Häromdagen skrev jag i Aftonbladet att medias oriktiga bild av invandringen gynnar Sverigedemokraterna. Idag kommer ett exempel på det. Hanne Kjöller skriver i DN att "Under decennier har den svenska invandringen uteslutande bestått av asylsökande och deras familjer".
Hanne Kjöller jämför med Kanada där 10 procent av invandrarna är asylsökande och deras familjer. Det går bra för invandrare i Kanada, även för asylsökande. Kjöller menar att det hade gått bättre för asylsökande i Sverige om det samtidigt funnits en stor arbetskraftsinvandring. Hon fortsätter: "En anledning till att invandring är en icke-fråga i Kanada kan vara att invandrarna bidrar till landets utveckling". Menar hon att invandrare till Sverige inte bidrar till landets utveckling?
Sanningen är att sedan mitten av 90-talet har 30 procent av invandrarna varit asylsökande och deras anhöriga. 2008 var 12 procent asylsökande och 12 procent anhöriga till tidigare asylsökande. Resten är arbetskraftsinvandrare, studenter och anhöriga till andra än asylsökande, främst till svenskar. Genom att invandringen har den här sammansättningen så betalar invandrarhushållen mer till samhället än de får i bidrag. Allra lönsammast är de hushåll som består av både inrikes och utrikes födda.
Hanne Kjöller spekulerar i varför invandring är en icke-fråga i Kanada. Det är knappast skillnaden mellan 10 procent och 30 procent skyddsbehövande. Två andra faktorer spelar troligen stor roll. Den ena är att en stor del av Kanadas befolkning har vad som i Sverige skulle kallas invandrarbakgrund. Den andra är att språket i större delen av Kanada är engelska. Det är naturligtvis mycket lättare att skaffa sig kunskaper i engelska före invandringen än kunskaper i svenska.
Lars Persson
Läs mer:
Vilka invandrar till Sverige?
Invandring - sysselsättning och samhällsekonomi
Hanne Kjöller jämför med Kanada där 10 procent av invandrarna är asylsökande och deras familjer. Det går bra för invandrare i Kanada, även för asylsökande. Kjöller menar att det hade gått bättre för asylsökande i Sverige om det samtidigt funnits en stor arbetskraftsinvandring. Hon fortsätter: "En anledning till att invandring är en icke-fråga i Kanada kan vara att invandrarna bidrar till landets utveckling". Menar hon att invandrare till Sverige inte bidrar till landets utveckling?
Sanningen är att sedan mitten av 90-talet har 30 procent av invandrarna varit asylsökande och deras anhöriga. 2008 var 12 procent asylsökande och 12 procent anhöriga till tidigare asylsökande. Resten är arbetskraftsinvandrare, studenter och anhöriga till andra än asylsökande, främst till svenskar. Genom att invandringen har den här sammansättningen så betalar invandrarhushållen mer till samhället än de får i bidrag. Allra lönsammast är de hushåll som består av både inrikes och utrikes födda.
Hanne Kjöller spekulerar i varför invandring är en icke-fråga i Kanada. Det är knappast skillnaden mellan 10 procent och 30 procent skyddsbehövande. Två andra faktorer spelar troligen stor roll. Den ena är att en stor del av Kanadas befolkning har vad som i Sverige skulle kallas invandrarbakgrund. Den andra är att språket i större delen av Kanada är engelska. Det är naturligtvis mycket lättare att skaffa sig kunskaper i engelska före invandringen än kunskaper i svenska.
Lars Persson
Läs mer:
Vilka invandrar till Sverige?
Invandring - sysselsättning och samhällsekonomi
Hej Lars!
SvaraRaderaDu skriver "Sanningen är att sedan mitten av 90-talet har 30 procent av invandrarna varit asylsökande och deras anhöriga. 2008 var 12 procent asylsökande och 12 procent anhöriga till tidigare asylsökande. Resten är arbetskraftsinvandrare, studenter och anhöriga till andra än asylsökande, främst till svenskar."
Det här resonemanget blir ju helt fel. Asylsökande och deras anhöriga blir ju, om de får uppehållstillstånd, svenska medborgare vad det lider. Bland anhöriga svenskar gömmer sig således också f.d asylsökande.
