torsdag 3 september 2009

Insändarstafett i Skånska Dagbladet

Det pågår en insändarstafett om invandring i Skånska Dagbladet som ”Vi i Sverige” deltar i. Tyvärr publiceras den bara i papperstidningen.

Den inleddes 24 augusti med att Paul Nilsson efterlyste en redovisning av invandringens kostnader. Eftersom vi gärna lämnar den servicen till allmänheten skrev vi 26 augusti:

I SkD den 24 augusti efterlyser Paul Nilsson en redovisning av kostnaderna för invandringen och integrationen. Ett problem är att det är mycket komplicerat att entydigt redovisa kostnaderna. En orsak är att det inte är självklart vad som ska räknas som en kostnad för just invandring. Självklart är dock att inte bara kostnaderna ska tas med i beräkningen utan även intäkterna.

Man kan komma en bra bit på vägen genom att beräkna hur mycket som överförs mellan hushållen och samhället. Med hjälp av uppgifter från SCB har vi beräknat att invandrarhushåll betalar drygt 20 000 kr mer till samhället än de får tillbaka (per konsumtionsenhet). Svenskfödda hushåll betalar ca 80 000 kr mer än de får tillbaka. Allra störst överskott ger hushåll som består av både svenskar och invandrare. De ger ett överskott på över 100 000 kr.

I dessa beräkningar ingår stora utgiftsposter som arbetslöshetsstöd, socialbidrag och sjukersättning. Trots det lämnar alltså även invandrarhushållen ett överskott som bidrar till gemensamma kostnader för sjukvård, äldrevård och infrastruktur.

Att tala om att invandringen bidrar till välfärden brukar inte vara så populärt i alla läger. Således kom redan 27 augusti en insändare från Olle Hedin där han ifrågasätter siffrorna. Han skrev: ”Men merparten av de invandrare som vi har tagit emot de senaste åren kommer ju inte in på arbetsmarknaden och måste följaktligen få sin försörjning via allmänna medel.” Han fortsätter: ”Med den invandring vi har haft så har ju den tärande (eller snyltande) delen av vår befolkning ökat markant.”

Vi svarade den 29 augusti:

Olle Hedin påstår i SkD 27 augusti att merparten av invandrarna inte kommer in på arbetsmarknaden. Det är inte sant. Sysselsättningen för utrikes födda, 20-64 år, var 67 procent år 2008. En person som arbetar försörjer dessutom i många fall inte bara sig själv utan även familjemedlemmar. De senaste 15 åren har sysselsättningen ökat med cirka 10 procentenheter bland utrikes födda.

Olle Hedin skriver om den "närande" och "tärande" delen av befolkningen och påstår att den "tärande" delen ökat på grund av invandringen. Det är inte heller sant. Räknat på alla åldrar så arbetar 49,4% av de utrikes födda och 49,7% av inrikes födda, dvs. nästan exakt lika stor andel.

Vi har använt aktuella uppgifter från SCB för våra beräkningar, främst Inkomstfördelningsundersökningen 2007. Beskrivning av beräkningarna finns i detalj på http://viisverige.blogspot.com/.

Stafettpinnen övertogs nu av Göran Johansson som den 1 september tyckte att invandringen skulle bedömas efter de som bor i Herrgården i Malmö, inte efter de som arbetar. Han hänvisar också till undersökningar av Bo Södersten och Jan Ekberg och skriver:

De talar givetvis om helheten, något som LP naturligtvis LP är ointresserad av, han väljer i stället att använda den delen av SCB:s statistik som passar han syften.
Den 21 augusti skrev Bassem Nasr i sin krönika att 1 128 av 1 360 hushåll i Herrgården lever på försörjningsunderstöd, 83 procent. År efter år. Detta är endast ett exempel av otaliga här i landet. Var finns de i LP:s statistik?
Lars Persson är inte trovärdig.”

Idag, 3 september, publicerar Skånska Dagbladet vårt svar:

Stafetten som går ut på att problematisera invandringen går vidare. Senast är det Göran Johansson som i SkD den 1 september tar upp stafettpinnen.

Jag har tidigare skrivit att majoriteten av invandrarna arbetar och att invandrarhushåll i medeltal betalar mer till samhället än de får tillbaka. Göran Johansson vill istället att hela invandringen ska representeras av de få promille som bor i Herrgården.

