeuropeiska invandrargrupper som Sverige nu inriktar sig på att ta emot: Länk (sidan 63)

    De invandrargrupper som Sverige tog emot på 90-talet (folk från forna Jugoslavien) har mycket högre sysselsättninggrad än de vi tar emot nu. För t.ex. gruppen Somalier är den skrämmande låga 13% jämfört med t.ex. 50% för folk från Bosnien-Hercegovina (2003): Länk

    Det finns därför liten anledning att anta att situationen sammantaget skulle ha förbättrats. Sen måste man naturligtvis särskilja olika typer av invandring och dess ekonomiska effekter, annars är det som att jämföra äpplen och päron. Att t.ex. inom-Nordisk och inom-Europeisk arbetsktraftsinvandring kan ha positiva ekonomiska effekter är ju på intet sätt ett argument för att bedriva nuvarande utom-Europeiska flykting/anhöriginvandring som sammantaget är en stor ekonomisk belastning.

    SvaraRadera
  4. Det är naturligtvis högst relevant hur stor andel som inte är flyktingar eftersom de flesta av dessa måste vara självförsörjande från första dagen. Anhöriginvandrare, t.ex. kan bara få socialbidrag om inte anknytningspersonerna kan försörja dom. En tredjedel av anknytningspersonerna är födda i Sverige och 60 procent är svenska medborgare. Inkomstfördelningsundersökningen 2006 visar att hushåll som består av både inrikes och utrikes födda får mycket lite socialbidrag och betalar mer skatt än helsvenska hushåll. Den visar också att utrikes födda hushåll betalar mer skatt än de får i bidrag.
    En stor andel kommer från EU/EES. Dessa är inte flyktingar utan arbetskraftsinvandrare, studenter och deras anhöriga.
    När man talar om sysselsättning är det andelen sysselsatta av de som är "i arbetskraften" man avser. Invandrare har en högre andel i arbetskraften eftersom fler är i arbetsför ålder. Det får till följd att det är lika stor andel som arbetar både av utrikes och inrikes födda (ca 50%).

    SvaraRadera
  5. Om jag förstår dig rätt så hävdar du att situationen har förbättrats sedan Ekbergs beräkningar 1991 som gav ett underkott på 1-2% av BNP pga. att:

    * Åldersfördelning bland invandrare har förändrats.

    * De offentliga transfereringar som betalas ut till utrikes födda sjunkit pga. ökad andel anhöriginvandrare.

    * Sysselsättningsgraden bland utrikes födda har sammantaget ökat.

    Du får faktiskt ta att belägga detta om det skall gå att ta seriöst! Tittar man t.ex. på disponibel inkomst per konsumtionsenhet har skillnaden ökat markant sedan 1991 då skillnaden var ~9% mellan utrikes födda och födda i Sverige, 2006 var den hela 19%. Det ger vid handen att utrikes födda står för en betydligt lägre andel av inkomsterna till den offentliga sektorn än de gjorde 1991 samtidigt som det finns liten anledning att anta att deras andel av de offentliga utgifterna skulle var lägre än 1991. Snarast tycks ju situationen ha förvärrats än förbättrats!

    SvaraRadera
  6. Vi utgår inte från Ekbergs undersökning när vi resonerar om invandringens intäkter och kostnader. Istället konstaterar vi att det finns ett överskott från invandrarhushållen när bidragen betalats. Det överskottet används till att betala för andra samhällsutgifter. Till skillnad från en del andra anser vi inte att alla ska belastas lika mycket för gemensamma utgifter. En sådan ordning tillämpas inte i Sverige och så vitt vi vet inte någon annanstans heller. Principen är istället att man betalar efter förmåga. Att alla skulle betala lika mycket oberoende av inkomst skulle naturligtvis inte fungera.

    Samhällsinsatsen som en individ gör kan inte mätas i hur mycket skatt som betalas. Den som konsumerar mycket betalar mer moms än den som lever sparsamt men det behöver inte betyda att den höga konsumtionen är bra för samhället. Den som har hög lön betalar mer inkomstskatt än en lågavlönad men en hög lön är heller inte självklart bra för samhället. Om t.ex. sjuksköterskornas löner skulle fördubblas skulle de visserligen betala mer skatt men de offentliga utgifterna skulle också öka. Det är därför fel att påstå att den som har ett lågavlönat arbete gör en mindre samhällsinsats än en högavlönad.

    SvaraRadera
  7. Jaha, så nu är inte Ekbergs cash-flow modell ELLER seriös (trots att du hävdar just detta i ditt dokument) när den inte förväntas ge önskvärt resultat! Vad som är relevant är att jämföra hur stor andel av de offentliga utgifterna utrikes födda som grupp tar i anspråk jämfört med hur stor andel de betalar av dessa. Här visar Ekbergs beräkningar från 1991 på att infödda svenskar som grupp går back 1-2% av BNP på invandringen och som jag visat finns det liten anledning att tro att situationen har förbättrats sedan dess, snarare tvärtom. Jag litar nog faktiskt i det här fallet mer på vetenskapligheten i Ekbergs modell och beräkningar än på dina hemmasnickrade teorier och lösa, dåligt underbyggda antaganden …

    Vad som är ”bra” för samhället och vilken ”samhällsinsats” olika människor gör är mer subjektivt tyckande och har lite med beräkningar av de ekonomiska effekterna av invandringen att göra ...

    SvaraRadera
  8. Det finns många olika uppfattningar hur man ska räkna och den ena eller andra behöver inte vara oseriös för det. Både Ekbergs och andra undersökningar innehåller ju subjektiva bedömningar om vad som ska räknas med.

    SvaraRadera