ESO-rapporten ”Invandringen och de offentliga finanserna”, författad av Jan Ekberg, kritiseras idag på DN:s debattsida av Bo Malmberg, professor i geografi vid Stockholms universitet. Malmberg menar att forskning visat att den ekonomiska tillväxten ökar om en stor del av befolkningen är i arbetsför ålder. ”Eftersom arbetskraftinvandring ökar andelen av befolkningen som är i arbetsför ålder bidrar den till en snabbare ekonomisk tillväxt”, skriver Malmberg. Jan Ekberg påpekar också i rapporten att den inte tar hänsyn till en ändra ekonomisk tillväxt.
Det finns också annan kritik som kan riktas mot rapporten. Ekberg kommer fram till att intäkterna från invandrarbefolkningen i form av skatter och avgifter är betydligt högre än de offentliga transfereringar som går tillbaka. Det stämmer med de beräkningar vi har gjort med utgångspunkt från huvudsakligen SCB:s ”Inkomstfördelningsundersökningen 2007”.
Men sedan fördelar Ekberg ut övriga offentliga kostnader efter en schablon, huvudsakligen efter ålder. Så finansieras inte kostnaderna i praktiken utan den som tjänar mer betalar mer skatt. En anledning till att man inte kan fördela ut sådana kostnader är att en del av den offentliga konsumtionen varken konsumeras av invandrare eller infödda. Om det t.ex. köps in flera miljoner fler vaccindoser än vad som behövs blir vi alla lite mindre lönsamma med Ekbergs resonemang. Partistöd konsumeras rimligtvis av partier, inte av människor. Annars blir ju resultatet att partiernas verksamhet inte kostar samhället något.
Ett riktigare resonemang borde vara att både invandrare och infödda ger ett överskott när transfereringarna är betalda och båda grupperna bidrar till att betala den offentliga konsumtionen.
Lars Persson
Läs även: Blir vi lönsammare med dubbel lön?
Hur stor är arbetslösheten i sverige idag om vi räknar in alla som befinner sig i åtgärder tex jobb och utvecklingsgarantin,är sjukskrivna men kan jobba en del samt alla socialbidragstagare etniska svenskar som invandrare eller nyhitkomna som gått färdigt SFI och är redo för arbetsmarknaden? Kan du räkna ut hur hög arbetslösheten är om man tar med alla dessa grupper som göms i statistiken? Den ligger förmodligen på minst 20% och ändå ska vi acceptera arbetskraftsinvandring, anhöriginvandring och så kallad flyktinginvandring samtidigt som fler tvingas uppsöka socialkontoret och därmed inte räknas in som arbetslösa och är osynliga.
SvaraRaderaJag förstår om du är glad att hiitat en röst som ligger i linje med ditt resonemang.
SvaraRaderaMen det räcker inte.Låt oss se på sysselsättningen över tid.1990 var ca 4,5 milj i sysselsättning sedan föll sysselsättningen under åren för att först under 2007 års högkonjuktur återigen nå en sysselsättningsdeltagande på 4,5 milj.Men under tiden hade antalet i arbetskraften ökat med ca 600 000 individer, mestadels invandrare.Personer i arbete i procent av arbetskraften har allstå sjunkit totalt sett.
Detta bör väl innebära en ökad kostnad.
Sedan betyder inte ett ökat eller stort BNP att ett lands innevånare automatiskt blir rikare utan man bör se på BNP/individ för att avgöra en ökning.
Jmfr med Indien deras BNP är oerhört mycket större än Sveriges, med ditt sätt att räkna skulle även indiers välstånd vara större än svenskars.
Och? Kan den siste anonyma komma ut ur nattmössan och förklara vad han eller hon menar!
SvaraRaderaTill anonym 23.37
SvaraRaderaI korthet,Befolkningen ökar mer än vad arbetstillfällena gör. Vi har alltså ca
600 000 fler i arbetsför ålder 2007.
Under 2007 högkonjuktur borde alltså antalet sysselsatta varit 5 milj istället för 4.5 milj.
Att skapa jobb i en "mogen" välfärdstat med utbyggd offenlig sektor och en alltmer effektiv industri är svårt.En möjlighet kan vara låglönejobb inom privat tjänstesektor parad med extremt dålig a-kassa och försämrade anställningsvilkor.
Hoppas det förklarar något..