Ska man få en riktig bild av invandringen måste man naturligtvis bedöma helheten, och man måste använda uppgifter som gäller nuläget. Jan Ekbergs undersökning som Göran Johansson hänvisar till avser förhållandena i mitten av 1990-talet. Då var det lågkonjunktur och ett stort antal flyktingar hade nyligen anlänt från forna Jugoslavien. Under perioden 1985 – 1995 var 60 procent av invandrarna flyktingar eller anhöriga till flyktingar. Efter 1995 utgör den gruppen bara 30 procent. Nu domineras istället invandringen av arbetskraftsinvandrare, studenter och anhöriga till andra än flyktingar, främst till svenskar. Dessa försörjer sig genom arbete, stipendier eller av sina anhöriga.

Mediabilden är att invandrare bor i nedslitna områden som Herrgården, är arbetslösa och lever på socialbidrag. Därför tycker man att folk borde bli glada när de får veta att de flesta invandrarna arbetar och försörjer sig utan samhällets hjälp. Förhoppningsvis blir de flesta glada och kanske nyfikna på att få veta mer, men det finns också människor som blir arga och försöker förneka det som officiell statistik visar. Varför önskar man så starkt att invandrare ska vara arbetslösa och leva på socialbidrag?

Svaret är naturligtvis att ett antal extrema partiers hela existens hänger på att allmänheten kan inbillas att invandringen hotar välfärden. Dessa partier presenterar inga lösningar på de problem som ändå finns, och de är heller inte intresserade av några lösningar. Deras största problem är att invandringen inte orsakar så stora problem som de skulle önska.

Lars Persson
Redaktör för ”Vi i Sverige”

30 kommentarer:

  1. Ser att Lars börjat räkna med momsen i sina uträkningar,har kanske läst sitt eget material och fätt en tankeställare.Han ser nu invandringen inte som lönsam utan bidragande till samhället,ett fall framåt enligt mitt förmenade.I nedanstående siffror är inte momsen medräknad.
    Föst det glädjande att det finns några grupper,som är lönsamma nordiska och Eu15+6 som har varit i landet mindre än 10 år(4700+63000 kr) och utrikes+infödda par(64000 kr).
    Överskottet per i snitt för samtliga enheter I Sverige är 48000 kr medans överskottet för utrikes födda 4500 kr i trots att även i denna genomsnittsiffra ingår även de lönsamma grupper som påtalat tidigare.
    Det goda resultat som uppvisas av utrikes+infödd
    förklaras delvis av att denna enhet alltid består av 2(minst)vuxna personer till skillnad mot övriga enheter i siffermaterialet där även ex ensamstående räknas som en enhet.
    Alla andra grupper i scb inkomststruktur visar på ett lägre utfall i kronor räknat.
    Om man tar "övriga länder" i vilken grupp de flesta flyktingar ingår visar den ett minus på 9000 kr/enhet i snitt.Lars brukar hävda att siffrorna för denna utsatta grupp förbättras övertid och det gör det men visar knappt något plus.
    Det blev visst lite rörigt som alltid när man skall presentera siffror,men summa sumarum även med vissa glädjeämnen bland vissa grupper så presterar totalt den utrikesfödda delen knappt något överskott efter bidrag,överskottet är ca en elftedel(4500 mot 54000) av genomsnittet för "samtliga enheter" i Sverige i vilken den svenskfödda delen bl.a ingår.
    Ett sista bidrag sjukvårdens kostnader per capita uppgår till 25000/är

    SvaraRadera
  2. Anonym 15:50,
    Naturligtvis ska momsen räknas med. Den är statens viktigaste inkomst.

    Gemensamma kostnader fördelas inte lika utan främst efter inkomst. Försök tänka dig in i en situation där alla skulle betala lika mycket skatt, rika som fattiga, barn som vuxna.

    Våra siffror avser medeltal av HELA invandringen. Vill man veta hur HELA invandringen inverkar på samhället är det det man ska titta på, inte utvalda grupper.

    SvaraRadera
  3. "Våra siffror avser medeltal av HELA invandringen. Vill man veta hur HELA invandringen inverkar på samhället är det det man ska titta på, inte utvalda grupper."

    Den typen av totalsiffror är totalt (pun intended) meningslösa.

    Det är ungefär som att konstatera att inom årskullen födda 1990 kommer x antal att begå brott och x antal att bli läkare. Om vi vill påverka antalet läkare eller brottslingar måste vi analysera grupper inom gruppen och ner till individnivå.

