Invandring - sysselsättning och samhällsekonomi

-
En vanlig fråga är varför Sverige ska ta emot invandrare när det finns arbetslöshet. Det bygger på den felaktiga uppfattningen att det finns ett visst antal arbetstillfällen i ett land och kommer det fler människor så är det fler som ska konkurrera om dessa arbeten. Men antalet arbetstillfällen är starkt beroende av hur många människor det finns i ett land. Fler invånare ger större efterfrågan på varor och tjänster. Därför finns det fler arbetstillfällen i t.ex. Tyskland än i Sverige.

Man kan inte påvisa att länder med låg andel utrikes födda skulle ha lägre arbetslöshet än de som har hög andel invandrare. OECD-länder med låg andel utrikesfödda har mycket skiftande arbetslöshet. Inget av de länder som har hög andel utrikes födda har särskilt hög arbetslöshet.

Utrikes födda har lägre sysselsättning och högre arbetslöshet än inrikes födda. Eftersom det finns betydligt färre barn och även färre pensionärer bland utrikes födda jämfört med inrikes födda så är en större andel i arbetskraften. Räknat på alla åldrar ingår 56,2% av utrikes födda och 52,4% av inrikes födda i arbetskraften. Det får till resultat att nästan lika stor andel invandrare som infödda arbetar, 49,4% utrikes födda och 49,7% inrikes födda, räknat på alla åldrar.

Något lägre andel utrikes födda arbetar heltid än inrikes födda men den faktiska medelarbetstiden är nästan samma för invandrare och infödda.

Det är viktigt att komma ihåg att det tar tid att som nykomling etablera sig på arbetsmarknaden. Den som invandrar till Sverige är i en likartad situation som de som nyss gått ut skolan. Ungdomar har låg sysselsättning men att den ökar med stigande ålder. En liknande bild får vi om vi ser till vistelsetiden hos invandrare. De första 2 åren är många fullt sysselsatta med att lära sig svenska. Därför är det en låg andel som förvärvsarbetar men också arbetslösheten är ganska låg eftersom många är studerande och därför inte står till arbetsmarknadens förfogande.

Sysselsättningen ökar med längre vistelsetid i Sverige men kommer inte upp till samma nivå som för inrikes födda.

Det är en vanlig missuppfattning att alla som inte arbetar försörjs av samhället. Så är det inte eftersom även andra vuxna familjemedlemmars inkomst räknas in när ekonomiskt bistånd ska beräknas. Om en i familjen har arbete så försörjer denna lön i de flesta fall hela familjen. Sysselsättningssiffrorna talar därför inte om ifall hushållen är en kostnad eller intäkt för samhället. För att ta reda på det måste vi se hur hushållen försörjer sig.

En beräkning av transfereringarna mellan samhället och tre typer av hushåll har gjorts. De tre typerna av hushåll är inrikes födda, en utrikes och en inrikes samt utrikes födda. Beräkningen visar att alla tre typerna av hushåll betalar mer till samhället än de får tillbaka. Den hushållstyp som ger störst överskott är inte, som man kanske kunde vänta sig, de inrikes födda. Istället är det de hushåll som består av både inrikes och utrikes födda. Att notera är att dessa hushåll får bara en fjärdedel så mycket ekonomiskt bistånd som inrikes födda hushåll och mycket lite bostadsstöd.

Den här beräkningen visar alltså att det går mer pengar från hushållen, även invandrarhushållen, till samhället än i andra riktningen. Det här är en väsentlig del i beräkningen av invandringens samhällsekonomi men ger givetvis inte hela bilden. Andra delar är mer komplicerade att beräkna. De flesta invandrar som unga vuxna och har därmed besparat samhället utgifter förknippade med barndomen, som t.ex. utbildning. 9 år i grundskola och 3 år i gymnasium kostar nära en miljon i utbildningskostnader medan svenskundervisning för invandrare kostar 30600 kr/år. Hur mycket en invandrare tillför samhället den vägen beror på ålder vid invandringen och hur länge han/hon stannar i Sverige. Mest tillför de som invandrar i 20-årsåldern och som inte återutvandrar.

En stor del av samhällets kostnader kan inte hänföras till en viss individ. Det handlar om resurser som utnyttjas av många människor i varierande grad, t.ex. vägar, skolor och sjukhus. En del som försökt beräkna invandringens påverkan på samhällsekonomin har fördelat dessa kostnader lika för alla individer. Så fördelas dock inte kostnaderna i praktiken utan man betalar skatt efter förmåga. Den principen gäller så vitt känt i alla länder och att fördela sådana kostnader jämnt skulle vara en orimlighet. Det är inte svårt att inse att den som har ett lågavlönat arbete, är studerande, arbetslös eller sjuk inte kan betala lika mycket skatt som en högavlönad. Samhällsinsatsen är heller inte enbart beroende på hur mycket skatt man betalar. En hög lön kan t.ex. öka samhällets utgifter eller minska företagens konkurrenskraft.

Vi kan alltså konstatera att invandrarhushållen ger ett överskott till samhället. För att svara på frågan om invandringen totalt sett är en kostnad eller intäkt behöver man beräkna hur mycket samhällets kostnader ökar pga. att det finns fler människor i Sverige. Man skulle ändå behöva ha skolor, sjukhus och vägar, men hur mycket större skolor, sjukhus och vägar behövs?

Det finns heller inte några vattentäta skott mellan de invandrades och inföddas påverkan på samhället. Som vi konstaterat tycks inte en ökad invandring medföra högre arbetslöshet. Eftersom invandrare har högre arbetslöshet, betyder det då att infödda får lägre arbetslöshet pga. invandringen?

Invandrare har lägre sysselsättning och sämre social situation i många länder men inte i alla. Det är därför inte en naturlag att det måste vara så. Den i medeltal sämre sociala situationen för invandrare i Sverige kan inte skyllas på invandrarna som kollektiv eller invandringen som företeelse. Istället bör orsaken sökas i attityder och politik. Att familjer som består av både invandrare och infödda i medeltal är mer framgångsrika än familjer med enbart inrikes födda visar vad en lyckad integration kan åstadkomma. De familjerna får inga speciella favörer av samhället utan den lyckade integrationen sker till största delen av egen kraft. Hos dessa familjer finns många av svaren på hur integration ska bedrivas framgångsrikt men det är något som politiker och myndigheter helt missat. Man har varit alltför upptagen med att studera de exempel där integrationen inte fungerar. Det är hög tid att lära av de som med sunt förnuft och en positiv attityd sedan länge bedriver ett lyckat integrationsarbete.

Läs mer i vårt bibliotek. Där finns även diagram, tabeller och källhänvisningar.
-