Ca. 21000 personer fick svenskt medborgarskap 2008. Av dessa var irakier den största enskilda gruppen.
"Genom att invandringen har den här sammansättningen så betalar invandrarhushållen mer till samhället än de får i bidrag."
Jag tror inte det. Men som tur är kommer vi att få svar på frågan "Vad kostar invandringen" redan i höst genom en ny utredning av Jan Ekberg: http://www.eso.expertgrupp.se/Uploads/Documents/Vad%20kostar%20invandringen.pdf
"Allra lönsammast är de hushåll som består av både inrikes och utrikes födda."
Dessa uppgår till 4 procent av Sveriges befolkning.
Du skriver i din debattartikel i Aftonbladet att "I själva verket arbetar lika stor andel invandrare som infödda räknat på alla åldrar".
Ungefär lika stor procentandel är sysselsatta. Vilket inte säger något om hur många som förvärvsarbetar 16 timmar+, vilket följande siffror gör:
Svenskar i arbetsför ålder 16-64
= 4950314 personer
Förvärvsarb: 3772592
Ej förvärvsarb: 1177722
= 76 procent förvärvsarbetar.
Totalt antal inv i arbetsför ålder 16-64
= 954967 personer
Förvärvsarb: 526416
Ej förvärvsarb: 428551
= 55 procent förvärvsarbetar.
Här kan du läsa mer om invandringspolitiken i Kanada:
http://integrationsbloggen.blogspot.com/2009/06/o-canada-our-home-and-native-land.html
/Nisse
Nisse,
SvaraRaderaAllt det här har vi debatterat tidigare så vi tar det igen.
Du tycker det spelar roll om en svensk medborgare är infödd eller f.d. asylsökande. Det tycker inte jag. Den som har blivit svensk medborgare har varit i Sverige ett antal år och har hunnit etablera sig. Som du kanske vet ökar sysselsättningsgraden med antal år i Sverige.
Utrikes födda som har arbete arbetar lika många timmar per vecka som inrikes födda. Därför kan man lika gärna använda sysselsättningssiffrorna som dina siffror.
Lars
SvaraRadera"Du tycker det spelar roll om en svensk medborgare är infödd eller f.d. asylsökande. Det tycker inte jag. Den som har blivit svensk medborgare har varit i Sverige ett antal år och har hunnit etablera sig. Som du kanske vet ökar sysselsättningsgraden med antal år i Sverige."
Jo, det spelar roll i det här fallet då f.d asylsökande i sin egenskap av invandrare förvärvsarbetar i mindre utsträckning än svenskfödda.
"Utrikes födda som har arbete arbetar lika många timmar per vecka som inrikes födda. Därför kan man lika gärna använda sysselsättningssiffrorna som dina siffror."
Medelarbetstiden (eller rättare sagt medelsysselsättningstiden) är 30 timmar för båda grupperna. Om 45 procent av invandrarna i arbetsför ålder inte förvärvsarbetar (att jämföra med 24 procent för svenskfödda), d.v.s jobbar inte alls eller mindre än 16 timmar i veckan så jobbar dessa följdaktligen inte 30 timmar i veckan. Alltså, om nu inte de invandrare som förvärvsarbetar jobbar fler timmar i veckan än svenskfödda och därmed höjer medelarbetstiden, vilket de inte gör (svenskfödda jobbar i högre grad övertid än invandrare), så återstår att konstatera att invandrare förvärvsarbetar i betydligt mindre utsträckning än svenskar.
/Nisse
Det är ingen hemlighet att utrikes födda förvärvsarbetar i mindre utsträckning än inrikes födda men man kan lika gärna använda sysselsättningssiffrorna som andelen förvärvsarbetande för att visa det.
SvaraRaderaLars skriver: "Det är ingen hemlighet att utrikes födda förvärvsarbetar i mindre utsträckning än inrikes födda men man kan lika gärna använda sysselsättningssiffrorna som andelen förvärvsarbetande för att visa det."
SvaraRaderaNej, sysselsättning och förvärvsarbete är två olika definitioner.
/Nisse