    På samma sätt är det när det gäller invandring. Om vi ser att utlandsfödda är överrepresenterade när det gäller tex överfallsvåldtäkter är det onödigt kostnadskrävande och ineffektivt att rikta insatser mot alla människor. Även om jag vet att socialdemokrater och andra vänstermänniskor älskar generella insatser. Man ska ju inte peka ut nån. Behöver en hålfotsinlägg så ska alla få det så plattfötterna slipper skämmas.

    Om man ser att det förekommer saker inom en viss grupp som orsakar problem och kostnader för samhälle och enskilda, ska man då inte göra nåt åt det?

    Vem vet, Lars, invandringen skulle kanske verkligen kunna bli en tillgång för landet igen om vi ströp tillförseln och ställde krav på anpassning till svenska normer.

    SvaraRadera
  4. Lars problemet är att om momsen räknas med ökar underskottet ytterligare i kronor räknat för gruppen invandrare mot gruppen "samtliga hushåll".
    Dessa siffror avser alltså HELA invandringsgruppen.
    Sedan ditt mantra andra skall betala,så är inte invandrare någon homogen grupp,som tex förtidspensionärer,utan är lika heterogen som den infödda gruppen innehåller alltså män och kvinnor i alla åldrar,fattiga och rika etc.etc.
    Problemet för dig Lars är att verkligheten som framkommer i scb:s siffror styrker SD argument,åtminstone 2007 realistiskt sett har det knappast blivit bättre i 2009 års lågkonjuktur.
    Varför inte acceptera att du delvis har fel och isället inrikta dig på de posistiva aspekter invandring kan ha och har.

    SvaraRadera
  5. Anonym 18:53,
    Liksom många andra som diskuterar invandring och integration som förväxlar du helhet och detaljer.

    Vill man veta om invandringen som helhet kostar eller inte så ska man räkna på hela invandringen.

    Vill man göra något åt invandrares brottslighet ska man rikta åtgärder mot de som begår brott, inte alla invandrare.

    SvaraRadera
  6. Anonym 19:29,
    Nej, naturligtvis bidrar momsen till invandringens lönsamhet.

    SvaraRadera
  7. Jag förväxlar ingenting, käre Lars. Vi vill inte beräkna kostnaderna bara för att det är ett kul räkneexempel. Det är VISSA invandrargrupper som utgör en belastning. Din helhetssiffra säger ingenting om problemen.

    “Vill man göra något åt invandrares brottslighet ska man rikta åtgärder mot de som begår brott, inte alla invandrare.”

    Exakt! “…inte alla invandrare.” Du tycks trots allt ha förstått. En norsk undersökning visade att alla överfallsvåldtäkter i Oslo (år 2007 tror jag det var) begicks av invandrare och de flesta var från Pakistan. Tycker du att det är en värdelös information? Bakgrunden till brott måste alltid betraktas ur ett individperspektiv – det är ju individer som begår brott – men man kan inte bortse från kulturella variabler. Har män från Pakistan nåt gemensamt, förutom sin rent geografiska härstamning? Kan det i Pakistan finnas en kvinnosyn som är lite udda ur ett nordiskt perspektiv? Alla pakistanska män begår inte våldtäkter, men många kvinnor skulle kanske slippa våldtäktstraumat om Norge begränsade invandringen från Pakistan.

    SvaraRadera
  8. Lars skillnaden i kronor ökar från 45000 kronor utan moms till 62000 kr med moms mellan "samtliga hushåll" kontra invandrargruppen.

    SvaraRadera
  9. Anonym 20:44,
    Om vi utgår från den beräkning vi gjort i "Invandring - sysselsättning och samhällsekonomi" så ger t.ex. inrikes födda hushåll ett överskott på 77 700 kr med moms och 55 600 kr utan moms. Förstår du att man får ett större överskott med moms än utan? Det skulle ju inte vara någon idé att betala moms om det inte gav ökade intäkter till samhället.

    SvaraRadera
  10. Skillnaden ökar med ca 7000 kr om momsen räknas med mellan "inrikes födda" kontra "utrikesfödda",
    Infödda hushåll ger 77000 kr till samhället.
    medan utrikesfödda bidrar med.
    Upplysningsvis är kommunernas utgifter per medborgare 44 000 kr.

    SvaraRadera
  11. Anonym 22:45,
    Det är skillnaden mellan kostnader och intäkter som är det väsentliga.

