Igår presenterade Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi (ESO) sin rapport ”Invandringen och de offentliga finanserna”, författad av Jan Ekberg. Idag börjar ledarskribenterna dra, ibland förhastade, slutsatser av rapporten, bl.a. i Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.
Den som hade trott att rapporten skulle ge ett slutgiltigt och exakt svar på frågan om invandringen kostar eller inte blir besviken, åtminstone om man läser rapporten utan förutfattade meningar. Att fullständigt beräkna invandringens intäkter och kostnader är så komplicerat att det är omöjligt. Jan Ekberg understryker i rapportens sammanfattning att beräkningarna bara rör omfördelning via offentlig sektor medan t.ex. effekten på ekonomisk tillväxt inte beräknas.
Vissa delar är förhållandevis enkla att beräkna. Det gäller transfereringarna mellan hushållen och samhället. Vi har tidigare med hjälp av statistik från SCB visat att utrikes födda hushåll betalar mer till samhället än de får tillbaka (Invandring – sysselsättning och samhällsekonomi). Ekberg kommer till samma slutsats. De offentliga transfereringarna till invandrarbefolkningen är 97,8 miljarder medan intäkterna är 176,6 miljarder kr.
Ekberg gör sedan en beräkning av hur stor del av den offentliga konsumtionen invandrarbefolkningen står för, bl.a. baserat på åldersfördelningen. Resultatet blir då en kostnad på mellan 39,1 och 45,8 miljarder. Men så finansieras inte de offentliga utgifterna i praktiken. Den som tjänar mer betalar mer skatt. Det finns ett värde i att en butiksägare arbetar fler timmar för lägre ersättning än en butiksanställd. Då kan priserna bli lägre vilket ger ökad köpkraft hos kunderna. Det i sin tur ger utrymme för ytterligare butiker där människor försörjer sig och betalar skatt. Likaså finns det ett värde i att offentliganställdas löner begränsas. Om det inte fanns ett värde så skulle man ju kunna förbättra de offentliga finanserna genom att fördubbla allas löner och sedan håva in de ökade skatteintäkterna.
Med det beräkningssätt som används i ESO-rapporten betraktas grupper som får låg lön för sitt arbete som en belastning medan en generaldirektör som lyckas förhandla upp sin lön från 3 till 8 miljoner blir en stor tillgång. Men människors värde kan inte beräknas matematiskt. Därför finns det heller inget svar på frågan om invandringens lönsamhet.
Lars Persson
Nu är du helt ute och reser. Det finns inte ett "värde" i att begränsa offentliganställdas löner. Om så vore fallet skulle vi få maximalt värde av en offentlig sektor som endast har volontärer "anställda". Det finns det ingen som tror, och det tror säkert inte ens du.
SvaraRaderaLäs in dig lite på ekonomi innan du kastar dig ut i debatten med sånt här nonsens. Även den i övrigt fåvitske Marx visste skillnaden mellan pris och värde. Fundera lite på om du själv ser någon skillnad på begreppen kostnad och värde.
Till dess får vi nog avfärda hela resonemanget ovan som rena dumheterna.
Självklart kan man utvärdera om invandringen är "lönsam" eller inte. Ett exempel på detta är de studier som visar att somalier i USA har mycket hög förvärvsfrekvens, medan de i Sverige har extremt låg. Det betyder att somalisk invandring i USA är mer lönsam än den i Sverige.
Förvärvsfrekvens handlar om hur många som deltar produktivt i samhällets ekonomiska aktiviteter. Om lönerna är marknadsprissatta så betyder faktiskt en högre (genomsnitts-)lön att större värden har skapats.
Ekonomin måste nämligen hela tiden sträva efter att skapa mervärde. Annars förbrukar man mer resurser än dem man har. Då tar det roliga slut, och man går i konkurs eller blir utfattig.
Ett vanligt fel i den svenska debatten är föreställningen om att "människor måste försörjas". Så är det inte. Människor måste försörja sig själva. Annars förbrukar man mer resurser än dem man har.
Det finns ett värde i att minska transfereringarna i Sverige, ty de de är en kostnad som sällan eller aldrig svarar mot något mervärde.
"Om det inte fanns ett värde så skulle man ju kunna förbättra de offentliga finanserna genom att fördubbla allas löner och sedan håva in de ökade skatteintäkterna."
SvaraRaderaOm det fanns ett värde så skulle man ju kunna förbättra de offentliga finanserna genom att sänka allas löner och sedan håva in de ökade skatteintäkterna för ökad konsumtion. Fast man kan ju undra hur mycket utrymme det ges till konsumtion om allas löner skulle sänkas.
"Men människors värde kan inte beräknas matematiskt. Därför finns det heller inget svar på frågan om invandringens lönsamhet."
Hmm... Har du inte alltid hävdat att invandringen var lönsam med utgångspunkt från en matematisk beräkning från SCB?
/Nisse
Glädjande att Lars Persson i alla fall verkar gått från ”nuvarande invandring är lönsam” till det ”finns inget svar om invandringens lönsamhet”.
SvaraRaderaNaturligtvis är inte en person med låg lön per definition en belastning på den offentliga ekonomin OM denne inte får tillbaka mer i offentlig service och bidrag/ersättningar än vad personen betalar i skatt! Däremot är det ju svårt att se en person som kvitterar ut mer än vad denna betalar in som en ”tillgång”, vilket försäkringsbolag skulle t.ex. se en kundkategori som får ut mer i ersättningar än vad de betalar in i premier som en ”tillgång” för företaget?
Anonym 11:27,
SvaraRaderaDet är inte ett samhällsintresse att ha exceptionellt låg lönenivå. Då blir köpkraften låg och produktionen och handeln blir därmed också lägre.
Här skriver man "Men människors värde kan inte beräknas matematiskt. Därför finns det heller inget svar på frågan om invandringens lönsamhet."
SvaraRaderaDet är två helt skilda saker. Att två människor har samma människovärde innebär inte nödvändigtvis att de är lika attraktiva på arbetsmarknaden, och tyvärr är förmågan att bidra på arbetsmarknaden en faktor som allt för ofta glöms bort i debatten om invandringen.
I den verkliga världen behöver vi ha folk som bidrar till samhället ekonomiskt. Är det tillräckligt många som gör det har vi råd att försörja en del flyktingar. Men vi har INTE råd att försörja alla som kommer hit bara för att det är "bättre" i Sverige än hemma.
ViS måste lära sig skilja mellan BNP och BNP/capita.
SvaraRaderaVet inte hur många ggr jag och andra har påpekat att invandringen i nuvarande form inte är lönsam och hänvisat till hans eget siffermaterial
Där ser man hur det går när man har fördommar eller lindrigare sagt förutfattade åsikter.
"Med det beräkningssätt som används i ESO-rapporten betraktas grupper som får låg lön för sitt arbete som en belastning medan en generaldirektör som lyckas förhandla upp sin lön från 3 till 8 miljoner blir en stor tillgång"
SvaraRaderaOtroligt knivskarp och klargörande analys - tack!
/Marita