    SvaraRadera
  12. Jag håller med underskottet som invandringen visar är stort.
    Vad jag förstår drivs i du ditt arbete med den här bloggen av ideologiska tankar eller att du har en mission.Problemet med människor av den övertygelsen är att de ofta ser verkligheten genom skygglapppar och delar upp åsikter i vitt eller svart när verkligheten egentligen är svart och vit.Därför kan ett minus förvandlas till ett plus.
    På samma sätt som jag kan se vår familj som ett företag där vi har skyldighet att få kredit och debet att gå ihop.Samma pragmatiska inställning har jag till företaget Sverige.
    Samtidigt har vi naturligtvis skyldigheter mot både fattiga länder och flyktingar,men det behöver inte betyda att sunt förnuft inte får plats.

    SvaraRadera
  13. jävla bra jobb i debatten lars, välskrivna insändare. härligt att nagon orkar tjata emot.

    SvaraRadera
  14. Anonym 13:25,
    Tack. Visst känns det tjatigt att upprepa samma sak om och om igen men det är ju ett fåtal argument från motståndarsidan som dyker upp om och om igen.

    Lars Persson

    SvaraRadera
  15. Lars Persson skriver: "Olle Hedin påstår i SkD 27 augusti att merparten av invandrarna inte kommer in på arbetsmarknaden. Det är inte sant. Sysselsättningen för utrikes födda, 20-64 år, var 67 procent år 2008. "

    Sysselsättningsiffrorna från SCB säger inget om hur många som faktiskt kan försörja sig på sitt arbete. Det gör i.o.f.s inte förvärvsarbetandesiffrorna heller men skillnaden är bl.a att för att räknas till gruppen sysselsatt så räcker det med att jobba minst en (1) timme i veckan medan man som tillhörande gruppen förvärvsarbetande måste jobba minst sexton (16) timmar i veckan för att platsa där.

    Befolkningen 16+ år (RAMS) i riket efter sysselsättning, födelseregion, senaste invandringsår, ålder och kön.

    Förvärvsarbetande 2007 i arbetsför ålder 16-64

    Svenskar i arbetsför ålder 16-64
    = 4950314 personer

    Förvärvsarb: 3772592

    Ej förvärvsarb: 1177722

    = 76 procent förvärvsarbetar.



    Nordiska inv i arbetsför ålder 16-64
    = 179456

    Förvärvsarb: 116387

    Ej förvärvsarb: 63069

    = 64 procent förvärvsarbetar.



    Europeiska inv (exkl Norden) i arbetsför ålder 16-64
    = 342554

    Förvärvsarb: 199223

    Ej förvärvsarb: 143331

    = 58 procent förvärvsarbetar.



    Utomeuropeiska inv i arbetsför ålder 16-64
    = 432957 personer

    Förvärvsarb: 210806

    Ej förvärvsarb: 222151

    = 48 procent förvärvsarbetar.




    Totalt antal inv i arbetsför ålder 16-64
    = 954967 personer

    Förvärvsarb: 526416

    Ej förvärvsarb: 428551

    = 55 procent förvärvsarbetar.



    SCBs defenition av "Förvärvsarbetande":

    "Förvärvsarbetande är de som vid intervjutidpunkten har en anställning eller driver ett företag eller jordbruk. Anställningen kan vara såväl en tillsvidareanställning som en tidsbegränsad anställning och den anställde kan för tillfället ha semester, vara barnledig, sjukledig eller på annat sätt frånvarande. Till företagarna respektive jordbrukarna räknas även medhjälpande familjemedlemmar.
    Indelningen i socioekonomisk grupp baseras dels på yrke, där yrkets normala organisationstillhörighet är bestämmande, dels på yrkesställning där medhjälpande familjemedlemmar räknas som företagare respektive 
jordbrukare. Ej förvärvsarbetande klassificeras efter övriga aktiviteter som arbetssökande, studerande, pensionärer etc.
    I redovisningen av hela befolkningen efter socioekonomisk grupp förs; 
- de som förvärvsarbetat mindre än 16 timmar/vecka ej till förvärvsarbetande och,
- de som studerat mindre än 16 timmar/vecka ej till studerande.
I båda fallen förs de till den aktivitet som varit deras huvudsakliga under mätperioden.
De som varit arbetslösa mindre än 6 månader förs däremot till förvärvsarbetande i enlighet med uppgiven yrkestillhörighet."


    SCBs defenition av "Sysselsatta":

    Sysselsatta omfattar följande grupper:
    -personer som under en viss vecka (referensveckan) utförde något arbete (minst en timme), antingen som avlönade arbetstagare, som egna företagare (inklusive fria yrkesutövare) eller oavlönade medhjälpare i företag tillhörande make/maka
    eller annan medlem av samma hushåll (=sysselsatta, i arbete).
    -personer som inte utförde något arbete enligt ovan, men som hade anställning, arbete som medhjälpande hushållsmedlem eller egen företagare (inklusive fria yrkesutövare) och var tillfälligt frånvarande under hela referensveckan. Orsak till frånvaron kan vara sjukdom, semester, tjänstledighet, (t.ex. för vård av barn eller studier), värnpliktstjänstgöring, arbetskonflikt eller ledighet av annan anledning. Frånvaron räknas oavsett om den varit betald eller inte (=sysselsatta, frånvarande från arbetet).
    Personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program räknas som sysselsatta, t.ex. offentligt skyddat arbete, Samhall, start av näringsverksamhet eller anställning med lönebidrag eller anställningsstöd.

    SvaraRadera
  16. Anonym 23:47,

    Medelarbetstiden 2008 16-64 år:
    Inrikes födda: 30,1 tim/vecka
    Utrikes födda: 30,1 tim/vecka

    Andel heltidsarbetande
    Inrikes födda: 74,6 %
    Utrikes födda: 73,1 %

    SvaraRadera
  17. Tusen tack för dem siffrorna Lars!
    Om andelen heltidsarbetande utrikes födda bara är 73,1 procent så innebär det att det bara är 313270 utrikes födda som arbetar heltid. Alltså totalt bara 33 procent som har ett heltidsarbete de förhoppningsvis kan försörja sig på. Har du info om hur många av de heltidsarbetande som är sysselsatta via arbetsmarknadspolitiska program?

    SvaraRadera
  18. Anonym 11:33,
    Nej, som du ser är det ungefär samma andel heltidsarbetande för inrikes och utrikes födda. Menar du att om en vuxen i en familj arbetar heltid och en annan deltid så måste samhället försörja den som jobbar deltid?

    SvaraRadera
  19. Nej, för inrikes födda innebär det att 56 procent av de i arbetsför ålder arbetar heltid mot 33 procent bland de utrikes födda.

    "Menar du att om en vuxen i en familj arbetar heltid och en annan deltid så måste samhället försörja den som jobbar deltid?"

    Nej, däremot menar jag att en person som jobbar deltid eller halvtid drar in mindre pengar i skatt än om han/hon skulle jobba heltid. Och om en vuxen i en familj arbetar deltid och en annan inte alls så måste samhället försörja dem. Eller hur?

    /Nisse

    SvaraRadera
  20. Nisse,
    Hur får du fram siffran 313 270? Enligt AKU 2008 var 622 400 utrikes födda sysselsatta. 73,1 procent av det blir 454 974.

    Det är ju lika stor andel av utrikes födda sysselsatta och inrikes födda sysselsatta som jobbar heltid. Sysselsättningsnivåerna kan därmed jämföras direkt med varandra.

    SvaraRadera
  21. Lars
    Du måste skilja på sysselsatt och förvärvsarbetande. Se kriterierna ovan.

    Svenskar i arbetsför ålder 16-64
    = 4950314 personer
    Förvärvsarb: 3772592
    Ej förvärvsarb: 1177722
    = 76 procent förvärvsarbetar.

    Totalt antal inv i arbetsför ålder 16-64
    = 954967 personer
    Förvärvsarb: 526416
    Ej förvärvsarb: 428551
    = 55 procent förvärvsarbetar.

    /Nisse

    SvaraRadera
  22. De som är sysselsatta jobbar lika många timmar oberoende av om de är inrikes eller utrikes födda. Alltså är det relevant att jämföra sysselsättningstalen för de båda grupperna.

    SvaraRadera
  23. Lars 1990 arbetade ca 4.6 milj av befolkning i gruppen 16-64 år. Nitton år senare var fortfarande 4.6 milj i arbete, däremot hade befolkningen i gruppen 16-64 år ökat med ca 600 000 personer.
    Detta är inte sd-propaganda utan taget från Lo-tidningen.

    SvaraRadera
  24. Nej, att vara sysselsatt kan även betyda att man deltar i arbetsmarknadspolitiska program. Därför ska man titta på andelen som förvärvsarbetar. Vi vill ju veta andelen som heltidsarbetar av de som arbetar och inte andelen heltidssysselsatta av de sysselsatta.

    /Nisse

    SvaraRadera
  25. Enligt Arbetsförmedlingens senaste veckostatistik:

    Sökande i program med aktivitetsstöd
    Inrikes födda: 88339
    Utrikes födda: 30569

    Arbete med stöd
    Inrikes födda: 59234
    Utrikes födda: 14222

    År 2008, inr+utr (medeltal)
    Sökande i program med aktivitetsstöd
    70796
    Arbete med stöd
    84555

    SvaraRadera
  26. Tack Lars! Det var mycket intressanta siffror. 44791 i arbetsmarknadspolitiska program kan alltså sorteras bort som icke arbetande direkt. Av de utrikesfödda som är sysselsatta (622400) återstår då 577609 personer. 526416 är förvärvsarbetande, alltså jobbar mer än 16 timmar i veckan. 51193 personer arbetar alltså mindre än 16 timmar i veckan. Hur många av de förvärvsarbetande arbetar heltid, dvs, 35 timmar plus är frågan.
    Om vi utgår ifrån sysselsatta istället för förvärvsarbetande så måste jag säga att jag inte är hundra på vad SCB lägger i begreppet "heltidsarbetande" i tabellen "Sysselsatta 15-74 ÅR (AKU) efter faktisk medelarbetstid, frånvaro- och övertidstimmar per vecka och andel heltidsarbetande (huvudsysslan) samt efter inrikes -/utrikes född, kön och ålder. År 2005-2008". Räknar de även in sysselsatta på heltid i arbetsmarknadspolitiska program? Om vi utgår från att de inte gör det så är det alltså 422232 personer eller 44 procent av totalt antal inv i arbetsför ålder 16-64 som arbetar heltid (Var lägger förresten SCB ribban för att kalla ett arbete heltidsarbete? 30 eller 35 timmar? Det dyker upp lite olika uppgifter).

    /Nisse

    SvaraRadera
  27. Nisse,
    Jag tycker du drar förhastade slutsatser när du avfärdar de som har aktivitetsstöd och arbete med stöd som "icke arbetande". De utför ett arbete i varierande grad, och ibland kan man diskutera om stödet går till arbetstagaren eller arbetsgivaren. Där finns t.ex. jobbgaranti för ungdomar.

    Du kan heller inte blanda siffrorna hur som helst. Som jag skrev så är ovanstående siffror den senaste veckostatistiken. De tidigare siffrorna om sysselsättning och arbetade timmar per vecka är från 2008. Därför angav jag också arbetsförmedlingens siffror för 2008. Som du ser är det stor skillnad i antal "Sökande i program med aktivitetsstöd".

    SvaraRadera
  28. Lars
    Nja, jag kan inte anse att en konstgjord arbetssituation vars enda syfte är att hålla folk sysselsatta är ett riktigt jobb.

    Ok, jag ser att du angivet ett medeltal för 2008. Finns det inte statistik med uppdelning inrikes vs utrikesfödda från 2008?

    /Nisse

    SvaraRadera
  29. Det är inte bara terapi. Det utförs arbete som behöver utföras.
    Vi kan än en gång konstatera att vi har helt olika syn liksom den gången du tyckte att skatteintäkter från offentliganställda inte är en intäkt för samhället.

    Det fanns ingen uppdelning för inrikes och utrikes födda för 2008.

    SvaraRadera
  30. Om det hade varit arbete "som behöver utföras" så skulle dessa arbeten utannonserats och lämplig arbetssökande anställts eller så skulle tjänsterna köpts in från ett privat företag. Annars kan vi ju förstås lösa all arbetslöshet genom att låta staten muta arbetsgivare för att låta arbetslösa t.ex gå och sopa golvet (rena golv behövs) alternativt kan stat och kommun anställa fler inom förvaltning och sjukvård (sjukvård behövs). Frågan är varför det inte görs. Vad tror du? Räcker inte skatteintäkterna till?

    På tal om skatteintäkter, om jag betalar dig 1000 kronor och du betalar tillbaka 500 till mig i skatt, är det en intäkt att jag bara har 500 kronor kvar?

    /Nisse

    SvaraRadera